Halla-aho friar till svenskspråkiga
Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho gläds åt att hans parti i årets kommunalval kommer att ha rekordmånga kandidater i Svenskösterbotten. – Klimat-och invandringspolitken drabbar invånarna oavsett språkgrupp, säger Halla-aho.
Gallupledaren Sannfinländarna går till kommunalval genom att i sin riksomfattande kampanj fokusera på frågor som inte direkt är kommunala, till exempel invandring och klimatpolitik och hoppas att ett uselt kommunalval för Centern ska få regeringen på fall.
– Om Centern rasar i sina starkaste fästen, kommunerna, kommer partiets roll som bedragen äkta make i den rödgröna regeringen till ände, deklarerar ordförande Jussi Halla-aho vid den sannfinländska kampanjöppningen på måndagen.
Sannfinländarnas kandidatnominering har kommit i gång hyfsat bra i städerna, medan det på mindre orter går trögare.
Halla-aho: Vårt budskap har gått fram i Svenskösterbotten
– Våra största utmaningar finns på små orter där ett parti till och med kan ha enkel majoritet i fullmäktige. Vi har nog stöd i de här kommunerna, men tröskeln för att folk ska rösta på oss och trotsa den rådande hegemonin genom att kandidera som utmanare är beklagligt hög. Men en glädjande detalj som jag kan nämna i sammanhanget är svenskspråkiga Österbotten där vi kommer att ha fler kandidater än någonsin tidigare. Där har vi jobbat hårt för att förmedla det sannfinländska budskapet också till den svenskspråkiga befolkningen, meddelar Halla-aho vid kampanjöppningen.
Partisekreterare Simo Grönroos inflikar belåtet att det nu också finns en sammanfattning av Sannfinländarnas kommunalvalsprogram på svenska "tack vare Korsholmsgänget" som har hjälpt till med översättningen.
Tidigare har den sannfinländska språkpolitiken skrämt bort svenskspråkiga väljare. Kommer ni att revidera er språkpolitik för att locka svensktalande? frågar HBL Hallaaho vid kampanjöppningen. – Vi har velat undvika onödig konfrontation som kanske någon gång har bedrivits mellan svensk- och finskspråkiga. Vår hållning till undervisningen i det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne, har inte förändrats. Vi har klara ställningstaganden om den saken. Men jag vill poängtera att de problem och hotbilder som vi försöker hejda, berör den svenskspråkiga befolkningen i Finland precis på samma sätt som den finskspråkiga, svarar Halla-aho och fortsätter:
– Svenskspråkiga betalar skatt på samma sätt som finskspråkiga och ser följderna av den glansbildsartade klimatpolitiken vid bensinpumpen och i uppvärmningskostnaderna. Också svenskspråkiga lider av den otrygghet och de problem som invandringen för med sig. Därför har vi velat undvika onödig konfrontation och vill snarare hitta sådana nämnare, intressen och problem som förenar de bägge språkgrupperna.
Sannfinländarna kan ännu inte säga hur många svenskspråkiga kandidater partiet kommer att ha i vårens kommunalval, men det kommer att finnas svenskspråkiga kandidater i landets alla tvåspråkiga kommuner, enligt Halla-aho.
Partisplittringen inverkade
En av Sannfinländarnas svenskspråkiga eldsjälar är fullmäktigeledamoten i Korsholm och sannfinländska partifullmäktigemedlemmen Micael Westerholm som tillsammans med andra svenskspråkiga sannfinländare, jobbar för att partiet ska ha mer valmaterial på svenska.
– Vi har precis låtit trycka upp 3 000 tvåspråkiga valbroschyrer som vi nu ska dela ut här i Korsholm och vi hoppas kunna starta en svenskspråkig arbetsgrupp som ska finslipa partiets svenskspråkiga reklam och valmaterial så att budskapet går hem bland folk som sympatiserar med oss, säger Westerholm.
Innan Sannfinländarna 2017 splittrades och Blå framtid uppstod, var tidigare Finskhetsförbundets ordförande Sampo Terho en av Sannfinländarnas tongivande språkpolitiker. Micael Westerholm tycker att det har blivit lättare att arbeta för svenska frågor inom Sannfinländarna efter att Terho lämnade partiet och anser att språkfrågan inte längre är lika dominerande.
Anledningen till att han själv blev politiskt aktiv var dåliga vägar i hemkommunen, mögelskolor, näringslivsfrågor och invandringen som han motsätter sig.
I Westerholms hemkommun Korsholm har SFP majoritet i fullmäktige. Westerholm tycker att han som sannfinländsk lokalpolitiker har tagits väl emot i fullmäktige
– Men i vissa frågor kommer förstås skillnaderna fram. Som till exempel om jag håller ett anförande i fullmäktige om att Korsholm inte ska ta emot kvotflyktingar. Då är det som att tala mot en tom vägg. Ingen säger något och ordförande svingar klubban och säger: "nästa ärende".
På sikt hoppas Westerholm att Sannfinländarna ska få en egen svensk partiorganisation.
– Det skulle vara en bra sak. Ännu är vi inte tillräckligt många, men så fort vi har tillräckligt många aktiva medlemmar, hoppas jag på en svensk partiavdelning, säger Westerholm.
Vår hållning till undervisningen i det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne, har inte förändrats. Vi har klara ställningstaganden om den saken. Jussi Halla-aho, partiordförande
Ännu är vi inte tillräckligt många, men så fort vi har tillräckligt många aktiva medlemmar, hoppas jag på en svensk partiavdelning. Micael Westerholm kommunfullmäktigeledamot, Korsholm