Finnair flyger till de små flygplatserna till mitten av april
Coronavaccineringarna har kommit i gång – men vad gäller efter att man fått sina sprutor? Överläkare Hanna Nohynek, direktör Tarja Myllärinen och professor Olli Vapalahti svarar på frågor.
EU-kommissionen har inte gett grönt ljus för upphandling. Finnair flyger till den 18 april.
Det kontinuerliga flyget mellan Helsingfors och Jakobstad-Karleby flygplats Kronoby hänger fortfarande på en tråd. På fredagen meddelade Finnair att den kraftigt nedbantade trafiken förlängs med tre veckor utöver slutet av mars, då Finnair sommartidtabeller träder i kraft.
Finnair står fortfarande fast vid sitt tidigare beslut att inte, genom sitt dotterbolag Norra, fortsätta flygtrafiken till österbottniska Kronoby eller till fyra andra inrikesdestinationer Joensuu, Jyväskylä, Kemi och Kajana. Bolaget betraktar trafiken som olönsam.
Sedan dess har statliga Traficom slagit fast att samhällsfunktionerna behöver minst två dagliga flyg måndag till fredag till de här orterna. Riksdagen har också anslagit 11,5 miljoner för att upphandla inrikestrafik för resten av år 2021.
29 platser räcker för Kronoby
Till fyra av de fem flygplatserna anser Traficom att mindre flygplan för maximalt 30 passagerare räcker bra till. Bara till Joensuu önskar man få in offerter på trafik med flygplan med 50 platser.
Finnair som opererar ATR-flygplan med närmare 70 platser har ansett planen vara för stora för inrikestrafiken. Under coronapandemin har planen också använts för andra Finnairrutter inom Norden och Östersjöområdet som vanligen flygs med större plan.
Den finländska statens anbudsförfarande väntar nu på tillstånd av EU-kommissionen att få publiceras. Flygbolag ur samtliga EUländer kan lämna anbud; i Finland flyger redan ett lettiskt och ett ungerskt flygbolag flugit på rutter till Björneborg och Nyslott.
Intressenter i grannländerna
Bland de mindre flygbolag som har visat intresse för att flyga inrikesrutterna i Finland finns bland annat estniska Nordica, norskägda Leap och den danska DAT-koncernen som är majoritetsägare tillsammans med Finnair i Norra.
Den rödgrönt dominerade regeringen satsar, som många andra länder i Europa, nu kraftigt på tågtrafiken. Från regeringen har bland andra trafikminister Timo Harakka (SDP) antytt att flygtrafiken till de fem mindre flygplatserna om ett år bör bära sig på rena marknadsvillkor.
Får man sluta bära munskydd efter att man fått coronavaccinet? Finns det några risker med att låta vaccinera sig om man är gravid? Varför väntar britterna längre än tre veckor med den andra dosen?
SPT har pratat med överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd, direktör Tarja Myllärinen vid Kommunförbundet och professorn i virologi Olli Vapalahti vid Helsingfors universitet.
Det finns fortfarande en del öppna frågor som gäller vaccinen och hur de ska administreras, men alla tre är övertygade om att saker och ting kommer att klarna an efter.
För närvarande distribueras endast Pfizer och Biontechs vaccin i Finland. När kommer de andra tillverkarnas vaccin i distribution? Olli Vapalahti (OV): Det beror på när Europeiska läkemedelsmyndigheten godkänner dem. Beslutet om Modernas vaccin ska komma denna vecka och Astra Zenecas om ett par veckor. Produktionen av vaccindoser är redan i gång.
Kan man blanda två olika vaccin i första och andra dosen? OV: Det finns vaccin, till exempel mot borrelios, där ett preparat kan bytas ut mot ett annat, men då ska vaccinen fungera enligt samma teknik. Astra Zenecas, Kinas och Rysslands vaccin fungerar enligt samma teknik. Detsamma gäller Pfizer och Biontechs och Modernas vaccin. Tills vidare finns ändå inga vetenskapliga bevis på att preparaten är utbytbara.
Hanna Nohynek (HN): Vi strävar efter att ge coronavaccin av samma tillverkare i både första och andra dosen eftersom vi ännu inte vet hur det skulle fungera att ge två olika vaccintyper till en och samma person. Ett brittiskt forskarteam påbörjar i februari ett projekt där de utreder möjligheten att kombinera två olika vaccintyper, men än så länge saknas kunskapen.
Måste man fortsätta bära munskydd efter att man fått vaccin? OV: Då det gäller till exempel Pfizer och Biontechs vaccin uppnås det optimala skyddet några veckor efter den andra dosen, som ges tre veckor efter den första dosen. Det innebär att det dröjer upp till fem veckor från den första dosen tills skyddet är optimalt. Därför kan det rekommenderas att man bär munskydd även efter vaccinationen.
Är det säkert att resa utomlands efter att man fått vaccin? OV: Utan tvivel blir resandet säkrare på individnivå. Sedan är det en annan sak vilka regler olika länder väljer att följa, vilket beror på det lokala epidemiologiska läget samt hur långt man kommit med vaccinationerna. Det kommer säkert att dröja ett tag innan de här sakerna klarnar.
Kan man träffa personer i riskgruppen om man fått vaccin? OV: Detta handlar mera om huruvida personen i riskgruppen fått vaccinet eller inte.
Kan man få den första sprutan i en kommun och den andra i en annan? OV: Det här är en administrativ fråga. Det är så det borde fungera.
HN: Bondförnuftet säger att det borde vara möjligt, förutsatt att hälsostationen vet när personen har vaccinerats och vad det är för vaccin som har använts. Vi har än så länge inte utfärdat någon rekommendation om det här, utan väntar på Social- och hälsovårdsministeriets direktiv.
Tarja Myllärinen (TM): Mig veterligen saknas det nationella riktlinjer kring det här, men det är i mitt tycke en angelägen fråga eftersom många pendlar mellan flera kommuner i vardagen.
Kan man ta den första sprutan offentligt och den andra privat? OV: Det finns inga rationella hinder för detta, men det beror på hur vaccinationerna administreras.
I Finland utgår man från att intervallet mellan den första och den andra dosen för Pfizers vaccin är tre veckor. Varför ger britterna doserna med ett längre intervall? OV: Det beror på att de vill vaccinera så många människor som möjligt så snabbt som möjligt. Det är fråga om en nödlösning, de hoppas att de ska få mera vaccin senare. Det största problemet här är att det inte finns forskning om vad som händer om intervallen är längre.
HN: Storbritanniens hälsovårdsmyndighet tillämpar helt andra immunologiska kriterier än det som rekommenderas inom EU. I försälj
ningstillståndet för Pfizer och Biontechs coronavaccin rekommenderas ett intervall på tre veckor mellan första och andra dosen. Det finns inga vetenskapliga belägg för att ett intervall på 12 veckor skulle skydda bättre mot coronaviruset. Coronavaccinets tillverkare har inte heller testat intervall på 12 veckor.
Utan tvivel blir resandet säkrare på individnivå. Olli Vapalahti professor
Finns det några risker med vaccinen? OV: Det finns risker med alla vaccin. De vanligaste riskerna är allergiska reaktioner, det vill säga lätt feber eller lokal ömhet på vaccinationspunkten. Sannolikheten för mer allvarliga allergiska reaktioner är 1:10 000 till 1:100 000.
Hur riskfyllt är det att vaccinera sig mot coronaviruset om man har kroniska sjukdomar? HN: Den främsta risken är förknippad med situationer där det egna immunitetsskyddet är dåligt. Då kan det hända att vaccinet inte ger önskad effekt utan ger begränsat skydd.
Vilken är risken att man insjuknar i covid-19 trots att man har fått den första vaccindosen? HN: Det vet vi ännu inte. Det handlar än så länge om enstaka fall som har diskuterats i offentligheten. Vaccinet kan ge ett 95 procents skydd, vilket alltså innebär att cirka 5 procent av dem som vaccineras inte blir immuna mot coronaviruset.
Finns det risker med att ta coronavaccinet om man är gravid? HN: Nej, det finns inget som tyder på att coronavaccinen skulle orsaka fosterskador. Världshälsoorganisationen WHO, EU, Storbritannien och USA anser att det är riskfritt att vaccinera sig mot coronaviruset när man är gravid.
Fungerar vaccinet/vaccinen mot de nya virusvarianterna, den brittiska och den sydafrikanska?
OV: Det finns tills vidare ingen forskning på detta, den pågår för närvarande. Den allmänna uppfattningen bland experterna är att de nya virusvarianterna inte gör vaccinen verkningslösa.
Hur blir det med vaccinationerna av barn? HN: Den nuvarande rekommendationen är att endast unga som har fyllt 16 vaccineras. Vi får klarhet i hur det blir med eventuell vaccination av yngre barn under våren i takt med att det kommer nya forskningsrön.
Får man ett intyg på att man har blivit vaccinerad mot coronaviruset? HN: Som det nu är finns inget elektroniskt intyg inom Europa. Den egna hälsostationen kan ge ett intyg på att man har vaccinerats. I praktiken antecknas vaccinationen i WHO:s internationella vaccinationsintyg, ett så kallat gult kort där man antecknar även andra vaccinationer. En kopia från Mina kanta fungerar också, men det är ju bara på finska eller svenska.