Hur kan jag bevisa att staden slarvat med skyltar?

"På vissa områden av samhällslivet har kravet på aktsamhet skärpts på så sätt att den som orsakat skadan ska visa att hen har handlat tillräckligt aktsamt. Bevisbördan är alltså omvänd. Underhållet av gator hör numera till sådan verksamhet."

JOHAN BÄRLUND

rektor och professor

Min bil körde ned i två gropar i en gata i en stad. Groparna fanns i gatan på grund av stadens vägarbeten. Groparna var lika breda som körfältet och nästan lika långa som en bil och det saknades varningsskyltar, så jag hann inte sakta in. Jag har gett staden en exakt utredning över skadorna på bilen, kostnaderna för att reparera dem och en karta med exakt information om groparna. Staden vill ännu att jag med hjälp av bilder ska kunna verifiera det skedda. Jag känner mig nu hjälplös – ska jag ge upp och låta staden vinna i fallet?

Frågan beskriver hur svår den skadeståndsrättsliga bedömningen ibland kan vara. Förutsättningarna för att ett skadeståndsansvar ska uppstå är – förutom att en skadelidande har drabbats av en skada – även att skadan har orsakats av en person och att det finns en ansvarsgrund för personens skadeståndsskyldighet.

Enligt den finska skadeståndslagen blir den som av uppsåt eller oaktsamhet har orsakat en annan skada skyldig att ersätta den. I fallet antyder frågeställaren att staden genom att underlåta att sätta ut nödvändiga varningsmärken, har förorsakat skadan på frågeställarens bil, när bilen efter att ytbeläggningen avlägsnats vid grävningsarbeten, har kört ned i gropen med för hög hastighet. Enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ansvarar staden för gatornas skick. Gatorna ska enligt lagen hållas i ”ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov”.

Den del av vår skadeståndsrätt som reglerar skadeståndet utanför kontraktsförhållanden bygger på principen att den skadelidande ska bevisa skadan och orsakssambandet mellan en persons handlande och skadan. Normalt ska den skadelidande även visa uppsåt eller oaktsamhet hos skadevållaren.

På vissa områden av samhällslivet har ändå kravet på aktsamhet skärpts på så sätt att den som orsakat skadan ska visa att hen har handlat tillräckligt aktsamt. Bevisbördan är alltså omvänd. Underhållet av gator hör numera till sådan verksamhet som omfattas av den omvända bevisbördan. Den som ansvarar för verksamheten måste visa att tillräcklig aktsamhet har iakttagits i verksamheten för att skadeståndsskyldighet ska undvikas.

Vårt rättssystem bygger också på principen att domstolen har fri bevisprövning, vilket ofta innebär att det lönar sig för bägge parterna i ett mål att lägga fram bevisning. I vårt fall följer av reglerna att frågeställaren ska styrka var och hur skadan har uppstått, medan staden har i uppgift att lägga fram bevisning om att staden förfarit tillräckligt aktsamt vid vägunderhållet och grävningen.

Vad kan bevisas?

Även om den materiella juridiken och bevisreglerna är klara, avgörs många rättstvister på basis av vad som kan bevisas i målet. Ofta står ord mot ord och bägge parterna försöker styrka sina påståenden med olika former av bevisning som stöd för sina krav.

Eftersom mer eller mindre varenda mobiltelefon har en kamera, finns det alltid anledning att fotografera skadeplatsen och skadan. Förutom bildbevis fungerar självfallet även vittnesutsagor bra. I praktiken lönar det sig alltså för frågeställaren att till staden sända in bilder på platsen där skadan skedde även om det uppgrävda stället redan är täckt av ny asfalt. Likaså är det bra med skriftliga vittnesmål.

Om detta inte räcker, är det dessvärre riskabelt att föra ärendet till domstol. Om frågeställaren förlorar målet, är huvudregeln att frågeställaren blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader och samtidigt är hen skyldig att stå för sina egna rättegångskostnader.

Har du en fråga till KSF Medias juristteam? Sänd den till adressen juristen@ hbl.fi eller per post till Juristen svarar / HBL, PB 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.