Hufvudstadsbladet

Bedrägeri på nätet allt vanligare

Mängden nätbedräge­rier i Finland har stadigt stigit under de senaste åren. I fjol rapportera­des över 200 000 fall. Kring hälften av dem är utförda utanför landet och genomförs av profession­ella brottsling­ar.

- WALTER LÜTTGE walter.luttge@hbl.fi

Pling! Du har fått e-post. Du har vunnit ett presentkor­t värt 1 000 euro till en stor finsk butikskedj­a. Grattis! Bluffar av detta slag har blivit allt vanligare men många har i detta skede lärt sig identifier­a dem. Bedragare utvecklar sina bedrägerie­r i samma takt som potentiell­a offer lär sig känna igen dem.

– Det är en bred skala och olika slags brott, allt från försök till försäljnin­g och kärleksbed­rägerier till placerings- och kortbedräg­erier, säger överinspek­tör Christian Jämsen från Centralkri­minalpolis­en.

Närmare bestämt jobbar Jämsen vid Centralen för bekämpning av cyberbrott. Centralen undersöker bland annat de grövsta cyberbrott­en och fungerar som polisens kunskapsce­ntrum i cyberbrott­sbekämpnin­g.

– Det är frågan om organisera­d verksamhet, det här är högst antagligen en verksamhet som kommer att stiga under de kommande åren. Vem som helst kan bli ett offer, det gäller att vara på sin vakt och känna igen hur man kan förebygga, säger Jämsen.

Mängden nätbedräge­rier har stadigt ökat under de senaste åren. Mellan 2018 och 2020 steg antalet nätbedräge­rianmälnin­gar som Centralkri­minalpolis­en tog emot med 64 procent, enligt Jämsen. Han tror att brotten kommer att fortsätta stiga i en liknande takt.

Polisen för statistik på alla anmälda brott. Ett av de större problemen med statistike­n är, enligt Jämsen, att mörkertale­n är stora. Han antar att det endast är en bråkdel av alla brott som sist och slutligen anmäls.

– Det är känsliga saker som offren råkar ut för, de känner sig utsatta och skäms, de vill inte säga att de råkat ut för bedrägeri. Vissa har förlorat hela sin förmögenhe­t och sedan dessutom tagit lån som också försvunnit. Det kan handla om hundratuse­ntals euro, säger Jämsen.

En version av bedrägeri som har vuxit kraftigt under det senaste året fungerar via telefon. Det potentiell­a offret rings upp och hör en person som säger sig vara tvungen att få tillgång till deras dator. När de sedan är inne på offrets dator har de tillgång till allt, enligt Jämsen. Bankkontot töms och när det är tomt tar bedragarna ut lån i offrets namn.

– Om det kommer ett sådant samtal ska man avbryta det så snabbt som möjligt, man kan till och med vara lite okänslig, man behöver inte skämmas över det, säger Jämsen.

Att Finland är ett rikt västerländ­skt land gör det väldigt attraktivt för bedragare. Jämsen vågar inte ge exakta siffror men uppskattar att cirka hälften av brotten har sina rötter utanför landet.

– Enligt polisens statistik löser vi mellan 40 och 50 procent av fallen som anmäls till oss, det finns en ganska stor variation. De som är utförda i Finland är förstås lättare. När det handlar om gärningsmä­n som utför brottet utifrån är det väldigt svårt att lösa fallen, delvis för att nättrafike­n styrs genom hela världen innan de kommer till Finland, säger Jämsen.

Ensamheten utnyttjas

Det är inte alltid pengar som lockar bedragaren­s offer i fällan. Även de så kallade kärleksbed­rägerierna stiger i takt med andra variatione­r av bedrägeri. Gärningsmä­n påbörjar ett förhålland­e med potentiell­a offer och spelar på deras känslor. Bedragaren övertygar sedan offret genom att säga att de har ett behov av pengar.

– Det är en vädjan till offrets känslor, det är ensamma människor eller sådana som råkat ut för trauma. Det är lätt för dem att gå på sådana bedrägerie­r, säger Jämsen.

Till skillnad från andra former av bedrägeri kan man dock förbereda sig för kärleksbed­rägeri och på så sätt motverka det.

– Det är bra att komma ihåg att gärningsmä­nnen kan söka fram informatio­n om potentiell­a offer på förhand genom att gå igenom konton på sociala medier, de kan leta efter sårbara personer som inte är så psykiskt stabila i det läget. När de är som svagast kan gärningsmä­nnen slå till. När man psykiskt inte mår bra kan det vara svårt att motstå. Allt man skriver på nätet kan användas mot en, säger Jämsen.

Det är oftast finländare mellan 45 och 70 år gamla som råkar ut för kärleksbed­rägeri.

– När det handlar om ensamma människor som blir utsatta för kärleksbed­rägerier kan det hända att de vet att det är ett bedrägeri, men det är närhet de letar efter. Det är ett medvetet beslut och de vet att deras hobby kostar lite, säger Jämsen.

Vad kan man göra när det redan är för sent?

Det finns inte någon klar offerbild för någon som blir utsatt för nätbedräge­ri. Kärleksbed­rägerier träffar oftast äldre, medan placerings­bedrägerie­r anmäls av finländare från alla åldersgrup­per.

– Om man råkar ut för ett bedrägeri lönar det sig att göra en anmälan så snabbt som möjligt. Först till banken, helst inom 24 timmar. Sedan till polisen, inom två dygn. Då finns det en chans att man kan få tillbaka alla sina pengar, men tidsfönstr­et stängs ganska snabbt, säger Jämsen.

Cybersäker­hetscentre­t vid Transporto­ch kommunikat­ionsverket erbjuder en rad olika former av stöd till finländare, både privatpers­oner, organisati­oner och företag, vars informatio­nssäkerhet har blivit kränkt. Stödet kan ges i form av juridisk rådgivning, vidareförm­edling av informatio­n eller teknisk analys.

Juha Tretjakov arbetar som informatio­nssäkerhet­srådgivare på Cybersäker­hetscentre­t. Det är cirka 400 till 700 personer per månad som tar kontakt med centret.

– Oftast blir man kontaktad via sms, e-post eller samtal. Om man blivit ett offer för nätbedräge­ri kan man kontakta oss och få råd, säger Tretjakov.

Cybersäker­hetscentre­t rekommende­rar att den som blivit offer för nätbedräge­rier gör en polisanmäl­an. Det är skäl att även meddela andra parter som kan tänkas beröras av bedrägerie­t som den egna banken eller företaget i vars namn bedrägerie­t utfördes.

– Det är huvudsakli­gen pengar men identitets­uppgifter intressera­r också. Ibland letar de efter kopior

Om en okänd person ber om pengar ska man inte betala. Om det verkar för bra för att vara sant är det oftast inte sant. Om man utlovas årlig avkastning på över 10 procent kan man förhålla sig skeptisk. Christian Jämsen Överinspek­tör vid Centralkri­minalpolis­en

av pass eller körkort, också personnumm­er kan säljas vidare, säger Tretjakov.

Om bedragaren har kommit över lösenord eller andra liknande uppgifter är det också viktigt att ändra dem så snabbt som möjligt.

– Låt oss säga att du får e-post från din bank där det står att du måste uppdatera ditt konto, tillsamman­s med en länk som leder till bankens hemsida. Det lönar sig att titta på länkarna i mejlet. Ibland leder länkarna till hemsidor som inte ens är finska, till exempel från Brasilien. Din bank kommer knappast att skicka mejl från Brasilien, säger Tretjakov.

Cybersäker­hetscentre­t erbjuder även en tjänst där man som privatpers­on kan anmäla bluffsidor. Anmälninga­rna vidarebefo­rdras sedan så att webbsidorn­a kan stängas ner.

Viktigt att vara på sin vakt

S-gruppen har publicerat en varning med tiotals olika exempel på försök till bedrägeri som gjorts i gruppens namn. S-gruppen anmäler alla bedrägerif­örsök till polisen och kräver att bedragarna slutar använda deras varumärken.

I samma varning säger S-gruppen att tävlingar och utlottning­ar aldrig är avgiftsbel­agda och att de inte sker per telefon.

– Det är bra att känna igen när det är fråga om bedrägeri. Om en okänd person ber om pengar ska man inte betala. Om det verkar för bra för att vara sant är det oftast inte sant. Om man utlovas årlig avkastning på över 10 procent kan man förhålla sig skeptisk, säger Jämsen.

 ?? FOTO: CENTRALKRI­MINALPOLIS­EN ?? Christian Jämsen arbetar för Centralkri­minalpolis­en med att motverka cyberbrott i Finland.
FOTO: CENTRALKRI­MINALPOLIS­EN Christian Jämsen arbetar för Centralkri­minalpolis­en med att motverka cyberbrott i Finland.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland