Det är inte den som blir lurad som ska skämmas

Det sista den som förlorat alla sina besparingar till nätsvindlare behöver är att ställas vid skampålen.

Medan samhället gått på sparlåga har coronakrisen lett till ett uppsving för en särskild form av distansbrottslighet: ekonomiska bedrägerier på nätet.

Ofta, men inte alltid, är offren äldre personer som enligt förövarnas beräkningar inte är hemmastadda i den digitala världen. Risken ökar då många sitter ensamma hemma på grund av virusläget, med ännu mer tid än vanligt för datorn och telefonen.

Alla nätbedrägerier är ingalunda klumpigt formulerade Nigeriabrev där en fursteson ber om lite starthjälp för att komma åt sina miljarder som bara ligger och väntar i ett bankfack i Schweiz.

Det handlar ofta om betydligt mer sofistikerad, systematisk och manipulativ utsugning där förövaren bygger upp ett förtroende, till exempel genom att presentera sig som en ny bankrådgivare eller beundrare, och sedan småningom dammsuger offrets konton tomma. Hela tiden utlovas saftig avkastning och ett nytt liv – bara offret ännu investerar några tusen euro till.

”Bedragarna vädjar inte bara till offrens inneboende Joakim von Anka, utan också till starka känslor av att få vara behövd och älskad av åtminstone en annan människa.”

TOBIAS PETTERSSON

är journalist.

Verksamheten är ofta välorganiserad och kan orkestreras från vilket hörn av världen som helst. Svenska medier avslöjade till exempel en veritabel blufffabrik i Ukraina som lurade svenska pensionärer på deras besparingar och bostäder med löften om enorma vinster i kryptovalutan bitcoin.

Bedragarna vädjar inte bara till offrens inneboende Joakim von Anka, utan också till känslor av att få vara behövd och älskad av åtminstone en annan människa. Kärleksbedrägerier fungerar särskilt bra på den som känner sig ensam, och många vill uppriktigt hjälpa en medmänniska som beskriver en nödsituation.

Det är möjligt att många bedragare uppfattar Norden som en särskilt gynnsam jaktmark. Här finns ett starkt grundantagande om att den som tar kontakt har viktiga ärenden och ärliga uppsåt. Har man inget viktigt att säga skulle man väl inte höra av sig – ifall man inte är full förstås.

Banker beräknar att finländare årligen betalar många miljoner euro till nätbedragare. 2020 registrerade Centralkriminalpolisen 206 kärleksbedrägerier där brottslingar kom över omkring 6 miljoner euro.

Bara en liten del av fallen kommer till polisens kännedom. Det beror till stor del på den skam som är förknippad med att bli duperad och ruinerad på webben.

En vanlig uppfattning i dag verkar vara att den som faller offer för webbsvindel får skylla sig själv. På nästan socialdarwinistiskt manér verkar många anse att det handlar om ett naturligt marknadsurval i det digitala landskapet. Den smarta skor sig på andras bekostnad, och så har det alltid gått till.

Men den här sortens verksamhet är ingen marknadsmekanism. Det är grov kriminalitet. Och då är det inte offret som ska skämmas.

I andra sammanhang skulle det vara fullständigt befängt att lägga skulden på offret. Eller låter det här rimligt? ”Trakasserad? Ja, vad skulle hen gå på fest för?”

”Rånmördad? Tja, hen skulle kanske inte ha sökt det där välbetalda jobbet.”

I fråga om nätbedrägerier kunde motsvarande resonemang lyda:

”Blev kär och ville hjälpa en nödställd? Inte konstigt att hen förlorade allt.”

Polisen och Brottsofferjouren gör rätt i att regelbundet varna för nätbedrägerier och påminna om att polisen eller banken aldrig ber om nätbankskoder per e-post eller Whatsapp. De ekonomiska och inte minst psykiska följderna av att ha blivit barskrapad av ansiktslösa lurendrejare kan ofta bestå livet ut. Dessutom har polisen svårt att komma förövarna eller pengarna på spåren.

Vem som helst kan bli lurad på webben, bara bedragaren drar i rätt trådar. Därför bör vi se till att minska stigmat av skam och skuld som läggs på offren, för att öppet kunna granska mekanismerna.

De flesta av oss känner någon som kan löpa förhöjd risk för att falla offer för nätbedrägerier. Nu då virusskräcken ökat isoleringen kan socialt stöd mot svindelförsök vara viktigare än någonsin.

Har du erfarenheter av nätbedrägerier? Skriv i så fall gärna till adressen tobias. pettersson@hbl.fi. Det går bra att vara anonym.