Finland får 200 miljoner euro mindre från EU
Enligt Finansministeriet har EU-kommissionens uppskattning av Finlands andel av EU:s återhämtningsmekanism minskat med kring 200 miljoner euro.
Finlands andel av EU:s återhämtningsmekanism, det vill säga Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), har minskat med kring 200 miljoner euro, meddelar Finansministeriet. Enligt ministeriet har EU-kommissionen nyligen kommit med en ny uträkning om återhämningsmekanismens fördelning mellan de olika medlemsländerna.
”Enligt kommissionen skulle Finlands andel vara drygt 2 miljarder euro enligt gängse priser. Summan är mindre än vad som uppskattades i redogörelsen som gavs till riksdagen i början av december. Regeringen gjorde upp en preliminär plan om hur Finland ska fördela sin andel under budgetförhandlingarna 2020”, skriver Finansministeriet.
När EU:s coronastödpaket sattes ihop i somras uppgick Finlands andel av återhämtningsmekanismen till 2,3 miljarder euro. Nu har kommissionen sänkt summan till 2,1 miljarder.
Återhämtningsmekanismen är en del av EU:s coronastödpaket, som kallas Next Generation EU. Förutom återhämtningsmekanismen ingår även andra stödmekanismer, till exempel REACT EU, Fonden för rättvis omställning, Landsbygdsfonden och Horisont Europa.
I somras när stödpaketet sattes ihop uppskattades Finlands andel av hela stödpaketet till 3,2 miljarder. Samtidigt uppskattades Finlands kostnader för stödpaketet till 6,6 miljarder.
Totalt uppgår stödpaketet till 750 miljarder euro. Stödpaketet är kopplat till EU:s rambudget för åren 2021–27. Tillsammans uppgår de till 1,8 biljoner euro, det vill säga 1 800 miljarder euro.
Stöd till de som lidit mest
Enligt finansrådet Laura Vartia vid Finansministeriet stämmer det att Finlands andel av återhämtningsmekanismen har minskat, men uppger att frågan är komplicerad.
– Den tidigare uppskattningen gäller fasta priser medan den senaste uppskattningen gäller gängse priser. Det innebär att siffrorna inte är direkt jämförbara. Men Finlands andel har sjunkit och det beror på att Finlands ekonomiska utsikter har förändrats, men det är fortfarande oklart vad Finlands andel slutligen blir, säger Vartia.
Enligt henne har EU-ländernas andelar av återhämtningsmekanismen räknats utifrån de prognoser som existerade när stödpaketet syddes ihop i somras. Då såg det ut som om Finlands ekonomi skulle gå sämre än den gick i fjol. Dessutom såg prognoserna för 2021 sämre ut än de ser ut i dag.
– Jämfört med andra EU-länder har Finland klarat sig bättre och enligt prognoserna ser det ut som om den utvecklingen fortsätter. Målet med hur pengarna fördelas är att stödja de länder som lidit mest.
Vartia säger att Finland fortfarande är en så kallad nettobetalare, det vill säga att Finlands kostnader för hela stödpaketet är större än det Finland får ut av det.
– Tankegången där är att vår ekonomi och våra företag drar nytta av att EU:s ekonomi återhämtar sig efter coronakrisen.
Sari Essayah inte överraskad
Oppositionspartiet Kristdemokraternas ordförande, riksdagsledamot Sari Essayah är inte förvånad över att Finlands andel av stödpaketet minskar. Essayah har uttryckt kritik mot stödpaketet ända sedan början.
– Ur den insatta oppositionens perspektiv är det inte en speciellt stor överraskning. Jag anser att regeringen redan i höstas lät bli att berätta slutklämmen, säger Essayah.
Enligt henne var det redan tidigare klart att stödsummorna är avhängiga av de nationella återhämtningsprogram som EU-kommissionen godkänner och att de summor som diskuterats bör betraktas som ett slags teoretiska max-summor.
– Naturligtvis är jag glad om coronapandemin inte orsakat så stor ekonomisk skada i Finland, men samtidigt finns det prognoser som visar att Finlands återhämtning kan ske långsammare än i resten av Europa.
Essayah anser att regeringen har sålt en alltför optimistisk version av stödpaketet hittills. Vidare anser hon att det ser ut som om en stor del av stödpaketet i själva verket inte har med coronakrisen att göra.
– En del av pengarna fördelas enligt hur ländernas ekonomi såg ut före coronakrisen. I det avseendet är det fråga om normal finanspolitisk stimulering med gemensam skuld.