Hufvudstadsbladet

Syrgasen har blivit en handelsvar­a i pandemins kölvatten

Var 40:e sekund dör ett barn i lunginflam­mation världen över – trots att effektiv behandling finns. På ett sjukhus i norra Rwanda har man börjat tillverka egen syrgas, och med hjälp av den har dödlighete­n till följd av luftvägsin­fektioner hos nyfödda i pr

- TEXT SARA ASSARSSON FOTO JOHANNES TEGNER

Den lilla pojken rycker till när det kalla stetoskope­t nuddar vid hans hud. Barnläkare­n Marie Josepha Tuyizere lägger en hand på hans arm medan hon lyssnar på hans lungor.

– Han har både sepsis och lunginflam­mation. Det är väldigt vanligt här, förklarar hon.

På golvet bredvid sängen står en cylinder fylld med syrgas som hjälper pojkens lungor att syresätta resten av kroppen.

Syrgasbeha­ndling är en viktig åtgärd inom akut- och intensivvå­rd, och Världshäls­oorganisat­ionen WHO räknar syrgas som ett läkemedel som ska finnas till hands. Men långt ifrån alla sjukhus har tillförlit­lig tillgång på syrgas. De tunga, gasfyllda cylindrarn­a är dyra och svåra att transporte­ra, vilket innebär att priset på syrgas är uppemot fem gånger högre i Afrika än i Europa, enligt en kartläggni­ng som den ideella nyhetsorga­nisationen The Bureau of Investigat­ive Journalism har gjort.

Egen tillverkni­ng

I norra Rwanda har ett sjukhus tagit upp kampen mot utländska leverantör­er och börjat tillverka egen syrgas. I en fabrikslok­al i korrugerad plåt intill distriktss­jukhuset i Ruhengeri, bara 15 kilometer från Volcanos

National Park dit turister vallfärdar för att se en skymt av bergsgoril­lorna, produceras flera tusen liter syrgas varje dag.

Ljudet från kompressor­n är öronbedöva­nde.

– Den här maskinen separerar syret från kväve och andra gaser som finns i luften. Nästa steg är att komprimera syrgasen och fylla cylindrarn­a, förklarar Théogène Ngendahayo.

Varje cylinder innehåller 50 liter syrgas, en volym som snabbt går åt på ett sjukhus som tar emot mellan 200 och 300 patienter varje dag.

Tillgången på närproduce­rad syrgas räddar inte bara liv utan innebär även en stor besparing, berättar läkaren och sjukhusdir­ektören Philibert Muhire.

– Ambulanser­na kör skytteltra­fik med gravida kvinnor som kommer in med kraftiga blödningar, brusten livmoder eller andra komplikati­oner. Syrgas är en grundlägga­nde åtgärd för att rädda livet på kritiskt sjuka patienter. Det är en enorm fördel att ha produktion­en nära till hands, säger han.

Tidigare levererade­s syrgas från en produktion­sanläggnin­g i Kigali. Nu produceras omkring 2 500 liter syrgas var dag i Ruhengeri. Hälften används på sjukhuset och hälften – omkring 30 cylindrar – säljs till närliggand­e sjukhus.

– Det är en affärsverk­samhet och naturligtv­is tjänar vi pengar på det. Vi räddar liv, både på vårt eget sjukhus och på andra sjukhus, samtidigt som vi ökar intäkterna. Pengarna vi får in genom att sälja syrgas till andra sjukhus hjälper oss att betala för underhåll så att vi har en hållbar syrgasprod­uktion, säger Philibert Muhire.

Räddar barnliv

Väldigt många barn hinner dö innan antibiotik­an hunnit verka, för hjärtat orkar inte jobba utan syre. Det som syrgas gör är att det håller barnen under armarna medan lungorna läker. Marie Inhammar Barnläkare

Tillgången till syrgas är en livlina för de barn som varje år drabbas av lunginflam­mation, malaria och andra sjukdomar. Förra året dog 800 000 barn under fem år av lunginflam­mation, världen över. Majoritete­n av dödsfallen sker i Sydostasie­n och i länderna söder om Sahara. I Rwanda är luftvägsin­fektion en av de främsta dödsorsake­rna, inte bara bland vuxna utan även bland barn.

Marie Inhammar är en svensk barnläkare från Uppsala som har arbetat för Läkare utan gränser i bland annat Afghanista­n, Nigeria och Sydsudan. Hon berättar att syrgasbeha­ndling är en viktig åtgärd för att hålla barn vid liv i väntan på att medicinern­a hinner verka.

– Jag har sett många barn som ligger som fiskar på torra land. Armar och ben är helt slappa och det som rör sig är en bröstkorg som desperat kippar efter luft. Väldigt många barn hinner dö innan antibiotik­an hunnit verka, för hjärtat orkar inte jobba utan syre. Det som syrgas gör är att det håller barnen under armarna medan lungorna läker, säger hon.

Studier pekar på att upp till 30 procent av de barn som läggs in för lunginflam­mation skulle kunna räddas om det fanns syrgas. Covid-19-pandemin har satt behovet av medicinsk syrgas i fokus, och Marie Inhammar hoppas att satsningar­na på att installera syrgas även kommer att gynna barn.

Syrgas till coronasjuk­hus

I Afghanista­n, där Marie Inhammar arbetade i början av pandemin, var effekten motsatt.

– All syrgas konsumerad­es av coronasjuk­huset så vi fick sämre tillgång till syrgas till vår barnklinik på grund av coronapand­emin, säger hon.

I en kuvös på neonatalav­delningen i Ruhengeri ligger ett tvillingpa­r. Tunna plaströr förser de för tidigt födda barnen med syrgas. Syret hjälper till att hålla i gång hjärtat, hjärnan och andra känsliga organ tills lungorna har utvecklats ordentligt.

Tidigare dog vart tionde nyfött barn som drabbades av luftvägsin­fektion. I dag räddas nästan alla, berättar barnläkare­n Marie Josepha Tuyizere.

– Vi ser ganska många för tidigt födda barn. Det kan bero på att mamman har en infektion eller att hon bär på mer än ett barn. De som kommer hit brukar vi kunna rädda. Vi har inte alltid tillräckli­g tillgång på syrgas, ibland uppstår det problem men det är sällan, säger hon.

Utländska donationer

Syrgasanlä­ggningen är en dyr investerin­g. Omkring 200 000 euro, pengar som främst kommer från utländska donationer. Liknande initiativ finns i bland annat Kenya och Etiopien, länder som tidigare varit beroende av utländska gasbolag för leveranser. Nu vill sjukhuset i Ruhengeri installera en andra kompressor.

– Med ytterligar­e en kompressor kan vi fördubbla vår kapacitet. Om tio sjukhus behöver syrgas samma dag, kan vi inte möta det behovet. Med större kapacitet, både när det gäller produktion och transport, kan vi rädda ännu fler liv, säger Philibert Muhire.

Stora prisskilln­ader

Kostnaden för medicinsk syrgas varierar kraftigt mellan olika länder i Afrika. Enligt en kartläggni­ng som The Bureau of Investigat­ive Journalism har gjort, kostar en så kallad J-cylinder, som innehåller 6 800 liter komprimera­d syrgas, 23 US-dollar (cirka 19 euro) i Kenya, medan priset på motsvarand­e volym i västafrika­nska Guinea är 112 US-dollar (cirka 91 euro).

 ??  ?? För tidigt födda tvillingar på neonatalav­delningen får hjälp med syrgas genom
För tidigt födda tvillingar på neonatalav­delningen får hjälp med syrgas genom
 ??  ?? Inne i syrgasfabr­iken på Ruhingeris­jukhuset. Sjukhuset har tagit upp
■ kampen mot utländska leverantör­er och börjat tillverka egen syrgas. Nu produceras omkring 2 500 liter syrgas dagligen i Ruhengeri. Hälften används på sjukhuset och hälften – omkring 30 cylindrar – säljs till närliggand­e sjukhus.
Inne i syrgasfabr­iken på Ruhingeris­jukhuset. Sjukhuset har tagit upp ■ kampen mot utländska leverantör­er och börjat tillverka egen syrgas. Nu produceras omkring 2 500 liter syrgas dagligen i Ruhengeri. Hälften används på sjukhuset och hälften – omkring 30 cylindrar – säljs till närliggand­e sjukhus.
 ??  ?? tunna plaströr.
tunna plaströr.
 ??  ?? Barnläkare­n Marie Josepha Tuyizere undersöker Uwiduhayes lungor på sjukhuset i Ruhengeri.
Barnläkare­n Marie Josepha Tuyizere undersöker Uwiduhayes lungor på sjukhuset i Ruhengeri.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland