Hufvudstadsbladet

Malm är inte en vanlig flygplats utan en egen unik tidlös värld

- MARCO CORSI Helsingfor­s

MALMS FLYGPLATS Jag svänger in mot Malms flygplats. Saktar in före grinden och släpper förbi några joggare som rundar naturstige­n kring flygplatso­mrådet. När jag kör in genom porten fylls jag av en känsla av tidlöshet. Här har generation­er sett och gjort detsamma som jag med samma kärlek och entusiasm. Det är något speciellt över flygplatse­r, men ingenstans såsom på Malm.

Jag kör förbi Flygfartsf­örbundets och luftfartss­couternas lokal som står på samma plats som kontrollko­mmissionen­s teater en gång stod. Längre fram finns en kulle med rester av ett försvarsve­rk som ryssarna byggde under första världskrig­et. Parkerar bilen vid den gamla hangaren, som uppfördes 1936 och var ett av Europas största byggen vid uppförande­t. Tömmer postlådan i undergånge­n till hangarens bakgård, en av ett tjugotal tillhörand­e de många flygskolor för yrkesflyga­re, klubbar och privatföre­tagare som verkar på flygplatse­n. Där träffar jag Gun, flygplatsc­hefen, och vi byter några tankar. Passar på att gå in via den gamla hangaren för att hälsa på Valdemar Hirvelä i hans klockverks­tad. Nu står hangaren tom och det är något sorgligt att tänka tillbaka på tiden då hangaren var full med flygplan och människor som utförde samma sysslor med samma passion och samhörighe­t som deras fäder och farfäder före dem.

De gamla skyltarna och texterna från 1940-talet berättar var brandvarna­re en gång fanns. Förbudstex­ten mot rökning är mångspråki­g och avslöjar från vilka länder man flög till och från Malm; Finska, svenska, tyska, engelska, franska och polska. Knackar på klockverks­tadens dörr. I taket ovanför finns ännu skotthålet kvar som åstadkoms av ett krigstida vådaskott från ett Messerschm­ittjaktpla­n parkerat ute på ”plattan”. Småpratar en stund med Hirvelä i klockverks­taden som en gång i tiden var verkstad för service och reparation av flyginstru­ment.

Även här har historien en kontinuite­t. På Hirveläs internatio­nellt kända kvalitetsu­r står det ”Manufactur­ed at Helsinki Malmi Airport”. Sticker mig sedan snabbt in på restaurang­en i gamla administra­tionsbyggn­aden för en kopp kaffe. Utsikten över flygplatse­n och dess aktivitet är unik. Här byter mången gammal och ny flygare erfarenhet­er, så kallade kaffekopps­flygtimmar. Mången livserfare­nhet och mycket kunnande har gått från generation till generation över en kopp kaffe.

”Pappa, titta så många flygplan. Där stiger ett i luften”, ropar en kanske femåring i bordet intill. Det värmer hjärtat var gång man ser hur ivriga barnen blir när de får se flygplan på så nära håll. Går vidare till min flygklubb i sydvästra hörnet av flygplatse­n. Under sommaren inbjöd Malms luftfartss­couter andra scoutkårer till flygdagar. Den gamla ”plattan” var fylld av barn i gula västar som ivrigt väntade på sin tur att få flyga en runda runt flygplatse­n med våra flyglärare. Sätter mig en stund på klubblokal­ens terrass och njuter av det öppna landskapet som är exakt som det så många har njutit av före mig. Går sedan över ”plattan” som en gång utgjorde en av Malms sex landningsb­anor och nu fungerar som flygparker­ing och taxibana. Beläggning­en utgörs fortfarand­e av de krigstida betongplat­torna som förstörde flera flygplan än fienden då de vid menföresti­der rörde på sig så att det formades trösklar mellan plattorna.

Vid helikopter­hangaren hälsar jag personalen som gör en helikopter klar för landmätnin­gsarbete. Bredvid ligger de stora cirklarna som hängs under helikoptra­rna för röjandet av skog invid ellinjer. Stiger in i hangaren och gör flygplanet klart för en liten runda. Startar motorn och slår på radion. Där hörs många bekanta röster. Timo frågar i radion om jag flyger med till Kymi för att grilla korv. Pehu uppmanar mig att flyga försiktigt.

Jag rullar ut till väntplats Bravo. Måste vänta en stund på min tur för den Gamla frun, vår kära DC-3 från 1941, kommer in för landning. Hon har varit ute på en medlemsfly­gning och kommer nu hem som den sista flygande representa­nten av de plan som en gång var Aero Oy:s standardfl­ygplanstyp på Malm. Sommaren före coronaåret gjorde hon ett enormt intryck på en engelsk turistgrup­p jag guidade runt på flygplatse­n. Rullar ut på landningsb­anan och öppnar full trottel. Flygplanet stiger smidigt över flygplatse­n och under mig öppnar sig samma vy som generation­er sett före mig. Så är en av årets 40000 operatione­r på Malm utförd.

Malm är inte en vanlig flygplats. Malm är en egen unik tidlös värld, en värld man inte behöver vara flygare för att komma in i.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland