Mogna röster lyfter fram nordiska damkörspärlor
Det finns plats för flera olika sorters damkörer på fältet och Kaari Ensemble satsar på ett lite rundare klangideal än de flesta. Debutskivan är en ambitiös portion nordisk musik.
KÖRMUSIK
Kaari Ensemble: Lasimaalaus (egen utgivning, 2020)
Ända sedan damkören Kaari Ensemble grundades 2008 har satsningen haft ett tydligt fokus: ett mer kammarkörsartat grepp och strävan efter en rik, färgstark klang. Ofta har damkörer sjungit med ett rätt sprött ideal, och samma repertoar sjungs ofta av ungdomskörer med slank, ja ungdomlig, klang. Det finns definitivt plats för flera olika sorters damkörer (och körideal överlag) på fältet så satsningen är välkommen.
På debutskivan Lasimaalaus tolkar Kaari Ensemble nordiska nutida verk, en ambitiös och välklingande helhet. Ett och annat lite äldre verk ryms också med, varav jag gläder mig extra mycket åt att Bengt Johanssons utmärkt välklingande körmusik lyfts fram. Det förtjänar den verkligen och den passar många slags körer.
Fina beställningsverk
Två av verken är körens egna, rätt fylliga beställningsverk: Mikko Sidoroffs Rukoushuokauksia Neitsyt Marialle (2011) och Juhani Komulainens Niin paljon ohi (2018), bägge i tre satser. Komulainens körgrepp klingar som alltid fräscht och naturligt, men speciellt fastnar jag för Sidoroffs verk, som är en riktig pärla – musik som flödar och andas fritt, som är lätt och behaglig att lyssna till men aldrig simpel.
Under säker ledning av Saara Aittakumpu står Kaari Ensembles damer för ett modigt och vitalt musicerande. Ingen darrning på manschetten då man kastar sig ut i även svåra partitur och som bäst är den runda klangen riktigt njutbar. Ibland låter det en aning ansträngt speciellt då sopranen lämnas ensam utan den bastant stödande alten. Unisonot i Karin Rehnqvists häftiga Var inte rädd för mörkret, som kanske snart kan börja kallas damkörsklassiker, har skön skärpa. Är det något jag ännu saknar är det den riktigt hårresande himmelska renheten i verk som Johanssons Pater noster och Frank Havrøys Salve Regina. Dessa verk har en lite mer avskalad textur som är avslöjande och därmed renhetsmässigt extra krävande.