Kan man vara kommuninvånare på två olika orter i framtiden?

SAMHÄLLE Coronaviruspandemin har påverkat allas liv, mer eller mindre. För att stoppa spridningen av viruset måste vi följa noggranna restriktioner, redan från mars i fjol. Nu börjar vi ändå äntligen se ljus i tunneln då vaccinationerna påbörjats.

När coronaviruset slog till var det många som valde att söka sig bort från storstadens brus och ta sig ut till landet. För att ta ett konkret exempel har våra båtföretagare aldrig haft en så arbetsdryg säsong med att sätta ut och sköta om båtar som nu.

Många har valt att tillbringa tid ute på landet eller i skärgården. Distansarbete i kombination med närheten till naturen har lockat folk bort från städerna.

Coronaviruspandemin har också påverkat flyttrörelsen i Finland. Enligt Statistikcentralens data har utflyttningen från de större städerna i huvudstadsregionen ökat. Fortsättningsvis lockar de stora städerna i Finland ändå människor.

Urbaniseringen är en kraftig megatrend som säkert kommer att hålla i. Det verkar ändå som att flyttströmmarna runt de största städerna till kranskommunerna också växer. En stor bidragande effekt till det här fenomenet är just distansarbetet. Flera företag och andra arbetsgivare har bestämt att distansarbete ska bli en normal del av vardagen också efter pandemin. Det här kommer att påverka behovet av service, infrastrukturen och kollektivtrafiken och mycket annat.

En viktig del av den service som distansarbetarna behöver är goda dataförbindelser. Den nuvarande regeringen har också insett behovet av att stärka dataförbindelserna ute på landsbygden och i skärgården. Det här är något som man ska satsa på, utan att förstås glömma den mer traditionella infrastrukturen som landsvägar.

En intressant tanke är ifall man kunde vara kommuninvånare på två olika orter. Ur ett grundlagsperspektiv är detta inte möjligt i och med att kommunerna har beskattningsrätt och invånarna ska ha möjligheten att påverka hur de skattemedel man betalar används lokalt. Det gör vi genom att välja kommun- och stadsfullmäktigen vart fjärde år.

Under förra riksdagsperioden lät statsrådet göra en utredning om man kunde vara dubbelkommuninvånare, det vill säga inskriven i två olika kommuner samtidigt. Utredningen konstaterade att det ur ett juridiskt perspektiv är svårt att åstadkomma ett dubbelkommuninvånarskap. Redogörelsen rekommenderar ändå att kommunerna i större grad beaktar människornas ökade rörlighet i planerandet av servicen till exempel genom att göra tjänster mer tillgängliga digitalt.

I vår äger nästa kommunalval rum. Jag tror att det skulle vara viktigt att man noggrannare analyserar vilka effekter det ökade intresset för att tillbringa sin vardag på två orter betyder för kommunerna i Finland. I SFP:s kommunalvalsprogram slår vi fast att det skulle vara viktigt att göra en ny utredning om hur man kunde förverkliga dubbelkommuninvånarskap.

Det skulle inte direkt betyda att man är invånare på två orter, men kommunerna kunde kanske erbjuda så kallade e-medborgarskap. Ett elektroniskt medborgarskap skulle framför allt göra det lättare att samla info om vilken service som borde utvecklas.

Coronaviruset har gjort att allt fler distansjobbar, och fritidsboenden har fått en ny betydelse för många. Det här ställer nya krav på servicen i den tillfälliga hemkommunen. Det här är något vi i samhället måste beakta och inse.

vice ordförande, SFP kommunstyrelsens ordförande, Ingå