Kultursektorn behöver mera mångfald
Personer med invandrarbakgrund är fortfarande oproportionerligt lågt representerade i Finlands kulturliv, både på publik- och utövarsidan. En rapport beställd av Undervisnings- och kulturministeriet har tagit fram förslag på åtgärder för att råda bot på s
I en rapport som överlämnades till Undervisnings- och kulturministeriet på onsdagen föreslår en arbetsgrupp tillsatt av samma ministerium åtgärder och riktlinjer för att öka mångfalden inom kulturbranschen i Finland. Rapporten, som bygger vidare på forskning från Det kulturpolitiska vetenskapscentret Cupore, tar fram förslag på åtgärder som ska göra utbudet av kulturell verksamhet tillgängligare för en bredare publik oavsett kulturell bakgrund. Men möjligheterna ska också bli bättre för personer med utländsk bakgrund som arbetar inom kultursektorn att utveckla sina färdigheter och avancera i karriären i Finland.
På presskonferensen som ordnades i samband med överlämnandet deltog bland annat arbetsgruppens ordförande, specialforskare Pasi Saukkonen och Ceyda Berk-Söderholm, ordförande för intresseorganisationen GlobeArtPoint samt medlemmar i arbetsgruppen.
Föreslår "mångfaldsbarometer"
Arbetsgruppen föreslår bland annat en så kallad ”mångfaldsbarometer” för kultursektorn som ett konkret verktyg för att mäta hur väl olika kulturinstitutioner uppnår de mål för kulturell mångfald som gruppen satt upp. Den föreslår också att de integrationstjänster som i nuläget erbjuds för invandrare i Finland ska fästa större uppmärksamhet vid de möjligheter som konst- och kultursektorn erbjuder.
Det här är inte det första initiativet för ökad mångfald som gjorts. Bland annat utförde Cupore, i samarbete med GlobeArtPoint, under åren 2017–2020 projektet Avaus som utredde och stödde förutsättningarna för konstnärer med utländsk bakgrund att verka i Finland. Den aktuella undersökningen bygger vidare på resultat från Avausprojektet.
Oproportionerligt homogen kultursektor
Undersökningar som Avaus visar att den finska kultursektorn fortfarande är oproportionerligt kulturellt homogen. Det som gör den nya rapporten speciell är att den uttryckligen granskar olika finländska invandrargrupper i stället för att granska dem jämsides med andra nationella kulturminoriteter som samer eller finlandssvenskar.
Rapporten fokuserar på hur man kan förändra etablerade kulturinstitutioner inifrån genom att bland annat öka representationen inom dem.
– Men diskussionen om vilka invandrarledda och -dominerade gräsrotskulturinitiativ som redan existerar i Finland, och huruvida man kan förbättra deras möjligheter att verka på egna villkor utanför etablerade strukturer är också en legitim diskussion, säger arbetsgruppens ordförande Pasi Saukkonen.