I skuggan av tillväxten

Prognoserna för Finlands ekonomi i år tror på en uppgång efter det coronakrisande året 2020. Men också uppgången har en skuggsida.

Pandemin har åstadkommit en tudelning, där de med jobb och god inkomst har kunnat spara och upplever ett uppdämt behov att konsumera när pandemin väl är över. Men för arbetslösa och permitterade har inkomsterna rasat och för dem är alla utgifter fortsättningsvis svåra att klara av.

Katarina Koivisto i krönikan

Finlands ekonomi drabbades till mångas överraskning inte så hårt som väntat av coronan under 2020. Den ekonomiska nedgången var mindre än i många andra länder trots att stora delar av samhället stängde under våren.

Men 2021 har inte börjat bra. Restriktionerna fortsätter och siffrorna på antalet insjuknade eller döda i corona sjunker inte i en så snabb takt som myndigheterna hade hoppats och önskat. Vaccinationerna mot corona har visserligen kommit i gång, men tillgången till olika tillverkares vaccin är tills vidare begränsad och pessimisterna räknar med att det kan ta hela året innan alla hugade finländare fått sin spruta.

De ekonomiska prognoserna pekar ändå uppåt, även om uppgången inte är snabb och det tar tid innan ni vi når den blygsamma tillväxtkurva Finland låg på innan pandemin slog till. Det betyder att återhämtningen inom många branscher är långsam och att det kan dröja länge innan arbetslösheten minskar och alla permitterade är tillbaka på jobbet. Det betyder också att många hushåll fortsättningsvis kommer att ha det besvärligt med sin ekonomi trots att samhällsekonomin växer igen.

Under pandemin beviljade bankerna amorteringsfrihet för vissa av hushållens lån. Många betalade således enbart räntorna på sina bostadslån. När grundräntenivån har legat vid noll har det varit en överkomlig utgift även i hushåll där inkomstnivån sjunkit. Men nu spår många ekonomiska experter att de låga räntornas tid börjar vara all, senast i höst börjar de stiga igen. Det finns också prognoser som tror på en stigande inflation.

När man ser på siffror gäller det att minnas att tillväxt i bruttonationalprodukt, export, import eller olika index inte är en mätare för hur realekonomin ser ut för de privata hushållen. Pandemin har åstadkommit en tudelning, där de med jobb och god inkomst har kunnat spara och upplever ett uppdämt behov att konsumera när pandemin väl är över. Men för arbetslösa och permitterade har inkomsterna rasat och för dem är alla utgifter fortsättningsvis svåra att klara av.

Resebyråerna berättar till exempel om hur finländarna redan aktivt reserverar resor för nästa sommar och för vintern 2021–2022. Men de här resorna gäller dem som har sin ekonomi i skick. För samtidigt blir köerna till olika sorters mathjälp, de så kallade brödköerna, allt längre.

Att finländarna trots allt tills vidare rätt väl rättat munnen efter matsäcken under pandemin visar siffror från företaget Asiakastieto. Antalet finländare med betalningsanmärkningar närmar sig visserligen 400 000 och är fler än någonsin förr, men coronaåret ser inte ut att ha påverkat siffran märkbart. Ökningen i fjol var bara 1,4 procent vilket enligt företaget tyder på att pandemin fått finländarna att vara försiktiga med sina inköp.

Finlands ekonomi hölls i fjol våras i gång delvis med hjälp av massiva stöd från staten. Staten i sin tur har på ett par år tagit upp lån på över 20 miljarder euro. Stöd väntar Finland också från det massiva stödpaket som EU röstat igenom.

Coronaåret har gjort det lätt att glömma att de grundläggande problemen i samhällsekonomin inte har försvunnit. Det så kallade hållbarhetsgapet, förenklat att staten använder mer pengar än den får in, har bara ökat. Fortfarande har Finland en snabbt åldrande befolkning som ska tas om hand fast preliminära siffror tyder på att nativiteten kan öka till följd av att folk tvingats hållas hemma under pandemin.

De finländska företagens investeringar ligger kvar på en lägre nivå än i många konkurrerande länder liksom vår konkurrenskraft då det gäller kostnader. Och trots allt fler lokala avtal upplevs vår arbetsmarknad fortfarande som styv.

Tudelningen i samhället kostar stat och kommuner. Därför gäller det nu att inte stirra sig blind på blygsamma tillväxtsiffror utan att försöka ta itu med de grundläggande problemen också.

"Coronaåret har gjort det lätt att glömma att de grundläggande problemen i samhällsekonomin inte har försvunnit."

KATARINA KOIVISTO

är redaktionschef.