Forskare rotar i orsakerna bakom långvarig covid-19
Anton Rolanders luktsinne försvann i början av oktober och är fortfarande nedsatt. Han är en av dem som tror sig lida av långvarig covid-19 och undrar när allt blir som vanligt igen. Forskare letar frenetiskt efter svar genom en ny mastodontstudie som all
De flesta covidpatienterna tillfrisknar efter en vecka. Men inte 26-åriga Anton Rolander, som har haft nedsatt luktsinne i mer än tre månader. Flera forskare i Finland undersöker nu varför vissa inte blir kvitt sjukdomen.
Anton Rolander skulle i väg till jobbet en morgon i oktober då han kände sig varm. Det var precis innan den värsta virusvågen sköljde över Vasa. Först veckan därpå skulle staden uppdaga landets mest omfattande smittvåg och gå in för en total nedstängning.
Rolander misstänkte inte covid-19, men när även sambon Naomi kände sig krasslig valde han att ta ett coronatest. Det var positivt, liksom Naomis.
Paret isolerade sig i 14 dagar. Varken Anton eller Naomi fick allvarliga symtom – det enda de lade märke till var egentligen luktbortfall. En kväll lagade de kebabrullar och kände ingen doft.
– Vi öppnade kylskåpet och testade allt möjligt.
Att tappa luktsinnet är kännetecknande och relativt vanligt för covidpatienter. Men att Anton Rolander ännu tre månader senare skulle ha nedsatt luktsinne, det hade han inte anat.
– Jag har såklart sökt svar på internet, men alla verkar säga olika. Det är inte farligt, bara lite tråkigt i vardagen, att inte känna dofter. Fast för Naomi som inte känt någon lukt sedan dess är det såklart riktigt jobbigt, säger Anton Rolander.
Han känner också oro inför framtiden.
– Om det nu påverkar hjärnan som det påstås, kommer det då hända något med mig om två år, eller fem år? Jag skulle vilja veta, svart på vitt, varför det här hände och när luktsinnet kommer tillbaka.
Undersöks i Nyland
Att som Anton Rolander ha nedsatt luktsinne är bara ett av tiotals långvariga symtom som patienter rapporterat.
Men det finns de som har en svårare sjukdom än han. I en pågående studie vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt undersöker forskare 59 personer som fått intensivvård för covid-19.
”Vi intervjuade patienterna tre månader efter utskrivning från sjukhuset och då hade största delen symtom kvar. Efter sex månader hade de flesta tillfrisknat men en del hade fortfarande symtom”, skriver Johanna Hästbacka, specialistläkare i anestesiologi och intensivvård, i ett mejl till HBL.
Hos dem som fått intensivvård var det vanligast med smärtor, håravfall och andfåddhet. Hela 49 av 59 blev lätt andfådda tre månader efter utskrivning, skriver Hästbacka.
Hon tillägger att vissa, något oväntat, rapporterat problem med leder – helt nya eller sådana som patienterna tidigare blivit kvitt.
Massiv registerstudie ska ge svar
Långvariga covidsymtom är ett hett forskningsämne just nu. Världen över pågår studier som framöver ska kunna stilla Anton Rolanders oro.
En av de mest ambitiösa studierna leds av Institutet för hälsa och välfärd. Den strävar efter att få uppgifter om alla 5,6 miljoner finländare för att ta reda på vilka som drabbas av svår covid-19, och hur de mår efter sjukdomen.
– Vi samlar in uppgifter från en lång rad register, säger Kati Kristiansson, (bilden) forskningschef på institutet.
För att nämna några exempel: Om du bor i Finland finns dina data i befolkningsdatasystemet. Om du vårdas på sjukhus samlas dina data i sjukvårdsdistriktet. Om du har medicinering med statligt stöd, finns du i FPA-registret. Och så vidare.
Det är dem Kati Kristiansson och hennes forskarteam nu begär åtkomst till.
– Därefter sållar vi ut de faktorer som inverkar på sjukdomsförloppet.
En studie som gjordes med en liknande metod visade nyligen att vissa yrken innebär högre risk för smitta än andra.
På samma sätt ska Kati Kristiansson och hennes kolleger kasta ljus över om långvariga covidsymtom hänger ihop med en rad faktorer, som kön, kroppsvikt, tidigare diagnoser eller boendeform.
Arbetet är massivt och ska utföras med artificiell intelligens. I registret över smittsamma sjukdomar finns personnummer på alla som haft covid-19 i Finland, vilket gör det möjligt att koppla ihop olika register.
Men det är kanske inte sagt att alla söker vård för låt oss säga nedsatt luktsinne. Hur ska ni fånga upp dem? – Vissa saker kan vi ta reda på själva genom hälsocentralernas databaser. Men även det förutsätter att människor söker vård, vilket de med långdragna symtom sannolikt gör, säger Kati Kristiansson.
Psykiska besvär vanliga
I Finland och Sverige lanserades under hösten en diagnos för just långvariga besvär efter själva sjukdomen. Den bär namnet ”postinfektiöst tillstånd efter covid-19”.
I Sverige omfattar den symtom som myndigheten SBU, Statens beredning för social och medicinsk utvärdering, påträffat i en granskning av 26 vetenskapliga artiklar på ämnet.
– Patienterna rapporterade främst trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne, säger Elizabeth Åhsberg, projektledare vid SBU.
Dessutom led en del patienter av mag- och tarmbesvär, hudförändringar och psykiska problem som ångest, sömnsvårigheter, nedsatt koncentration och depression.
Symtomen verkar inte korrelera med hur allvarligt sjuk man varit, uppger Storbritanniens hälsomyndighet NHS på sin webbsida: ”Människor som först har lindriga symtom kan få långvariga problem.”
Elizabeth Åhsberg vid svenska SBU ser ändå att vi riskerar att dra förhastade slutsatser.
– En stor del av de här symtomen är ganska allmänna. Man kan ha dem även om man inte har haft covid-19.
Ute på djupt vatten
En annan komplikation är vad som kan klassas som långvarigt. Det finns ingen klar definition på det, säger Elizabeth Åhsberg och tillägger att forskarna vid SBU dragit gränsen vid sex veckor efter genomgången infektion. I Storbritannien har omkring 20 procent symtom fem veckor och 10 procent tolv veckor efter sjukdomen, enligt en myndighetsrapport från november.
För att bättre förstå långvarig covid-19 tittar forskare även på andra coronavirus, som sars som orsakade en pandemi tidigare under 2000-talet. Av 500 personer som då ingick i en uppföljande studie led en del av ångest, posttraumatiskt stressyndrom och försämrad lungfunktion ännu tre år senare.
Det är ändå för tidigt att säkerställa vilka långvariga åkommor covid-19 kan leda till.
– Medicinska mätningar har bekräftat att viruset kan orsaka förändringar på lungor och hjärta. Men vi är ute på djupt vatten här, viruset har funnits i bara ett år, säger Elizabeth Åhsberg.
I Sverige har personer som haft covid-19 grundat en egen förening, Covidföreningen, vars syfte är att synliggöra de problem patienter möter efter tillfriskning.
Men att lansera en diagnos eller organisera sig i en förening lockar inte Vasabon Anton Rolander. Han kan jobba och spela fotboll som vanligt.
– Jag har inte ett skriande behov av det, och vet inte riktigt vad myndigheter skulle kunna göra.