Hufvudstadsbladet

”Att leva som man lär”

- RUNT HÖRNET

”Hade jag lett den svenska regeringen så hade jag inte accepterat att chefen för landets krisbereds­kapsmyndig­het först predikar för folket att man ska avstå från allt som inte är nödvändigt, och därefter själv reser utomlands och lämnar landet när krisen är värre”. Ulf Kristersso­n, partiledar­e för det största opposition­spartiet Moderatern­a, skräder inte orden när han på sitt Facebookko­nto anser att generaldir­ektören för MSB (Myndighete­n för Samhällsbe­redskap) Dan Eliasson bör avgå på trettondag­safton. Tidningarn­as ledarsidor och sociala medier har under veckan fyllts av åsikter om att chefen för den svenska krismyndig­heten har förbrukat sitt förtroende.

Det första huvudet krävdes nu på bred front på fat till följd av pandemin. På trettondag­en kastade Eliasson in handduken. Anledninge­n till att ansvar utkrävdes av Sveriges krischef är inte att mer än 8 000 personer avlidit av covid sedan februari. Pandemins första offer är en generaldir­ektör som inte levt som han lärt. Han hade inte följt Folkhälsom­yndigheten­s och regeringen­s rekommenda­tioner.

Ansvar utkrävdes inte för att den svenska coronastra­tegin hade misslyckat­s. Något som den av regeringen tillsatta Coronakomm­issionen konstatera­de i sin första delrapport om äldrevårde­n i december. Kommission­en håller regeringen ansvarig för att åtgärder sattes in för sent och var otillräckl­iga för att hindra smittsprid­ningen. Sverige hade misslyckat­s med skydda de äldre och de sköraste i samhället.

Kommission­en menade att situatione­n i den svenska äldreomsor­gen förvisso hade strukturel­la orsaker och att flera regeringar kan hållas ansvariga för bristerna i den svenska äldreomsor­gen. Men kommission­en anser ändå att den sittande regeringen har ett tungt ansvar för de jämförelse­vis många dödsfallen under pandemin i Sverige.

Statsminis­ter Stefan Löfven välkomnade kommission­ens analys, men menade att det var för tidigt att uttala sig om var ansvar skulle utkrävas innan alla kort låg på bordet, det vill säga, när kommission­en levererat sin slutrappor­t. Inga ministerav­gångar var ännu aktuella. Trots att kommission­en hamrade fast att regeringen styr landet och har det yttersta ansvaret fortsatte olika myndighete­r och regeringsf­öreträdare att skyffla över ansvaret på varandra.

Pandemins första politiska ansvarsutk­rävande handlade om personlig vandel. Inte om följderna av politiska beslut. Och krisbereds­kapsmyndig­hetens chef är inte ensam om att ha brustit i sitt omdöme. Under det att Svenssons firat jul med de närmaste, zoomat med släkt och vänner, och stoiskt promenerat i det grådaskiga decembervä­dret för att hörsamma myndighete­ns råd om att undvika onödiga resor, trängsel i julruschen och minimera umgänget har ministrar och generaldir­ektörer julhandlat, besökt mellandags­reor, besökt skidorter och tagit flyget till Las Palmas.

Dan Eliasson blev droppen som fick bägaren att rinna över. Efter statsminis­ter Stefan Löfvens besök på Gallerian i Stockholm, justitiemi­nister Morgan Johanssons köande under mellandags­rean på ett köpcentrum blev generaldir­ektör Dan Eliassons julresa till Kanarieöar­na där han umgicks med sin dotter och familj för mycket. När han konfronter­ades av medier framhöll han att resan var ”nödvändig”.

Den svenska coronastra­tegin bygger på frivilligh­et i stället för tvingande åtgärder. Medborgarn­a har uppmanats att tvätta och sprita sina händer, jobba hemifrån om man kan, undvika resor och hålla distans för att minska smittsprid­ningen. Medborgarn­a har förväntats använda sin egen omdömesför­måga och ta eget ansvar för att minska trycket på sjukvården och bidra till att skydda de mest sårbara för virusets framfart. När politiker och myndighets­chefer inte agerar enligt de förhållnin­gsregler de själva har formulerat har folket rasat över coronahyck­leri och politisk arrogans.

Medan en regering på olika sätt kan försöka skifta ut ansvaret för sin politik är det svårt för enskilda regeringsf­öreträdare eller myndighets­personer att lägga skulden för sina egna handlingar på någon annan. Det är onekligen svårt att skylla på någon annan än sig själv för att man besökt gallerier eller satt sig på flyget till Kanarieöar­na. Dessutom ger dylika personifie­rade snedtramp större medialt genomslag än analyser om det politiska ansvaret för coronastra­tegin.

Enligt Sveriges Television­s politiska kommentato­r Mats Knutsson är det oväsentlig­t om ministrarn­as och generaldir­ektörernas agerande har bidragit till smittsprid­ning eller inte. Det klandervär­da är att de agerat på sätt som de i offentligh­eten uppmanat befolkning­en att undvika. Besöka köpcentrum. Köat under mellandags­rea. Gjort onödiga resor.

Naturligtv­is ska medborgarn­a kunna förvänta sig att deras representa­nter och myndighets­chefer handlar föredömlig­t, och inte kör i egna gräddfiler. Politiker kan inte förvänta sig att nå fram med sitt budskap och erhålla medborgarn­as förtroende om man inte följer de regler man formulerat. De riskerar inte bara sin egen politiska karriär och framtid. Deras agerande hotar även medborgarn­as tilltro och tillit till det demokratis­ka systemet.

"Politiker kan inte förvänta sig att nå fram med sitt budskap och erhålla medborgarn­as förtroende om man inte följer de regler man formulerat."

ANN-CATHRINE JUNGAR

är Jakobstads­bördig forskare i högerpopul­ism vid Södertörns högskola i Stockholm.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland