❞ De senaste dagarna har södra Finland badat i ymnigt, pittoreskt snöfall. Men framför oss har vi allt gråare, fuktigare, snöfria vintrar.
Torsten Fagerholm i ledaren
George Bush den äldre ansågs oslagbar tack vare västblockets seger i kalla kriget. Men år 1992 spikade Bill Clintons kampanjgeneral James Carville upp en skylt på väggen: ”It’s the economy, stupid!” Apropå klimatförändringen – i synnerhet dess angliska variant, global uppvärmning – bör man replikera: ”det handlar om nederbörden, dumbom!” Klimatförändringen omfattar mer än värmeböljor, de största effekterna hittills syns inom omfördelningen av nederbörd. På våra breddgrader har regnmängderna ökat, speciellt på vintern. När det regnar eller snöar så vräker det ner. Samtidigt har torkan ökat i bland annat Afrika. Vatten i kopiösa eller för små mängder försämrar vår livskvalitet och triggar konflikter. Arabvåren och kriget i Syrien kan kopplas till torka, kris inom jordbruket och stigande livsmedelspriser.
De senaste dagarna har södra Finland badat i ymnigt, pittoreskt snöfall. Ovädret vid namn Toini åtföljs småningom av sträng kyla. Som förälder är det en magisk känsla att se den första snön ur småbarns perspektiv ”Vi sätta rovor ibland, och slå ytterskär.” Samtidigt var fjolåret rekordvarmt, i virusets skugga.
Coronapandemin och USA:s politiska cirkus slukar vårt fokus och överskuggar smygande klimattrender. Fjolåret var ett av de tre varmaste sedan mätningarna inleddes 1850, rapporterar Meteorologiska världsorganisationen WMO, likaså det varmaste Europa i bokförd historia, enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus.
För Europas del var värmen under januari–oktober 2020 totalt oväntad: väderfenomenet La Niña som kyler ner Stillahavsområdet borde nämligen ha gjort året svalare. Det verkar som om värmen pressades upp mot Arktis. Somliga gläds – kortsiktigt nog – åt varmare medeltemperaturer, lägre uppvärmningskostnader och rentav tropiska somrar. Men samtidigt tar våra hus, vårt jordbruk och vår infrastruktur stryk av vinterstormar och ständiga regn.
År 2020 var det varmaste i Finland sedan man började bokföra medeltemperaturer, med bred marginal. Den normala medeltemperaturen i södra Finland är fem grader Celsius, i fjol var den sju grader. I november var temperaturavvikelserna från det normala 4–6 grader i södra och mellersta Finland. Det faller utanför de naturliga variationerna. I november var det på många håll i Arktis 14 grader varmare än normalt. Alldeles nyss har däremot polarvirveln – det cyklonliknande lågtrycksområde som till stor del dikterar det arktiska klimatet – kollapsat och försett Finland med kalla luftströmmar och ett efterlängtat, vitt täcke.
Rekordvarma år riskerar bli betydligt vanligare hos oss. Den arktiska regionen inklusive Finland värms upp åtminstone dubbelt så snabbt som planeten i medeltal, och i tre decennier har Arktis värmts upp fyra gånger snabbare än resten av världen.
Istäcket i Arktis har mer eller mindre försvunnit från den ryska och nordiska delen under sommaren, jämfört med 1979. Adolf Nordenskiöld – som lyckades med vågspelet att segla genom Nordostpassagen längs Rysslands norra kust – hade tagit ett glädjeskutt. Men vem ser väl fram emot allt gråare, fuktigare, snöfria vintrar?
Klimatet bör ses i betydligt större skala än enbart temperaturer. Havsytorna stiger. Isarna smälter och minskar strömningen i stora floder, vilket rubbar livsmedelsproduktionen. I en färsk bok försöker WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas återställa proportionerna i diskussionen. Alla behöver inte bli cyklande veganer som semestrar i närmsta svampskog, världens länder bör däremot lägga krut på att transformera fossil energiproduktion, transport och industri till hållbara lösningar.
Samtidigt är vatten ett grundläggande livsvillkor för alla organismer. Inte bara rent vatten: nederbörd i lagom mängd och med någorlunda jämn fördelning över tid. I Australien, Kalifornien och Indien har skogs- och markbränderna grasserat, medan översvämningar har drabbat Kina. Och nu varvas en rekordsvart Helsingforsvinter med milt snökaos.
Klimatprognoser är kvalificerade gissningar, med olika gråzoner. Med klimatåtgärder och minskat fossilbruk styr vi mot en ljusgrå zon. Ett business as usual-scenario är betydligt mer riskfyllt. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres beskriver ett ”krig med planeten” där planeten nu ”slår tillbaka”.