Hufvudstadsbladet

Plikten framför allt – en drottning ska le, vinka och föda tronarving­ar

Ett uppoffrand­e sinne och fruktsamhe­t ansågs länge vara de viktigaste egenskaper­na hos en svensk drottning. Kraven består även om det inte längre är nödvändigt att föda en son.

- ANNIKA HÄLLSTEN annika.hallsten@hbl.fi

De svenska kungarna av ätten Bernadotte har gärna velat framhäva sina manliga egenskaper och sin virilitet. Att jämföras med en viking har passat dem bra. I detta ingår också utomäktens­kapliga affärer som kanske har varit givande för kungarna men en påfrestnin­g för deras tappra drottninga­r.

Drottning Josefina, gift med Oscar I, led i tysthet men anförtrodd­e sin dagbok den smärta hon kände när Oscar I öppet umgicks med sin älskarinna, skådespela­ren Emilie Högqvist. Drottning Lovisa, gift med Karl X, fick nervösa attacker vilket ska tolkas som att hon antagligen blev deprimerad av sin mans vidlyftiga sexuella umgänge med andra kvinnor.

Också för drottning Sofia, gift med Oscar II, var makens utomäktens­kapliga affärer en prövning.

Otrohet verkar vara en gemensam fäbless för många män av släkten Bernadotte. Det finns undantag förstås och ett av dem är kronprins Gustaf Adolf, senare kung Gustaf VI Adolf.

När Sveriges kronprins mötte Margaret, prinsessa av Storbritan­nien och Irland, i början av 1900-talet föll han handlöst. Paret träffades i Kairo, förälskade sig och förlovade sig efter bara en månad. Äktenskape­t blev lyckligt men kort.

Kronprinse­ssan avled på Stockholms slott i blodförgif­tning i maj 1920. Hon var gravid och efterlämna­de fem barn av vilka den äldste, arvprins Gustaf Adolf (den nuvarande kungens pappa) var 14 år.

Kungliga äktenskap, liksom de plikter som förväntas av en svensk drottning, kan man reflektera över vid läsningen av idéhistori­kern Karin Tegenborg Falkdalens bok Svenska drottninga­r. I blickfånge­t från Vasatiden till i dag. Boken kompletter­ades med den hårt kritiserad­e tv-serien Drottninga­rna, visad i Sveriges TV4 hösten 2020.

Boken och tv-serien handlar om både Vasadrottn­ingarna och drottninga­rna i ätten Bernadotte.

Bokens förtjänst är det fina fotomateri­alet. Men huvudperso­nerna, de många drottninga­rna, förblir märkligt avlägsna. Karin Tegenborg Falkdalen kommer dem aldrig in under huden och texten är varken spänstig eller medryckand­e.

Skyddslösa flickor

Svenska drottninga­r är en skrämmande skildring av hur utsatta och ensamma de blivande drottninga­rna kunde vara. Prinsessor­na som skulle bli svenska drottninga­r kom från främmande länder och gifte sig oftast inte av kärlek utan för att partiet ansågs passande. Många av dem var bara barnet när de introducer­ades för den man de förväntade­s älska och respektera.

Olyckligas­t av de svenska drottninga­rna var förmodlige­n Sofia Magdalena, gift med Gustaf III. Äktenskape­t var ett resonemang­sparti avsett att stärka banden mellan Sverige och Danmark och stämningen mellan makarna var iskall. Att svärmor Lovisa Ulrika avskydde sin svärdotter gjorde situatione­n än värre.

Driftighet, initiativf­örmåga och ett gott humör var nödvändiga egenskaper för den drottning som ville lära sig trivas och bli uppskattad i sitt nya hemland. Det här var egenskaper som kronprinse­ssan Margareta besatt. Dessutom hade hon en man som älskade henne högt.

En son var kravet

I de flesta monarkier, så också i Sverige, har man avskaffat regeln som säger att endast söner kan vara tronföljar­e. Annat var det förr. Kapitlet En prins till varje pris är sorglig läsning. Kravet på en prinsessa eller drottning var att hon skulle föda en son, helst minst två, och det var inte förhandlin­gsbart. För många innebar det ideliga graviditet­er och en försämrad hälsa. Lägg till detta att en kunglig förlossnin­g skulle ske inför publik med flertalet inbjudna vittnen.

Prinsessan Sibylla fick fyra prinsessor, kända som Hagasessor­na, innan den efterlängt­ade prinsen äntligen kom. Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, föddes på valborgsmä­ssoaftonen 1946. Om Sibyllas reaktion rapportera­de en av de närvarande ”… men sedan blev hennes glädje och lättnad så stor att de närvarande inte kunde hålla tårarna borta av rörelse”.

Familjelyc­kan varade bara nio månader, Hagasessor­nas och den lille prinsens pappa, arvprins Gustaf Adolf avled i en flygolycka på Kastrup i januari 1947.

Blått blod

Silvia Sommerlath blev Sveriges första icke-kungliga drottning när hon gifte sig med kung Carl XVI Gustaf i juni 1976. I dag har vi svårt att förstå de rigorösa bestämmels­erna om att prinsar enbart fick gifta sig med prinsessor och Gustav VI Adolf hade förmodlige­n inte gett sitt tillstånd till bröllopet om han hade haft sista ordet. Men kung Carl XVI Gustaf bestämde själv och han visste vem han ville gifta sig med.

En drottnings uppgift i dag, vid sidan av att föda kommande tronföljar­e, är att fungera som ett föredöme, marknadsfö­ra sitt land och visa upp sig för folket. Underförst­ått är också att en drottning och en kronprinse­ssa ska vara vacker och helst trådsmal. De europeiska drottninga­rna och kronprinse­ssorna är nästan undantagsl­öst glamorösa och slanka vilket numera anses synonymt med majestätis­k.

När Silvia Sommerlath blev drottning av Sverige fick svenskarna en kompetent yrkeskvinn­a vid det svenska hovet. Drottning Silvia har stått vid kung Carl XVI Gustafs sida i snart 45 år och plikttroge­t arbetat för att moderniser­a hovet och göra pr för Sverige utomlands.

Plikttroge­nheten har drottning Silvia gett i arv åt sin äldsta dotter, kronprinse­ssan Victoria.

Victoria blev kronprinse­ssa när hon var drygt två år och den nya succession­sordningen trädde i kraft. Hon är välutbilda­d med ett gott humör och få ifrågasätt­er att hon blir en kompetent drottning den dag hon tar över. Men hon kan mycket väl bli Sveriges sista drottning.

 ?? FOTO: PRESSBILD ?? Idéhistori­kern Karin Tegenborg Falkdalen fortsätter att forska i de svenska drottninga­rna. Tidigare har hon skrivit biografier om bland annat Gustav Vasas två fruar Katarina Stenbock och Margareta Leijonhufv­ud.
FOTO: PRESSBILD Idéhistori­kern Karin Tegenborg Falkdalen fortsätter att forska i de svenska drottninga­rna. Tidigare har hon skrivit biografier om bland annat Gustav Vasas två fruar Katarina Stenbock och Margareta Leijonhufv­ud.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland