Rapport: Hushållsavdraget gynnar främst höginkomsttagare
I Finland betalas hushållsavdrag för 400 miljoner per år – men avdraget är inte ett effektivt sätt att stävja den grå ekonomin eller öka sysselsättningen, visar en rapport.
Under vårens budgetförhandlingar dryftas en eventuell utökning av hushållsavdraget, som brukar ses som ett effektivt sätt att öka sysselsättningen och stävja den grå ekonomin. I verkligheten gör det ingetdera särskilt effektivt, visar en ny undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral och Lönetagarnas forskningsinstitut.
Dessutom visade undersökningen att avdraget utnyttjas speciellt av höginkomsttagare. I Finland betalas hushållsavdrag för 400 miljoner per år.
Resultaten har politisk relevans, säger Tuomas Kosonen från Lönetagarnas forskningsinstitut när resultaten offentliggörs under en presskonferens.
– Den här sortens instrument med vilka man försöker påverka sysselsättningen tycks ha en svag inverkan, säger han.
Konsumtionsvanor påverkas inte
Undersökningen granskar med hjälp av omfattande registerdata hur ändringar i systemet för hushållsavdrag påverkar efterfrågan på tjänster i Finland och Sverige. Resultatet visar att det inte skedde någon ökning i efterfrågan när man breddade hushållsavdraget.
Det verkar som att hushållsavdraget gynnar främst de konsumenter som hade köpt samma tjänster också utan hushållsavdrag – alltså ökar inte sysselsättningen.
– Om efterfrågan på tjänsterna inte ökar blir det heller inte några fler jobb, säger forskningsprofessor Jarkko Harju från Statens ekonomiska forskningscentral.
De som får hushållsavdrag har tydligt högre inkomster än resten av skattebetalarna. Ju mer inkomstskatt man betalar, desto mer hushållsavdrag kan man få. Därför gynnas speciellt personer med höga inkomster av hushållsavdraget, visar rapporten.
– Personer med låga inkomster utnyttjar inte hushållsavdraget nämnvärt men vi ser en kraftig ökning när inkomsterna stiger, säger Tuomas Kosonen.
Han ifrågasätter om hushållsavdraget tjänar sitt syfte när det gynnar höginkomsttagare i stället för låginkomsttagare.
– Man kan inte rekommendera att det här systemet utvecklas ytterligare. Kanske kunde resurserna användas bättre för någonting annat? frågar sig Kosonen.
Dålig koll på avdragen
Som en del av undersökningen gjordes en enkät om hur bra konsumenterna känner till systemet för hushållsavdrag. Det visade sig att många deklarerar en mindre summa än de egentligen skulle ha rätt till. Ganska få hade koll på den maximala summan man kan få hushållsavdrag för.
Dålig koll kan vara en förklaring till att hushållsavdraget inte har den effekt som eftersträvas. En annan förklaring är enligt forskarna att människor inte reagerar på hushållsavdraget som man skulle tro att de gör.
– Det ser ut som att konsumenter reagerar mindre än man skulle tro på ekonomiska incitament.
Ingen effekt på grå ekonomi
När konsumenter meddelar skattemyndigheterna om vilka tjänster de köpt förflyttas företagarna från den grå ekonomins sfär till att börja rapportera om sin försäljning till myndigheterna. Det är också ett av hushållsavdragens syften.
Hushållsavdraget har ändå inte haft någon effekt på den grå ekonomin – vilket överraskade forskarna. Det har visat sig att de tjänster inom städbranschen som rapporterades till skattemyndigheterna inte blev fler när hushållsavdraget togs i användning.
– Vi är förvånade över att hushållsavdraget inte hade någon effekt på den grå ekonomin.
ELSA KEMPPAINEN/SPT