Sveriges avslagna slag om Nato
En debatt om Nato är enligt svenska sossar farlig – också då ett Natomedlemskap kanske inte alls är aktuellt.
En dryg vecka före jul slog den svenska riksdagen fast att det är möjligt att Sverige hamnar in i krig. Det konstaterades i samband med beslutet om hur totalförsvaret ska utvecklas de närmaste fem åren. Tidigare har det officiella varit att ett militärt angrepp på Sverige är ”osannolikt”. Nu står det nerskrivet: ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.
För att förbereda sig på det värsta rustar svenskarna nu upp försvaret. De militära anslagen höjs med 40 procent till och med år 2025. Det är höga siffror men förklaras delvis av att det satsades så oerhört lite på Sveriges försvar under många år tidigare.
Den stora debatten då riksdagen behandlade beslutet om totalförsvaret i december var i alla fall skrivningen om att Sverige, liksom Finland, bör hålla öppen en möjlighet att bli medlem av Nato. Den så kallade Natooptionen omfattades av en majoritet i riksdagen då Sverigedemokraterna anslöt sig till alla borgerliga partier, som redan tidigare flaggat för såväl en option som ett medlemskap.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen reagerade skarpt och framhöll att det är regeringen som slår fast den säkerhetspolitiska linjen och att en Natooption inte är aktuell även om en majoritet i riksdagen kräver det.
Regeringens reaktioner i december var inte en snabb överreaktion. Det visade utrikesminister Ann Linde (S) då hon i början av veckan i samband med den årliga rikskonferensen vid Folk och Försvars samling upprepade ett kompakt motstånd mot en Natooption.
I sitt tal vid den digitala konferensen varnade hon för att politisk splittring skapar osäkerhet kring Sveriges säkerhetspolitik. Det har hon rätt i. Klart att det optimala är om det råder en bred konsensus om landets säkerhetspolitiska linje.
Men om den inte kan uppnås är det då minoritetens åsikt som gäller? Sossarna respekterar nu inte en riksdagsmajoritet eftersom dess åsikt inte är i samklang med partiets.
Enligt Linde måste säkerhetspolitiken vara långsiktigt förutsägbar och präglas av kontinuitet. Javisst, men även anpassningsbar i takt med förändringar i omvärlden. Yttre händelser kan tvinga ett land till en kursändring. Om den uteblir kan det i sin tur skapa osäkerhet.
Moderaternas ledare Ulf Kristersson har konstaterat att Socialdemokraterna inte har evig vetorätt i den här frågan och det är klart att om nästa regering har en borgerlig bas mister sossarna i samma ögonblick sin ”vetorätt”.
Inför rikskonferensen publicerades en opinionsmätning som visade att motståndet mot Nato har fortsatt att minska bland svenskarna.
Natoanhängarna, -motståndarna och de osäkra kan nu delas in i tre ungefär lika stora grupper. För första gången är anhängarna nästan lika många som motståndarna i en mätning som DN/Ipsos har utfört. Skillnaden är endast två procentenheter, mot drygt 15 för fem år sedan. Orsaken antas vara förändringar i omvärlden, inte minst Rysslands ökade aktivitet, en ökad debatt kring Sveriges försvar och en upprustning av det.
Det innebär att i Sverige är Natoanhängarnas andel betydligt större och motståndarnas mycket mindre än i Finland. Trots det vill Socialdemokraterna inte ens ha en Natooption inskriven i landets officiella säkerhetsoch försvarspolitik.
Många svenska sossar ser ett historiskt spöke i Nato trots att man redan i många år har byggt upp ett allt tätare samarbete med Atlantpakten. Att uttala en Natooption skulle inte ändra på något i praktiken.
Sedan är det en helt annan sak om ett Natomedlemskap nu är bäst för länder som Sverige och Finland. Natos europeiska ben svajar betänkligt. Med Tyskland i spetsen har de europeiska ländernas militära kapacitet sjunkit rejält då resurserna som har satsats på försvaret har varit otillräckliga i många år.
Gemensamma militärstrategiska intressen är viktiga och kan prioriteras i form av ett fortsatt fördjupat nordiskt samarbete, kompletterat med ett bilateralt samarbete med USA och en fördjupning av EU:s försvarsdimension. En Natooption utöver det bildar ett bra paket.