Utredningen gjordes obalanserat och är delvis sofistikerad och ignorant
Hälsan går först, är en devis som vi ofta hört under covid-19-pandemin. Tyvärr är det bara en betydelselös slogan.
ESTONIA För inte länge sedan under rubriken ”Att gå till botten med Estonia” (HBL 27.12.2020) reagerar Torsten Fagerholm mot den nya Estoniadokumentären, skojar om hoppande ubåtar och ställer sig kritisk till ganska många människor.
HBL har haft detta med korrekt information på tapeten en längre tid. Man varnar för självutnämnda experter och upphöjer journalistiken. Dagens informationsdynamik är ändå mer avancerad än så, och det är kanske inte alltid så lyckat att hävda sig själv. Endast det utmatade har betydelse, och betygsättningen sker ju av andra. Jag kan till exempel inte hävda att jag är väldigt trevlig, för betygsättningen sker subjektivt, av andra än mig.
Jag köper inte fullt logiken i Fagerholms resonemang. Estoniafilmen påvisar ju, på ett utmärkt vis, ett problem i samhället. Självklart att filmen visar konspirationsteorier, för det är ju alldeles uppenbart att de existerar? Deras existens är både faktum och fakta, de är en del av innehållet som filmen behandlar. Varför då välja att klassificera filmen just som konspirationsuppbyggande? Det går ju inte att behandla konspirationer utan att behandla konspirationer! Dessutom – och detta är viktigt – berör ämnet döda människor, och då måste man ha synnerligen känsliga antenner!
Gällande hoppande ubåtar, så behövs de inte. Förutsatt att de nyss hittade hålen inte är påhittade, så ligger de vid vattenlinjen och sjögången medför stora toleranser i dynamiken. Samtidigt är det förvånande, att filmmakarna väljer att inte visa vad de har hittat i skrovet på ett vederhäftigt sätt. I det sammanhanget håller jag med Fagerholm. Just det allra viktigaste, hålet (hålen?) presenteras naivt.
Olycksfallsutredningen jobbar på uppdrag av samhället. Om samhället inte är nöjt med dess jobb (jag vågar sätta huvudet i pant) måste jobbet göras om. Den tidigare rapporten nämner inte de nya hålen, därav följer att den inte är okej. Den tidigare rapporten har orsakat friktion i samhället, därav följer att den inte är okej. Denna enkla logik är väl självklar för alla?
Utredningen gjordes obalanserat. Den är delvis sofistikerad och delvis ignorant. Man glömde bort ett av de allra viktigaste: Att utgå från att motparten (publiken) är minst lika intelligent som man själv. Detta behöver inte vara på ont, tvärtom. En intelligent motpart tar intelligenta argument, självklart! Men den köper inte halvmesyrer, i synnerhet inte om 852 har dött.
Estonias förlisning innefattar en stor mängd faktorer som träder i kraft samtidigt. Svår dynamik, besvärlig tidpunkt, dåliga beslut, dålig mekanik och fatalt dålig tur. Så är det alltid när fartyg sjunker, många saker far åt skogen samtidigt. Om de far åt skogen separat så sjunks det inte.
Vapenfrakter behöver inte höra ihop med olyckan, men då de existerar samtidigt och olyckan inte får en bra förklaring är det självklart att de tas i bruk. Ubåtar behöver inte höra ihop med olyckan, men ubåtar har faktiskt tidigare kolliderat med diverse. Estonias snabba förlisning har ändå en tänkbar bättre förklaring som man ser om man lite vrider på huvudet; helt logisk, utan politik och besvärjelser, men den
Så är det alltid när fartyg sjunker, många saker far åt skogen samtidigt. Om de far åt skogen separat så sjunks det inte.
kräver nya undersökningar. Förloppet står att finna framför ögonen, men JAIC:s arbete vilseleder sinnet.
Nu måste alla vara kloka. Det finns bara en chans att göra det rätt. Endast det som påvisas har betydelse, inte det som hävdas. Därför måste utredarna ordna med total transparens; samla in, filma, fotografera och visa, göra allt det som blev ogjort senast, på grund av enkelhet och ignorans. I april och maj är havet lugnt, sedan blåser det upp, blir semestertider. Jag måste påminna utredare och politiker i Estland, som har huvudansvaret, samt Sverige och Finland som stöder: Tänk bara hur genant det blir om någon utomstående löser Estonia-problematiken!
Det är mänskligt att vara rädd om sitt eget skinn, och det är mänskligt att fela. Om man har tabbat, kan man korrigera och det är förvånande hur stor effekt en så enkel grej har som att be om ursäkt. Nu måste Sveriges myndigheter sluta fjanta och visa lite kurage för en gångs skull.
SVAR Den politiska eftervården av Estonia var ett stolpskott. Ändå – just därför – ska vi passa oss noga för konspiratoriskt havsskum. Minns Hanlons rakkniv: ”Tillskriv aldrig ont uppsåt något som det räcker att förklara med dumhet”. Dokumentären bortser från det enkla och uppenbara till förmån för vaga, bedrägliga lockelser. Samtidigt förbiser allmänheten 1990-talets systemfel: arkaiska regelverk där lönsamhet gick före säkerhet i sjöfartsbranschen. Brister i ro-ro-konstruktioner, svag utbildning, hafsigt underhåll, slarviga inspektioner och slapp regelefterlevnad bidrog till en traumatiserad trygghetskänsla – och skapade en marknad för seglivade antydningar om illvillig mörkläggning. Det vore lovvärt att nysta upp denna härva – såvida man börjar i rätt ände.
Jag ser mig förgäves omkring efter en ledig bana. Tyvärr.
Utomhusbadet Allas Sea Pool vid Skatudden i Helsingfors och simhallen i Kilo i Esbo är de enda simhallarna i huvudstadsregionen som är öppna för allmänheten.
Innan de kommunala anläggningarna stängde i slutet av november fanns det hur mycket utrymme som helst i till exempel Backasbrinkens eller Östra Centrums simhall. Ett mått av ironi att alla i stället trängs i en enda bassäng i stan.
Men det kanske inte varar hur länge som helst. Myndigheterna har inte rätt att tvinga privata simhallar att stänga. Inte ännu. Men det här vill förstås regeringen ändra på. För var annars än i simhallar, gym och idrottshallar sprider sig covid-19 som värst? I karaokebarer?
Jag skrev i slutet av november att det är fullständig idioti att stänga ner all fritidsverksamhet i huvudstadsregionen och Nyland. I synnerhet i den mån som det drabbar barn och unga.
Enligt en undersökning som toppidrottsforskningsinstitutet Kihu genomfört har det endast varit få fall av covid-19 i idrottsföreningarna. Det fanns alltså aldrig ens en vetenskaplig grund för att lägga verksamheten på is.
En stor del av alla barn och unga rör redan på sig alldeles för lite. Covid-19-begränsningarna har gjort saken bara värre. Idrottsförbunden rapporterar om ett 5–10 procents bortfall bland juniorerna. Många kommer kanske inte alls tillbaka. Bara en del av barnen har föräldrar som har tid eller lust att motionera med dem under fritiden.
Det häravfärdar politikerna med en axelryckning. De sannolikt katastrofala följderna är tydligen alldeles för abstrakta för att kunna föreställa sig.
Hälsan går först, är en devis som vi ofta hört under covid-19-pandemin. Tyvärr är det bara en betydelselös slogan. Det går bra att svepa en öl på krogen, trängas i shoppingcentrum och hänga utan munskydd i kollektivtrafiken. Däremot är det alltså inte ok att spela handboll, träna på gym, eller simma i en simhall. Det här trots att idrottsföreningarna antagligen är de som är mest noggranna med att följa alla direktiv om hygien, munskydd och distansering. Delvis beror det här förstås på en stel lagstiftning som regeringen bara haft snart ett år på sig att fixa. Oppositionen har förstås varit ännu mera värdelös med sina populistiska inlägg.
Även den vuxna befolkningens passivitet kostar rent konkret samhället flera miljarder euro per år. Ja, det går att motionera utomhus. Men många är beroende av att träna i grupp. De är inte motiverade om de inte har en boll att springa efter. Det finns folk som kanske inte klarar av annat än vattengymnastik. Alla har inte råd med skidor. För dem är covid-19-begränsningarna förödande. Men folkhälsan är inte en prioritet i det här samhället. Folkhälsan vinner inga val.
En del av covid-19-begränsningarna går att acceptera om de har en effekt. Men precis som jag skrev redan i november kommer det inte att hjälpa ett dugg att till exempel stoppa barnens idrottsverksamhet. I synnerhet inte om folk samtidigt obehindrat flyger in i Finland utan covid-19-tester, samlas i restauranger och hänger i köpcentrum. Saken blir inte bättre av att begränsningarna som från början skulle vara i tre veckor har dragit ut på tiden och kommer antagligen att finnas kvar i ytterligare flera månader.
Under onsdagen meddelade huvudstadsregionens coronasamordningsgrupp att idrottsverksamheten för barn och unga kan återupptas med vissa begränsningar i februari. Inte en sekund för tidigt. Verksamheten borde aldrig ha stängts.
Samtidigt planerar regeringen alltså en lagändring som gör det möjligt att stänga också privata gym och simhallar. Utan någon vetenskaplig grund. Finns ingenting som tyder på att covid-19 förut spridit sig aggressivt i gym, idrottshallar eller simhallar. Ingenstans i världen.
Men det är en politiskt lätt måltavla. Det är inte så många som protesterar över att gymmen stänger. Jämför det med vilket liv det skulle bli om man skulle stänga alla spritaffärer, precis som i Osloregionen.
”Det är inte så många som protesterar över att gymmen stänger. Jämför det med vilket liv det skulle bli om man skulle stänga alla spritaffärer.”