”Lyx är något som man måste vänta på”
Företagare i Österbotten tagit hjälp av franska experter för att lära sig marknadsföra båtar och pälsprodukter. Pälsdjursfarmaren Jan Käcko (bilden) i Pedersöre säger att det inte är ett dugg lyxigt att jobba på en pälsfarm, det är hantverkarna som förädlar skinnen som har en avgörande roll i produktionen.
Stolthet och lyxtänkande ska hjälpa österbottniska företag att locka kompetent arbetskraft och sälja sina produkter. – Lyxprodukter kan uppstå var som helst. Men det tar tid och är inget som företaget kan diktera, säger Jonas Holmqvist, professor i lyxmarknadsföring i Frankrike.
Det finns få internationellt kända lyxvarumärken från Österbotten eller Finland. Det säger Jonas Holmqvist, professor i lyxmarknadsföring vid Kedge Business School i Bordeaux i Frankrike.
– Baltic Yachts och Nautor, som verkar inom båtindustrin, är de enda finländska lyxvarumärken som fransmännen känner till. I Österbotten tillverkas många högkvalitativa produkter och råvaror, men de säljs till andra företag som i sin tur kanske producerar lyxprodukter.
Enligt Jonas Holmqvist kan lyxprodukter uppstå var som helst, men det tar tid och är inget som företaget kan diktera.
– Hög kvalitet eller ett högt pris gör inte automatiskt en produkt lyxig. Lyxprodukter har ofta hög kvalitet men det finns många högkvalitativa produkter som inte definieras som lyx, exempelvis Mirkas produkter.
Ökad webbhandel en utmaning
Holmqvist är uppvuxen i Jakobstad, har studerat marknadsföring vid Hanken i Helsingfors och jobbar sedan tio år i Frankrike.
Han är en av tre föreläsare under en kurs i lyxmarknadsföring som KIP Academy i Karleby inledde förra veckan. De övriga är Béryl Bouvier från Christian Dior Couture i Paris och Mariame Wade från Dior Parfums i London.
Enligt Holmqvist syns skillnaden mellan vanliga produkter och lyxprodukter bland annat i marknadsföringen.
– Vanlig marknadsföring handlar om att få så många kunder som möjligt, medan lyxmarknadsföring riktar sig till få. Man är inte intresserad av att sälja stora volymer, utan låter hellre kunden vänta en tid på sin exklusiva produkt.
Den ökade betoningen på webbhandel medför därmed en utmaning: kravet på konstant tillgänglighet drar ner på exklusiviteten.
– Chanel vägrar ha en webbutik för mode, eftersom företaget anser att dess själ finns i de fysiska butikerna. Dior försöker anpassa dig till den digitala handeln, säger Holmqvist.
Stolta medarbetare är bra
Jonas Sandlin, utbildningschef vid KIP Service, har ett klart syfte med kursen: att vi skall känna mera stolthet över vår arbetsplats.
– Marknadsföring av lyx handlar om att sälja en känsla, säger Jonas Sandlin.
– Det är viktigt att medarbetarna känner stolthet över sin arbetsplats och produkterna eller tjänsterna som man producerar. Är medarbetarna stolta så lockar vi till oss arbetskraft och säljer våra produkter bättre.
Kursdeltagarna arbetar inom båtindustrin, rese- och upplevelsebranschen eller med marknadsföring, skönhet och päls.
Enligt Sandlin verkar flera österbottniska företag redan inom lyxsektorn, en del utan att inse det.
– Målsättningen är att Finland ska utvecklas, bli ett land som andra vill investera i och att vi behåller arbetsplatserna. Vi tror också att kursen kan ge oss goda kontakter för framtiden.
Lyx medför skepsis
Enligt Anders Kurtén, vd för Baltic Yachts, marknadsför båtindustrin drömmar och säljer redskapen för att uppnå dem, oavsett om båtarna är stora eller små.
– För oss har lyxaspekten kommit som en konsekvens av att vi bygger båtar i världsklass, vilket i sin tur bygger på personalens kunnande och engagemang. En del anställda har jobbar för oss i över 20 år. Önskemålen om större eller mer sofistikerade båtar kommer från våra kunder, inte från oss.
I fråga om finländarnas syn på lyx anser Kurtén att den är kluven.
– Det finns ett stigma kopplat till begreppet lyx och som påverkar Finland mest av de nordiska länderna, säger Kurtén.
– Av historiska och socioekonomiska orsaker har få erfarenhet av det som traditionellt sammankopplas med lyx, som att flyga med privatflygplan, och det finns en logisk skepsis inför det obekanta.
Farmning inte så lyxigt
Jan Käcko, rävfarmare i Purmo, är väl medveten om att han jobbar inom lyxsektorn även om det inte alltid känns så i det dagliga arbetet.
– Det är bra att bli påmind om det. Man orkar bättre trots påhoppen då man vet att slutprodukten blir dyr, uppskattad och håller i tiotals år.
Enligt Jan Käcko har österbottningar, åtminstone på ytan, självbilden att man ”inte tycker om” lyx. Man använder päls för att det är kallt, inte som prydnad.
– Överlag ser framtidsutsikterna för branschen lite bättre ut för tillfället. Förutom pälskappor produceras allt mer accessoarer med inslag av päls. Det är bra att lyxigare pälsprodukter syns i gatubilden i Österbotten. Det gynnar pälsfarmare och sysselsättningen i vidare bemärkelse, tycker Käcko.
Autenticitet ett trumfkort
Anders Kurtén noterade två trender under fjolåret, som präglades av coronakrisen. En av dem är att människors behov av att nära sina drömmar ökar i kristid.
– Ett tecken på det var att försäljningen av båtar under 10 meter ökade med över 20 procent i fjol, säger Kurtén.
– Den andra, mer överraskande trenden är att hållbar utveckling fått ett uppsving. Under 2020 blev hållbarhet en konkurrensfaktor som alla våra seriösa kunder efterfrågar.
Han ser det genuina och ärliga hos österbottningarna och finländarna som trumfkort i internationella sammanhang.
– Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med snofsiga middagar, klockor eller bilar, utan vi ska satsa på det som vi redan är. Det är också en form av lyx, säger Kurtén.
Jonas Holmqvist anser att finländska företag gör rätt i att inte rakt ut marknadsföra sig som producenter av lyx.
– Den som säljer lyx ska aldrig själv behöva säga det. Dior, Baltic och Nautor har samma grundberättelse. Inget lyxvarumärke har börjat med målet att skapa lyx, utan att göra bra produkter. Med tiden kan de bli lyx.