HBL behöver en journalistisk chefredaktör
HBL Utnämningen av HBL:s chefredaktör låter vänta på sig. Kan man ana en beslutsvånda i Konstsamfundets styrelse?
Detta vore inget nytt. I Kim Björklunds välskrivna 80-årshistorik över KSF kan man läsa vilka som utnämnts till chefredaktörer tidigare. I minst tre fall har utnämningen påverkats av andra än journalistiska kriterier.
Det första är 1987 då JanMagnus Janssons efterträdare skulle utses. Den lyskraftiga, självklara kandidaten var Jörn Donner. Men han var för självständig och oberäknelig. I stället valdes den på alla sätt – utom journalistiskt – väl meriterade Håkan Hellberg. I sin memoarbok Jag reste vidare skrev Hellberg att ”för styrelsen och andra blev min insats nog något av en besvikelse”.
Efter Hellberg fick HBL en duktig journalist som chefredaktör i Bo Stenström, men han dog i förtid efter tre år, 1995.
Då kom det andra fallet. Det fanns två självskriva kandidater, Inger Jägerhorn och Rafael Paro. Redaktionens kandidat var Inger Jägerhorn, medlem av Dagens Nyheters ledarredaktion. Konstsamfundet ville ha sin egen medlem Mikael Ingberg, som saknade journalistiska meriter. Ingberg föll på redaktionens motstånd. Samfundet valde Paro som redan 1981 blivit ställföreträdande ansvarig utgivare och hade varit självskriven om han genast ställts i första förslagsrummet.
För det tredje fallet redogör Staffan Bruun i sin bok Mitt liv på HBL. Då Erik Wahlström avgick 2002 valdes till hans efterträdare den ekonomiska forskaren Max Arhippainen ”som aldrig hade arbetat på tidning eller med nyheter”. Men han hade haft många förtroendeposter i den finländska stiftelse- och fondvärlden. Formellt utnämndes också Barbro Teir till chefredaktör, som stöd för Arhippainen.
Om hur det gick kan man läsa i Bruuns bok. Inte braa, som man säger i Sverige.
Nu behöver HBL en journalistisk chefredaktör som är självständig i förhållande till det finlandssvenska etablissemanget. Det förtjänar den kämpande redaktionen och tidningens läsare.
Det är också ett krav för att vi skall ha ett öppet och fungerande finlandssvenskt samhälle.
Denna insändare blev jag uppmanad att skriva som tolk för de trogna prenumeranterna i en finlandssvensk diskussionskrets.
❞ Nu behöver HBL en journalistisk chefredaktör som är självständig i förhållande till det finlandssvenska etablissemanget.