Biden blir president – efter ”Amerikas fulaste dag”
Demokraten Joe Biden, 78, har utsetts till USA:s 46:e president genom historien. Det skedde på efternatten efter en dag av oroligheter som i USA:s huvudstad Washington D.C. saknar motstycke i stadens historia.
”En ful dag för Amerika”, kallar liberala New York Times trettondagen 2021. Det var dagen då kongressen och senaten tillsammans skulle fastställa valet av Joseph R. Biden, 78, som ny president i USA.
Ritualen är vanligen rutinmässig och långt utdragen. När Joe Biden till sist, på efternatten klockan 3.40 lokal tid, hade utnämnts till president hade Capitoliumbyggnaden dagen innan stormats av arga anhängare till förloraren Donald Trump. Totalt fyra personer hade omkommit i det som närmast var ett massivt handgemäng.
Under onsdagen avgjordes också sammansättningen i senaten när delstaten Georgia som den sista av USA:s 50 delstater hade valt två demokrater till senaten som därmed fick demokratisk majoritet.
Trump och Giuliani agiterade på stan
Trettondagen hade börjat med ett agiterande kampanjmöte i Washington, där president Trump och hans jurist Rudy Giuliani hade talat. Efter middagstid drog Trumps anhängare mot Capitolium, där man strax efter klockan två lokal tid tog sig in i byggnaden, förbi kongressbyggnadens egen polisstyrka.
Mitt under Oklahomasenatorns James Lankfords tal kom säkerhetsmän in i plenisalen, sessionen avbröts av vicepresident Mike Pence som förde ordet och civilklädda säkerhetsmän förde honom i säkerhet.
In i byggnaden vandrade en brokig skara Trumpanhängare. Närmast som en storögd, men vildsint hop turister gick upploppsmakarna omkring inne i byggnaden, obeväpnade, viftande med Trumpfanor och amerikanska flaggor.
Nyhetsbilder visar hur de slog sig ner i kongressledamöters arbetsrum, en av dem i den omvalda demokratiska talmannen Nancy Pelosis stol, med sina fötter på hennes bord.
Vid en stängd glasdörr in till kongressens plenisal bröt skottlossning ut mot demonstranter i en trappuppgång. En civilklädd polis öppnade eld och sköt en 35-årig kvinna som senare avled på sjukhus. Hon identifierades som Ashli Babbitt från San Diego i Kalifornien, enligt medieuppgifter en krigsveteran och hängiven anhängare av högerorienterade alt right-konspirationsteorier.
Biden vädjade till Trump
Omkring två timmar senare, vid fyratiden på eftermiddagen talade den tillträdande presidenten Joe Biden på tv.
– Vår demokrati är under en attack som saknar motstycke, sade Biden, som uppmanade den sittande presidenten Donald Trump att be demonstranterna avbryta sitt upplopp.
Trump sände senare en kort video på Twitter, där han fortfarande upprepade sina påståenden om ett ”stulet val”. Trump uppmanade sina anhängare att ”gå hem fredligt”, men tog samtidigt inget avstånd från att demonstrationerna hade gått över i upplopp, förstörelse och olagligt intrång i det politiska maskineriets allra heligaste, Capitolium.
Det sociala mediet Twitter tog senare bort videon och låste presidentens Twitterkonto för en dag.
Senare på eftermiddagen anlände kravallpolis till Capitolium. Demonstranter och upploppsmakare motades vid femtiden under lugna former ner för den massiva byggnadens trappa. Senare på kvällen vid halv tiotiden meddelade polis att kongressbyggnaden hade tömts på utomstående. I samband med upploppen ska totalt omkring 80 personer ha frihetsberövats.
Vid åttatiden på kvällen kunde proceduren med att fastställa resultatet av presidentvalet från de olika delstaterna fortsätta och på morgonnatten var valresultatet klart.
Omvärlden chockerad
Reaktionerna på upploppet från omvärlden var mördande. Bland de nordiska kommentarer som citerades mest i amerikanska medier fanns den norska generalsekreteraren för Nato Jens Stoltenberg som betecknade scenerna som ”chockerande”. Kort därefter noterades även Norges statsminister Erna Solbergs tweet om att ett tungt ansvar nu vilade på Donald Trump att ”stoppa det här”.
”Varje ögonblick för oss nu närmare någonting nytt och omöjligt [...] en ofattbar mardröm för demokratin”, skrev Finlands president Sauli Niinistö vid halv elvatiden finländsk tid.
Intrånget i Capitolium betecknas som allvarligt – särskilt med Donald Trumps roll i det hela när 13 dagar är kvar av hans allt mer vacklande presidentskap. Samtidigt har också mycket kritik fallit på Capitoliums egen säkerhetsstyrka, som anses ha varit för svag eller oförberedd.
Någonting lika drastiskt i den anrika byggnadens historia ligger över 200 år bakåt i tiden. I augusti 1814 brändes nämligen både Capitolium och Vita huset ner av en brittisk elitstyrka som hade landstigit österom Washington. USA hade då, illa förberett, två år tidigare förklarat krig mot Storbritannien i en kamp om kanadensiska territorier och om handelsfördelar över Atlanten.
Trumps på väg till Skottland?
Donald Trump är nu politiskt isolerad efter att många republikaner, och särskilt hans vicepresident Mike Pence, har övergett honom i kampen om det förlorade presidentämbetet.
Bara tio minuter efter att Pence formellt, som vicepresident, hade deklarerat Joe Biden som USA:s
nästa rättmätiga president meddelade Vita huset att det den 20 januari kommer att bli ett ”ordnat maktskifte”. Det är dock fortfarande oklart om Trump deltar i efterträdarens installationsceremonier den 20 januari.
I Skottland har myndigheterna vid Prestwickflygplatsen i Glasgow fått en förhandsanmälan om att ett av presidentens flygplan ur det amerikanska flygvapnet, i regel använt av presidenthustrun Melania Trump, kommer att landa här. Bara 30 kilometer bort ligger Trumps skotska lyxgård Turnberry.
Skottlands första minister Nicola Sturgeon har påmint om att Donald Trump från den 20 januari är en vanlig amerikansk medborgare, som i den pågående coronapandemin bör kunna anmäla giltiga och väsentliga skäl att få resa in, och att golf vid stranden av Irländska sjön inte är det.
På torsdagen meddelade skotska flygmyndigheter dock att man inte har fått någon information om att den avgående Donald Trump skulle vara på väg ombord på planet.