Snabbtåget hotar köra över hans hem
Nya järnvägsspår i södra Finland ska koppla ihop fler tätorter – och skära rakt igenom en del av dem. – Helheten kommer att erbjuda bättre tågförbindelser men nackdelen är att en del mister sina hem, säger Trafikledsverkets projektchef.
Snabbtåget mellan Åbo och Helsingfors hotar köra över 190 hus. En av dem som kan drabbas är pensionären Tapio Huurre, som bor tillsammans med sina föräldrar i stationsbyggnaden i Littois. Den nuvarande järnvägen mellan Åbo och Salo ska få sällskap av ett spår till. Det nya spåret är tänkt att löpa söder om den befintliga rälsen, tvärs över den gamla järnvägsstationen som byggdes i slutet av 1800-talet.
I över hundra år har den stått där, Littois gamla järnvägsstation i Åbos grannstad S:t Karins. Det är tiotals år sedan tågen senast stannade vid järnvägsstationen och i dag är den gula byggnaden ett bostadshus.
Stationen i Littois byggdes i slutet av 1800-talet eftersom det anlades en järnväg mellan Åbo och Helsingfors. Nu är stationen hotad, och orsaken är precis densamma.
Den planerade snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors förutsätter att det finns ett dubbelt järnvägsspår på hela sträckan. Det innebär att den nuvarande järnvägen mellan Åbo och Salo får sällskap av ett spår till och att ett helt nytt dubbelspår anläggs mellan Salo och Esbo.
I sin preliminära planering av banavsnittet i Littois har Trafikledsverket ritat in det nya spåret på södra sidan av det befintliga spåret, tvärs över den gamla järnvägsstationen.
– Det känns ganska galet. Det finns många tomter på södra sidan av spåret i det här området. Men det är väl sällan man ägnar särskilt mycket tid åt tankearbete när man ritar upp streck, säger pensionären Tapio Huurre som äger stationsbyggnaden och bor där tillsammans med sina föräldrar.
Om det nya järnvägsspåret anläggs enligt Trafikledsverkets ritningar måste Huurres hem rivas.
– Då måste jag börja se mig om efter en ny bostad åt mig själv och mina föräldrar. Att bo i tält lockar inte.
Det finns ännu inte någon fastslagen tidtabell för när byggandet av det andra spåret mellan Åbo och Salo kan börja. För en del banavsnitt på sträckan inleds nästa skede av planeringen i år.
"Man kan inte väja för allt"
Littois gamla järnvägsstation är ingalunda den enda byggnaden som hotas av den nya järnvägen. I Trafikledsverkets miljökonsekvensbedömning har konsultbolagen Ramboll och Sitowise granskat två olika ruttalternativ för den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors. Enligt miljökonsekvensbedömningen förstörs antingen 162 eller 190 bostadseller fritidsbyggnader mellan städerna om ett dubbelspår anläggs på hela sträckan.
Till exempel i Salo hotar den nya järnvägen småhusområdet Lukkarinmäki. Planen är att anlägga järnvägen i en tunnel genom området och några hus måste i så fall rivas i samband med byggandet av tunneln. Museiverket klassar Lukkarinmäki som en byggd kulturmiljö av riksintresse.
Enligt projektchef Heidi Mäenpää har Trafikledsverket ingen uppskattning av hur många människor som bor i de hus som riskerar att hamna under den nya järnvägen.
– Överlag berör detta projekt många människor. Bara den nya järnvägen mellan Esbo och Salo ska bli 95 kilometer lång och gå rakt igenom flera tätorter. Helheten kommer att erbjuda många människor bättre tågförbindelser men nackdelen är att en del mister sina hem. Man kan inte väja för alla byggnader.
Mäenpää säger att fastigheter som är i vägen för den nya tågförbindelsen kommer att inlösas av staten.
Utlåtanden och åsikter om Trafikledsverkets miljökonsekvensbedömning kunde skickas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland till och med den 4 januari. Utlåtanden är skrivelser som skickas in av kommuner och myndigheter medan åsikter kan skickas in av vem som helst.
Överinspektör Liisa Nyrölä vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland säger att man fått in 30 utlåtanden och 31 åsikter. Enstaka utlåtanden kan ännu trilla in trots att tidsfristen redan gått ut.
Nyrölä säger att kommunernas åsikter om vilket alternativ för tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors som är bäst går isär. En del kommuner som ligger vid den nuvarande kustbanan mellan Salo och Esbo tycker att möjligheten att förbättra den befintliga järnvägsrutten borde utredas.
– I utlåtandena och åsikterna framkom också en oro för projektets konsekvenser för miljön och naturen. Det finns bland annat levnadsområden för flygekorren och Naturaområden i projektets konsekvensområde, säger Nyrölä.
– Också konsekvensen för människors levnadsförhållanden och trivsel är något som kommit upp, till exempel när det gäller buller, vibrationer och tvångsinlösningar av fastigheter.
Efter att ha gått igenom utlåtandena och åsikterna presenterar Närings-, trafik- och miljöcentralen en så kallad motiverad slutsats. Den måste beaktas i beslutsfattandet och olika tillståndsförfaranden som är kopplade till projektet.
– Den motiverade slutsatsen behövs innan planeringen kan gå vidare. I flera kommuner är det nu aktuellt med att göra planläggning och generalplaner som behövs för projektet, säger Nyrölä.
Närings-, trafik- och miljöcentralen har två månader tid att författa en motiverad slutsats. Nyrölä uppskattar att den blir färdig i början av mars.
Järnvägens grannar protesterar
En av åsikterna till Närings-, trafikoch miljöcentralen skickades in av pensionären Anneli Suutari i Littois. Hon gick runt i grannskapet och samlade namnteckningar bland folk som bor i närheten av järnvägen.
I dokumentet motsätter sig Suutari och 58 andra personer att det nya spåret anläggs på södra sidan av den nuvarande järnvägen. Undertecknarna menar bland annat att ett nytt spår skulle skapa stora olägenheter för bosättningen söder om järnvägen och skada kulturlandskapet i Littois.
Enligt Suutari är hon själv och flera andra dessutom oroliga för att byggandet av ett nytt järnvägsspår orsakar skador på hus som byggts på lergrund nära det nuvarande spåret.
– Om det nya spåret inte kan byggas på norra sidan av den nuvarande järnvägen vill vi inte ha ett nytt spår över huvud taget.
Fler passagerare?
Undertecknarna av dokumentet ställer sig överlag skeptiska till tanken på en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors. De förutspår att antalet passagerare på sträckan kommer att minska eftersom det blir vanligare med distansmöten.
Den uppfattningen delas inte av Trafikledsverket. Enligt dess prognos ökar den planerade förbindelsen antalet tågresor mellan Åbo och Helsingfors med 40 procent på tret
tio år. Dessutom erbjuder dubbelspåret möjlighet att utveckla den regionala tågtrafiken på olika håll.
Trots det bedömer Trafikledsverket i sin projektutvärdering att inget av de alternativ för den snabba tågförbindelsen Åbo–Helsingfors som granskats överskrider gränsen för samhällsekonomisk lönsamhet. Lönsamheten ökar om antalet passagerare är större än beräknat.
Nytt bolag tar över planeringen
Även S:t Karins stad kommenterade Trafikledsverkets miljökonsekvensbedömning i ett utlåtande. I utlåtandet skriver staden att möjligheten att anlägga det nya järnvägsspåret på norra sidan av den nuvarande järnvägen i Littois bör utredas.
Det finns bebyggelse också på norra sidan av spåret, men mellan byggnaderna och järnvägen finns bland annat en bilväg. På vissa ställen ligger bilvägen alldeles invid järnvägen.
Vid Trafikledsverket säger Heidi Mäenpää att det nya spåret mellan Åbo och Salo har ritats in på norra sidan av den nuvarande järnvägen på vissa sträckor och på södra sidan på andra sträckor.
– I miljökonsekvensbedömningen har man granskat det alternativ som är mer sannolikt. Vilkendera sidan det nya spåret planeras på grundar sig på sakkunnigas omdömen om vilken sida som är bättre.
– För tillfället är planen att det nya spåret byter sida några gånger. Järnvägen är inte särskilt böjlig, och det kostar pengar och stör trafikarrangemangen att byta sida på spåret. Därför försöker man göra det så sällan som möjligt.
Den fortsatta planeringen av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors kommer inte att vara på Trafikledsverkets ansvar. I december grundade staten och en rad kommuner i södra Finland nämligen projektbolaget Entimmeståget till Åbo som tar över planeringen.
Komma vad som komma skall
Vid Littois gamla järnvägsstation går Tapio Huurre efter ved från gårdsbyggnaden. Huurre arbetade vid det statliga järnvägsbolaget VR innan sin pensionering och köpte den gamla järnvägsstationen i början av 1990-talet. Redan tidigare hade han och hans familj bott i byggnaden på hyra.
Huurre väljer att inte stressa över stationsbyggnadens framtid. Inga slutgiltiga beslut har ännu fattats och när det väl blir dags för dem är husägarna vid järnvägsspåret knappast de första som tillfrågas, säger han.
– Då väger knappast en enskild människas eller ens en människogrupps åsikt särskilt mycket. Allmänhetens bästa lär gå före.