Polarisering risk också i Finland
Den radikala högern gått framåt i Finland och Europa
En stormning av någon av de demokratiskt valda institutionerna i Finland är inte sannolik, bedömer experter. Men samtidigt råder en oro även hos oss över den polariserade stämningen och skärpta retoriken.
– Ord och gärningar behöver inte nödvändigtvis gå hand i hand, men kan göra det. Då vissa konstant piskar upp stämningen och omänskligförklarar människogrupper, sänks tröskeln för våldsamma handlingar, säger överkommissarie Jari Taponen vid Helsingforspolisen.
Statsvetaren Johanna Vuorelma ser likheter mellan hur USA:s president Donald Trump drivit sin politik och det politiska fältet i Finland.
– Visst innehåller Sannfinländarnas sätt att påverka många liknande element. De är på inget sätt främmande hos oss.
Det finns skäl till oro också i Finland efter att vi sett händelseförloppet med stormningen av kongressbyggnaden i USA i onsdags. Det menar Johanna Vuorelma, som är statsvetare och forskare vid Tammerfors universitet.
Hon betonar att Finland inte är immunt för det som sker i omvärlden. Så nära som i Tyskland försökte demonstranter inta parlamentsbyggnaden i höstas. Vi kan också se mot Ungern och Polen och den högerpopulistiska retorik och politik som återfinns på många håll i Europa.
Historiskt sett påminner Vuorelma om att det har förekommit politiskt våld även i vårt land. Det här är också något som terrorismforskaren Leena Malkki
har betonat. Inbördeskriget 1918 och Lapporörelsen 1929 är exempel.
Insikten om detta kan enligt Vuorelma få oss att vara på vår vakt, men också göra oss närsynta och få oss att tro att det lugn som har rått de senaste årtiondena automatiskt fortsätter.
Ett scenario där man skulle storma Riksdagshuset och försöka avbryta en session, som i Washington DC i onsdags, ser Vuorelma ändå inte som särskilt sannolikt.
– Det skulle kräva politisk ledning eller en politisk ledare som styr medborgare i den riktningen. I alla fall nu finns det ganska många spärrar för det. I USA var stormningen inte en impulsiv rörelse från folket utan i gångsatt från Trumps håll.
Institutionerna ifrågasätts
Men ser man på hur Trump har drivit sin politik finns det enligt Johanna Vuorelma likheter också på det politiska fältet i Finland. Hon pekar mot Sannfinländarna som enligt henne hör till dem som främst visat stöd för Trump. Hit hör bland andra partiordföranden Jussi Halla-aho.
Sannfinländarna är enligt den senaste partimätningen det största partiet i Finland.
– Visst innehåller Sannfinländarnas sätt att påverka många liknande element. De är på inget sätt främmande hos oss.
På samma sätt som Donald
Trump kritiserar även Sannfinländarna systematiskt politiska institutioner, liksom också rättsväsendet, medier och universitet.
Det här är institutioner som i Finland står för stabilitet och kontinuitet och därmed verkar stärkande och skyddande. Genom att deras berättigande ifrågasätts ökar ändå deras sårbarhet.
– Det är en utveckling som inte sker på en gång men de här strömningarna finns.
Både Trump och Sannfinländarna vill enligt Vuorelma, liksom många andra populister, skapa misstro mot det politiska systemet och visa på att det skulle vara korrupt och opålitligt.
Redan före valet började Trump bygga upp en bild av att det förekommer valfusk, vilket kulminerande i stormningen. En liknande retorik återfinns nu inför det finländska kommunalvalet också bland sannfinländska gräsrötter.
– Vi tänker kanske att vår demokrati är bestående när vi en gång har byggt upp den. Men det är viktigt att vi inser att demokrati är en process som konstant behöver stärkas, och att folk måste förstå innebörden av vad demokrati är. I USA ser man nu att demokratins idé är i kris. Man utmanar valresultat och erkänner inte att man i en demokrati kan förlora ett val, säger Johanna Vuorelma.
Internet motor
En central motor i händelserna i USA var sociala medier och olika alternativa plattformar på nätet. Ser man på aktiviteten på sociala medier råder det ingen tvekan om att upploppet och ockupationen av kongressbyggnaden var organiserade, anser professor Aki-Mauri Huhtinen vid Försvarshögskolan.
– Något liknande kan hända var som helst, och orsaken kan vara vad som helst – inte minst om vi håller för hårt fast vid tanken på att samhället är enhetligt och koherent och delar en gemensam syn på saker. Man måste förstå att det bubblar på nätet, och den saken kommer inte att försvinna, säger Huhtinen, som för närvarande är stationerad vid Natos kompetenscenter för strategisk kommunikation i Riga.
Information – och desinformation – bryr sig inte om nationella gränser, och möjligheterna till social interaktion på nätet i kombination med en ökad tro på konspirationsteorier skapar enligt Huhtinen grogrund för ökad polarisering. Det kan sedan ta sig uttryck i upplopp som de vid den amerikanska kongressbyggnaden.
– I demokratiska länder har vi av hävd sett på information och desinformation som problem som gäller auktoritära länder och diktaturer. Det är först nu man vaknat upp till att det här är ett problem som gäller alla.
Hurdan kunde den gnista vara som skulle få fyr på upplopp också i Finland? – Det är kanske inte någonting som skulle ske precis nu, men till exempel sådant som hänger ihop med mångkultur kunde vara en sådan sak. Den nationalistiska populismen har många anhängare och det syns i hela Europa och världen. Genom att det finns de som upprätthåller motsättningar på sociala medier är det möjligt att sedan ta steget ut på gatorna i något skede, säger Huhtinen.
Ökad ojämlikhet och nedskärningar i coronakrisens spår kan också öka riskerna, menar han.
– Om det finns ett ökat antal människor som inte finner en plats på arbetsmarknaden och inte ser en framtid kan det bidra till att det blir lättare att mobilisera folk.
Bland demonstranterna och upploppsmakarna i USA är tron på valfusk central, men också bland annat konspirationsteorin Qanon, som ser en djävulsk sammansvärjning hos eliten, hade av allt att döma många anhängare på plats.
Inte heller finländarna är immuna mot konspirationsteorier, säger Huhtinen.
– Det är lätt att följa olika grupper globalt på nätet. Problemet är att det är svårt att veta hur mycket folk följer sådant, det behöver inte märkas utåt. En trend är nu dessutom att grupper som odlar extremt tänkande flyttar till egna bubblor på nya plattformar, där myndigheterna inte har koll åtminstone genast.
Så var det också inför onsdagens upplopp.
”Retoriken har skärpts i Finland”
Överkommissarie Jari Taponen, som är chef för Helsingforspolisens förebyggande enhet, påpekar i ett Twitterinlägg att extremhögerns uppsving har skett parallellt med den populistiska radikalhögerns uppgång i USA, Europa och i Finland.
Taponen betecknar händelserna på andra sidan Atlanten som resultatet av medveten agitation och konfrontation och skriver att ”samma saker tyvärr också sker hos oss.”
”Nu har vi igen bevittnat kraften i agitatoriska och förnedrande ordval mot andra. Vi har själva egna erfarenheter av motsvarande 100 år tillbaka.”
Taponen säger till HBL att sättet som folk uttrycker sig på i sociala medier har blivit grövre de senaste åren. En del debattörer kritiserar hårt andra människor, förnedrar dem och drar sig inte från att omänskligförklara minoriteter. Uppviglarnas avsikt är att få de stora massorna att dras med och börja tycka lika.
Taponen ser inte direkt att motsvarande som skedde i Washington DC skulle kunna hända hos oss.
– Men det är oroväckande att stämningen och retoriken även i Finland har skärpts och även här har den radikala extremhögern gått framåt.
– Ord och gärningar behöver inte nödvändigtvis gå hand i hand, men kan göra det. Då vissa konstant piskar upp stämningen och omänskligförklarar människogrupper, sänks tröskeln för våldsamma handlingar, påpekar Taponen.
Ett fenomen som särskilt oroar Jari Taponen är om folk av rädsla för att stöta sig med extremisterna, låter bli att säga ifrån.
– Om människor väljer att inte ta parti eller säger att de hör till mittfåran för att undvika polarisering betyder det att extremisternas och agitatorernas beteende på sikt normaliseras, säger Taponen.