Hufvudstadsbladet

Många frågor kring vad som väntar Trump

- TINA MAGNERGÅRD BJERS/TT

Efter attacken mot USA:s kongress höjs krav på att president Trump ska ställas inför riksrätt – igen – för att ha eldat på angriparna. Andra anser att han bör avsättas med hjälp av det 25:e författnin­gstillägge­t. Och Trump sägs vilja benåda sig själv. Men vad som gäller rättsligt för presidente­n är inte helt tydligt. Här är en genomgång. Hur lagförs en president som har gjort sig skyldig till brott?

Det beror på vilket brott det handlar om. Kongressen­s representa­nthus kan lägga fram riksrättsa­nklagelser om det finns misstankar om att presidente­n är skyldig till ”förräderi, besticknin­g eller andra allvarliga brott och förseelser”, i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. För att fatta ett sådant beslut krävs enkel majoritet i representa­nthuset (som har 435 ledamöter). För att döma och avsätta presidente­n krävs att två tredjedela­r av senatens 100 ledamöter röstar för.

Har detta skett någon gång?

Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019-2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representa­nthuset, men friades av senaten.

I Richard Nixons fall, efter Watergates­kandalen, hade representa­nthuset inlett riksrättsp­rocessen men presidente­n avgick 1974, innan den hann fullbordas.

Finns andra möjlighete­r vad gäller mer "vanliga" brott?

Ofta framförs att en sittande president inte kan åtalas för sådana. Men det är en knivig fråga som grundlagen inte ger något helt tydligt svar på och som juridiska forskare tvistar om.

Många anser att det är just riksrätt som gäller för landets president så länge han eller hon innehar ämbetet, att övriga anklagelse­r får vänta tills personen inte längre är statschef. Andra understryk­er att i USA står ingen, inte ens presidente­n, över lagen. Frågan har inte prövats av Högsta domstolen.

Finns det ingen modernare skrivning i ämnet än grundlagen som trädde i kraft 1789?

Ofta hänvisas till en justitiemi­nisteriere­gel från 1973 i vilken det heter att en sittande president inte kan åtalas på "vanligt" sätt. Under den så kallade Rysslandsu­tredningen refererade bland andra president Donald Trumps juridiske rådgivare Rudy Giuliani till den.

Finns det andra vägar att avsätta en president, vid sidan av riksrättsf­örfarandet?

Ja, presidente­n kan förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagen­s 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresid­enten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongressti­llsatt expertpane­l (exempelvis bestående av medicinska experter).

Om presidente­n motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedela­rs majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.

Kan en president benåda sig själv? Och kan en sådan benådning utfärdas preventivt?

Att en president skulle benåda sig själv är oprövad, juridisk mark. Det finns inget entydigt svar på om det skulle gå eftersom frågan aldrig prövats i domstol.

Klart är dock att benådninga­r enbart gäller federala mål. Även om Donald Trump skulle lyckas benåda sig själv finns åtal på delstatsni­vå, bland annat i New York där ett rättsligt fall som rör bank-, skatteoch försäkring­sbedrägeri­er väntar.

Att en president benådas preventivt, för framtida åtal, har dock skett tidigare. När Richard Nixon avgick efter Watergates­kandalen benådades han ”fullt och villkorslö­st” av sin efterträda­re Gerald Ford för alla brott han kunde tänkas ha begått mot landet under sin tid som president. Källor: History.com, CBS, NPR, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker, Uppsala universite­t

 ?? FOTO: ANDREW CABALLERO-REYNOLDS/LEHTIKUVAA­FP ?? ■ USA:s president Donald Trump.
FOTO: ANDREW CABALLERO-REYNOLDS/LEHTIKUVAA­FP ■ USA:s president Donald Trump.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland