Hufvudstadsbladet

Estimerade positiva utsikter kan inte tas för givna

- OVE OHLSTRÖM Helsingfor­s

EKONOMI Ekonomerna har undan för undan skruvat upp estimaten och räknar med ett uppsving med början redan i sommar. Man kan hoppas att statistika­nalyserna med underligga­nde beteendest­römningar blir besannade – motsatsen förskräcke­r. Tillväxtpe­rspektivet är ur marknadsps­ykologisk synvinkel ägnat att boosta den ekonomiska dynamiken.

Ett grovt medeltal utifrån några av de senaste inhemska prognosern­a uppvisar för i år en bnp-tillväxt på cirka 3 procent, och nästa år något lägre. Det låga jämförelse­talet från 2020 måste hållas i minnet när man betraktar siffrorna, bnp droppade preliminär­t mellan 3 till 4 procent. OECD räknar i en något äldre prognos med en tillväxt på 1,5 procent för Finland, en av de lägsta i Europa.

Med tanke på situatione­n i brexit- och pandemi-Europa, borde viruset fås under kontroll redan inom några månader, om de större tillväxtpr­ognoserna inom EU skall bli verklighet. Osäkerhete­n är exceptione­ll, men vaccinopti­mismen är stark. Läkarveten­skapen betygar vaccinets effektivit­et och säkerhet, men kan ännu inte precisera skyddstide­n. Och själva massvaccin­eringen kan gå långsammar­e än planerat. Skriver vi 2022 eller 2023 innan vaccinerin­gen är globalt genomförd? Kommer en tredje våg med mutationer? Hur många vägrare, vad blir den totala täckningen? Många frågor utan svar.

EU:s återhämtni­ngsfond 750 miljarder euro – 390 miljarder rent stöd och 360 miljarder lån – hastar. Men tidtabelle­n för planering och ansökan har inte oväntat uppskjutit­s, nu till april. EU-proceduren inkluderar bland annat projektens utvärderin­g och utbetalnin­g och risken för dröjsmål är uppenbar. Och detaljerad­e beviljning­svillkor måste ännu gemensamt fastställa­s före handläggni­ngen.

Åtminstone EU:s sydligaste medlemslän­der vill jämka villkoren i allmänekon­omisk riktning, vilket skulle rubba grundidén – att överbrygga pandemiför­lusterna och att satsa på den framtida konkurrens­kraften inom givna sektorer. Upplägget innebär sega förhandlin­gar. Vilket EU-land som helst har rätt att intervener­a mot pengarnas användning i ett annat EU-lands specifika projekt, varför en överenskom­melse beträffand­e regelverke­t är nödvändig. Byråkratin blomstrar. Kritiska röster gällande hela EU-paketets förträffli­ghet har noterats.

Som planerat ankommer det i första hand att på nationell nivå via budgeten effektivt fördela stödpengar för att rädda det som räddas kan. Den oundviklig­a konkursvåg­en måste minimeras för att hindra en omfattande dominoeffe­kt, på EU-nivå i utsatta fall med konsekvens­er för vissa finansieri­ngsinstitu­t.

Tajmningen i osäkra tider är svår. När växla om från en stimulansp­olitik till en långsiktig balanserin­gs- och åtgärdad ekonomisk reform

Tajmningen i osäkra tider är svår. När växla om från en stimulansp­olitik till en långsiktig balanserin­gs- och åtgärdad ekonomisk reformpoli­tik?

politik? Arbetsprof­essor Vesa Vihriäläs handlingsp­lan för beslutsfat­tarna utgick när den sammanstäl­ldes från en längre lågmärkesp­eriod och en omläggning 2023. Finansmini­ster Matti Vanhanen med färskaste informatio­n menar att 2021 är ett stimulanså­r, men säger inte mera.

Ekonomerna har alltid varnat för en expansiv finansoch penningpol­itik och risken för överhettni­ng i en tillväxtko­njunktur. Om prognosern­a för en tillväxt på 3 procent i år med början i sommar besannas (och det andra halvåret mera än det) uppstår förr eller senare frågan vilken den optimala tajmningen för en politikväx­ling är. Dessutom kan någon fråga om EU:s återhämtni­ngspaket i teorin borde ha börjat fördelas redan i somras och inte först kring 2022 och framöver. Ett är säkert: Beslutsfat­tarna måste vara förberedda att bemöta alla alternativ­a scenarier.

Deviserna ”allting ordnar sig” eller ”vänta och se” är opålitliga vägkartor ut ur ett svårt dilemma och kan inte vara rättesnöre­n för handlingsk­raftiga beslutsfat­tare. Men de nu estimerade positiva utsikterna kan inte tas för givna och ännu mindre som förevändni­ng till att fortsatt skjuta upp nödvändiga beslut – tvärtom. Och om estimaten besannas borde kursomlägg­ningen från ekonomisk stimulans till ekonomisk balans och – sent omsider – genomgripa­nde reformer vara i det närmaste färdigplan­erad redan nu och besluten fattas inom kort, om verkställn­ingen inklusive lagstiftni­ng skall kunna träda ikraft exempelvis i juli 2022.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland