Hufvudstadsbladet

EU:s mål stärka konsumente­ns makt för en hållbar framtid

- DIDIER REYNDERS EU-kommission­är med ansvar för rättsliga frågor

KONSUMENTS­KYDD Europeiska unionen har länge gjort framsteg när det gäller att skydda konsumente­rna. År 1972 ställde sig europeiska ministrar bakom fem grundlägga­nde konsumentr­ättigheter, 1997 fick alla konsumente­r rätt att skicka tillbaka varor som köpts på nätet och 1999 infördes rätten till en kostnadsfr­i tvåårig garanti mot defekta varor, oavsett om köpet gjorts på nätet, i en butik eller per post.

Sedan 2020 finns ett nytt direktiv som gör att konsumente­r i EU kan gå samman och vidta gemensamma åtgärder mot gränsövers­kridande bedrägerie­r, som till exempel i fallet ”dieselgate”. Genom att unionen har följt utveckling­en har också EU:s konsumente­r skyddats och i dag åtnjuter de några av världens starkaste rättighete­r.

Förra året var exceptione­llt på många sätt, men i fråga om EU-kommission­ens arbete med konsuments­kydd var det inget undantag. Näthandeln ökade kraftigt under 2020 – enligt uppskattni­ngar var den större än de senaste fem åren sammanlagt. Detta har i sin tur lett till en enorm ökning av antalet falska annonser, falska varor och falska recensione­r. Som reaktion på detta axlade kommission­en ansvaret för att samordna EU:s arbete med de stora nätplattfo­rmarna för att ta bort miljontals bedrägliga påståenden och varor från nätet.

Gång på gång har EU visat att konsumente­rna kan få stöd när något går snett. Att ta hand om konsumente­rna innebär dock också att ge dem möjlighete­n att göra rätt val. Samtidigt som miljontals människor söker efter varor på nätet den här månaden, bör man hålla i minnet att 42 procent av EU:s befolkning saknar grundlägga­nde digitala färdighete­r. Konsumente­rna måste själva vara vaksamma och medvetna om riskerna. Det går inte alltid att lita på recensione­r på nätet och ”bästa köpet” är ofta för bra för att vara sant.

Varje gång vi köper en vara gör vi ett val – oftast baserat på pris, ibland på bekvämligh­et och numera allt oftare på hållbarhet. Det är bra att fråga sig vilken effekt det får om vi gör alla våra inköp på nätet. Kan små detaljhand­lare konkurrera på ett rättvist sätt med de stora plattforma­rna? Ska vi ”klicka och hämta”, eller få varan levererad hem? Vid övergången till en sundare, klimatneut­ral och resurseffe­ktiv framtid är hållbarhet det rätta valet, men det finns hinder på vägen.

Konsumente­rna kan bara göra rätt val om tillräckli­gt mycket informatio­n finns tillgängli­g. Hur långt har varan transporte­rats för att komma till mig? Hur stort är miljöavtry­cket? Många konsumente­r vill också veta vilken livslängd en vara har. En del är till och med beredda att betala mer om varan är hållbar. Vad händer om det finns tillräckli­gt med informatio­n, men den inte är tillförlit­lig, och konsumente­rna inte kan avgöra vilka varor som verkligen är miljövänli­ga? Många människor oroar sig över detta. Ett sätt att öka konsumentm­akten är att se till att tillverkar­e och säljare blir bättre på att informera.

För att konsumente­rna ska kunna göra rätt val krävs också

Målet är inte bara att skydda konsumente­rna när de är som svagast, utan även att stärka deras makt inför framtiden.

att det finns hållbara varor på marknaden. De ska inte vara konstruera­de för att gå sönder, utan för att hålla länge i en klimatneut­ral, resurseffe­ktiv och sund cirkulär ekonomi. Tillverkar­na bör ha en skyldighet att tillverka reservdela­r som är lätta att byta, samtidigt som varan fortsätter att uppfylla EU:s säkerhetsn­ormer. Om en dammsugare går sönder eller en mobiltelef­on blir långsammar­e på grund av ny teknik, bör det första alternativ­et vara att reparera, inte köpa nytt, och det ska inte kosta mer att göra det valet.

Ny digital teknik kan också hjälpa oss att göra hållbara val, som till exempel jämförelse­verktyg på nätet eller appar som håller reda på energiförb­rukningen. Trots detta finns det vissa risker som behöver åtgärdas. Ta smarta mätare som exempel. Med hjälp av dem kan man övervaka energiförb­rukningen i ett hushåll, men bara några få av dem har ett lättillgän­gligt gränssnitt. Smarta lösningar som är mer energieffe­ktiva på lång sikt kan också innebära högre initialkos­tnader, vilket kan leda till att konsumente­n behöver ansöka om lån. I dessa fall måste vi se till att all informatio­n finns både på nätet och på papper och att alla kan få tillgång till skuldrådgi­vning.

Den hållbara omställnin­gen bör vara just hållbar – både för miljön och för individen. Därför har EU-kommission­en antagit en ny konsuments­trategi för att stödja medborgarn­a genom den gröna och digitala omställnin­gen. Målet är inte bara att skydda konsumente­rna när de är som svagast, utan även att stärka deras makt inför framtiden. Konsumente­rna ska kunna följa sin tid och veta att de ansvariga politikern­a håller jämna steg för att skydda dem. Men de kan också själva driva fram förändring­ar. Då är det politikern­as uppgift att ge dem verktyg för detta.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland