Estoniafilmare nekar till brott
Åklagaren yrkar på att de två filmare som lät en robot dyka vid Estonias vrak ska dömas till dagsböter för att ha brutit mot gravfriden. De åtalade nekar till brott – dels för att de var på en tysk båt, dels med hänvisning till yttrandefriheten.
Journalisten Henrik Evertsson ville söka mer kunskap om varför färjan Estonia förliste. Därför filmades vraket med en dykrobot.
– Vi hade ett behov av att göra just den här informationshämtningen, sade Evertsson när han förhördes i tingsrätten
Henrik Evertsson och en kollega till honom är åtalade för att ha brutit mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak på Östersjöns botten. På måndagen inleddes rättegången i Göteborgs tingsrätt.
Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, angav flera skäl för att betrakta de åtalade som oskyldiga. Filmteamet befann sig på en tysk båt, som avgått från tysk hamn – och Tyskland har inte skrivit under den särskilda Estonialagen. Därmed trodde man sig inte göra något brottsligt.
Men kammaråklagare Helene Gestrin tolkar lagen annorlunda.
– Vem som helst som bryter mot gravfriden kan åtalas, sade åklagare Gestrin i rätten.
Hon vill att de två åtalade döms till villkorlig dom och dagsböter. Beloppet föreslås bli högre för Henrik Evertsson, eftersom han ledde dykverksamheten.
Filmteamets dykningar har gett ny information om Estonia, påpekar Evertssons advokat.
– Det är en uppenbart en ursäktlig åtgärd, som man gör för yttrandeoch informationsfrihetens skull, sade Johan Eriksson till tingsrätten.
"Omfattande diskussion"
Dykningarna ägde rum i september 2019, på platsen i Östersjön där Estonia
förliste 1994. Filmmaterialet användes sedan i dokumentärserien Estonia – fyndet som förändrar allt, som visades i höstas.
Bilderna visade bland annat ett stort hål i skrovet som tidigare inte varit känt.
– Det har lett till, får man säga, en omfattande diskussion, konstaterade kammaråklagare Helene Gestrin när hon inför rätten beskrev vad som hänt.
Svenska Statens haverikommission kontaktade filmteamet och fick ta del av deras material, och nu granskas katastrofen på nytt, av myndigheter i flera länder.
Släpptes fram
En omständighet som togs upp under rättegången var att ett finländskt sjöbevakningsfartyg, vid namn Turva, flyttade sig för att släppa fram filmteamets båt till vrakplatsen.
– Vi hade absolut respekterat om hon hade visat någon myndighetsutövning på platsen, sade Henrik Evertsson om Turvas agerande.
Filmteamet var också noga med att ha stöd av den största föreningen för anhöriga till katastrofens offer.
– Man skulle inte filma inne i fartyget, eller på något sätt filma så att det skulle bli etiskt oacceptabelt, sade advokat Johan Eriksson i sin beskrivning av hur filmteamet resonerade.
Lagen kan ändras
Dykets syfte och resultat kan eventuellt vägas in om Göteborgs tingsrätt finner de åtalade skyldiga, och ska ge ett lämpligt straff. Maxstraffet för brott mot gravfriden är två års fängelse, men det är mycket osannolikt att tingsrätten landar där.
I samband med myndigheternas nya intresse för katastrofen har regeringen beställt ett förslag om hur lagen om gravfrid kan ändras, för att tillåta nya undersökningar.