Det glada 20-talet
Innan coronakrisen var aktiemarknaden historiskt övervärderad. De amerikanska börsbolagens värde i förhållande till USA:s bnp hade aldrig tidigare varit lika högt. Med coronaviruset fick framför allt servicesektorn ta smällen. Allt dystrare prognoser om den ekonomiska framtiden följde. Börskurserna rasade. Tills de vände upp igen.
Många såg förbluffat på när aktiemarknaden snabbt åt upp coronaraset. Förklaringarna var många och kretsade kring centralbanksåtgärder, gigantiska stödpaket och det faktum att man i nollräntelägets värld inte egentligen kunde parkera pengar någon annanstans än i aktiemarknaden. Ifall man inte var färdig att ta en säker förlust.
Samtidigt som nedstängningen av samhällen skördade företagsoffer som liemannen på västfronten, fanns det en handfull företag som fick en aldrig tidigare åskådad skjuts i efterfrågan. Mänsklighetens digitaliseringsgrad tog med coronakrisen ett jättekliv in i framtiden. Distansarbete, -konsumtion och -umgänge gick ifrån att vara något modernt och lite trendigt till att bli norm.
Så när en femtedel av de amerikanska börsbolagen blev zombiebolag, som inte kan sköta räntorna på sina lån, drog den andra ytterligheten börsindexen uppåt. De fem största bolagen i Nasdaq 100 står nu för 40 procent av hela indexet. Sällan har inte bara folket, utan även aktiemarknaderna varit så kluvna. När bolag ligger i dödsknyckar kör andra, främst amerikanska, ifrån så att det ryker.
Med tilltagande coronavaccineringar, fortsatta likviditetsåtgärder från centralbankerna, EU:s budget på 1 800 miljarder med sitt första gemensamma låneprogram och Joe Bidens plan på att skicka i väg ytterligare 1 900 miljarder till de tidigare utlovade 2 900 miljarderna i coronaunderstöd, så är det dock fullständigt fruktlöst för förnuftet att säga emot.
Så vad kan då gå fel 2021? Stödpaketen skall naturligtvis finansieras. I första hand med att emittera mängder av statsobligationer som kanske inte går åt? I alla fall inte med något mindre än en högre ränta. Är det så inflationen gör comeback? Centralbankerna lär köpa upp rubbet i alla fall. De kvantitativa lättnaderna finansieras som känt med pengar från tomma intet.
Coronakrisen har även satt sprätt på de strukturella förändringarna. Gamla metoder byts ut mot nya. Produktiviteten stiger. Många får dock svårt att behålla jobbet när coronastöden tar slut. Bolag som blivit på efterkälken kommer fortsättningsvis att gå i konkurs, medan de andra fortsätter att erövra världen. Vi får se en stor omställning med risk för ökade ekonomiska och sociala skillnader.
Med växande skillnader, omvälvningar i affärslivet och tilltagande splittring i det politiska klimatet finns det en hel del att värna om. Risken för högerextremistiska tongångar är överhängande. Överallt. För att undvika fördjupade klyftor i Finland är vi tvungna lägga tryck på det nya spetskunnandet: celljordbruk, kvantteknologi, minikärnreaktorer och kemisk återvinning av plast och andra material.
För det talas lämpligt nog om den gryende teknologiska optimismen. Disruptiva innovationer, teknologisk investeringsboom och anammandet av nya digitala lösningar har fått förståsigpåare att titulera det nya decenniet till det nya glada tjugotalet. Inget sammanfogar människor som framgång. Därför måste vi nu våga satsa stort och på nytt, omfamna framtiden!
"När bolag ligger i dödsknyckar kör andra, främst amerikanska, ifrån så att det ryker." MARTIN PAASI är sparekonom på bank
POSTADRESSER Rune Björkqvist undrar (HBL Debatt 14.1) varför adresserna förfinskas för alla i Korsnäs. Tack för att han tog upp frågan så att vi kan korrigera den!
Ett kommunikationsspråk finns antecknat för varje kund i Skatteförvaltningens datasystem. När kommunen Korsnäs 2019 ändrade gatunamnen till tvåspråkiga har Skatteförvaltningens datasystem från uppgifterna hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppdaterat en finskspråkig adress för alla invånare i Korsnäs oberoende av kommunikationsspråket för kunden. Därför har Skatterförvaltningen av misstag skickat brev med hemadressen på finska till sina kunder i Korsnäs.
Felet har nu korrigerats, och i fortsättningen får kunden alltid sin post på det språk som antecknats som kommunikationsspråk för kunden. Skatteförvaltningen beklagar felet.