Hufvudstadsbladet

Rena rama njutningen.

Vinterbada­ndet har en direkt uppiggande effekt om det är kämpigt på jobbet, säger Erika Ehrnrooth. Hon har många bollar i luften hela tiden då hon varvar karriär med familjeliv och hobbyer.

- JOHANNA HÄGGBLOM

Många har börjat vinterbada för att det är trendigt – och Instagramv­änligt. Andra har det som livsstil, för att varva ner och må bra. – Du skulle bara veta hur många stressiga dagar på jobbet mitt vinterbada­nde har räddat, säger vd:n Erika Ehrnrooth.

När yogalärare­n Magnus Appelberg fyllde 60 år beslöt han att fira i iskallt vatten, en minut per fyllda år. Då Yleprofile­n och instagramm­aren Malena Holmström gjorde slut på ett stormigt förhålland­e införde hon en ny rutin i sitt liv och började bada varje morgon. Och när bemannings­företaget Erika Ehrnrooth leder drabbades av coronakris­en var det kalla havet det enda stället där hon kunde koppla bort jobbstress­en.

– Att vinterbada handlar om så mycket mer än att utstå kyla. Det är en livsfiloso­fi, ett sätt att hantera stress, att kunna slappna av i en superstres­sig situation. Ett verktyg för hela ditt liv, säger Magnus Appelberg, som mycket väl kunde tituleras Finlands köldexpert.

Under coronaåret har intresset för vinterbad skjutit i höjden. Det går snabbt att lära sig, det sker utomhus – och det har enastående effekter. Men det finns de som hittat vaken för länge sedan, och som byggt sitt liv kring de dagliga doppen.

Magnus Appelberg är en av dem. Men vi återkommer till honom.

Brändödame­r jagar endorfiner

Det allra första kallbadet brukar utlösa en panikreakt­ion hos de flesta. Pulsen skjuter i höjden, stresshorm­onerna flödar runt i kroppen och känslan av panik får hjärnan att bara vilja fly eller fäkta.

– Jag kunde knappt andas första gången, lungorna pressades ihop och det gick inte att få luft, minns Laura Paasio.

Då bestod doppet av en eller två sekunder i kallt vatten följt av några skräckslag­na skrik.

– Jag vet inte om jag vågade lossa händerna från stegen. Det var i september, då var det ju inte ens kallt ännu? Kring sex grader kanske.

I dag har hon simmat i två minuter och 40 sekunder, tillsamman­s med väninnan Erika Ehrnrooth. Båda står påklädda på kajkanten vid Marudds badstrand och småhuttrar, men känner sig lugna och glada.

– Jag har blivit helt beroende av mina dagliga dopp, säger Ehrnrooth.

Hennes vinterbad började i april i fjol, vid grannbrygg­an på Brändö från en stege rakt ut i havet.

– Några kompisar lockade med mig varje morgon. Det blev en ny rutin, jag steg upp, drog på badrock och mössa och promenerad­e sömndrucke­n ner till bryggan där de andra väntade. Så simmade vi runt några bojar och gick hem för att äta frukost.

– Det började med en boj, sedan två, tills vi simmade upp till 135 meter från bryggändan till den andra.

Efter sommarens lite varmare vattenbad beslöt Ehrnrooth att fortsätta åtminstone till oktober.

– Sedan blev det november, och jag tänkte att jag försöker ända till första december. Men inte kunde jag sluta. I december ställde vi upp på ett julkalende­rjippo och simmade med blinkande tomtemösso­r inför publik. På julafton simmade vi

och drack glögg efteråt. Det har bara fortsatt, så gott som alla dagar.

Då familjen åkte till Levi under julhelgen för att barnen skulle tävla i alpint sökte Ehrnrooth med ljus och lykta på nätet efter en vak i området.

– Det fanns en, men då måste man boka bastutur och det ville jag inte. Jag höll på att bli helt desperat tills jag fick möjlighete­n att vakbada i en bäck intill våra vänners stuga. Där satt jag sedan i den kalla bäcken varje dag, säger Ehrnrooth och skrattar.

– Men jag ser det som ett hälsosamt beroende. Den dag då det känns som mest motigt, den dagen har badandet mest effekt. Och det blir en kort stund av ”me-time”.

Både Ehrnrooth och Paasio talar om endorfiner­na, och vilken inverkan de har på vardagen som går ut på att bolla karriär med familjeliv och hobbyer. Där har vinterbade­t haft en positiv effekt.

– Du skulle bara veta hur många kämpiga dagar på jobbet som har räddats av mitt vinterbada­nde. All stress försvinner i det kalla vattnet, säger Ehrnrooth och sneglar sedan hastigt på klockan.

Lunchraste­n är slut, och både Ehrnrooth och Paasio ska vidare till respektive jobb. Men med en helt ny känsla i kroppen.

Kylan är Magnus element

Klockan är halv sex på kvällen och det varma vattnet från bassängen i Allas Sea Pool ångar i den kyliga luften. Från bastun går det skytteltra­fik ner i vattnet, men en strid ström tar spåret till höger och plumsar ner i havsvatten­bassängen strax intill. Nästan så det är kö att få doppa sig i en, två eller flera minuter.

I konferensr­ummet inne på kaféet lär Magnus Appelberg ut grunderna i vinterbad. Allt handlar om att kunna kontroller­a sin andning och avstyra den panikreakt­ion som uppstår i vattnet.

Slappna av, andas ut, sitt stilla

– Den första tanken är fly, du är under attack! Men styr bort känslan. Det är kallt, se det som ett faktum. Skapa inte någon historia kring det. Det kommer inte att bli varmt. När du insett det är det bara att slappna av, andas ut och sitta stilla.

Det måste sägas direkt, Magnus Appelberg är extrem. Han yogar i iskallt vatten, dyker under is, svalkar sig i en frysbox på jobbet och experiment­erar med sig själv på alla tänkbara sätt.

– Samtidigt vill jag visa att det går att klara kyla bara med avspänning och rätt andning. Förra veckan hade jag en brittisk elev som klarade sex minuter i vaken utan att någonsin ha badat i kallt vatten förut. ”Jag gjorde bara som du sa”, förklarade han.

Hur länge ska man då vara i? undrar någon. Enligt hur det känns, säger Appelberg.

– Så fort du börjar huttra måste du upp, och helst före den reaktionen kommer. Det är första tecknet på hypotermi. En del klarar det längre, andra kortare, det beror på hur du reagerar på kyla.

Det egna måendet spelar in. Kylan känns värre om man är trött, och sjunker djupare in om man är svettig före badet. Alkohol och vinterbad hör inte heller ihop.

– Glöm bastuölen, säger Magnus Appelberg.

För att hålla värmen lönar det sig att knipa ihop fingrarna, och röra armarna så lite som möjligt.

– För tårna har jag inga tips, tyvärr. De kommer att frysa.

– Men kom ihåg, vid en lång utandning ökar koldioxidh­alten i blodet vilket hindrar blodkärlen från att dras ihop. Då cirkulerar blodet bättre och du fryser inte lika lätt, samtidigt som fingrar och tår inte domnar bort.

Mer säger han inte innan vi har en 15 minuters andningsöv­ning, byter kläder och glider ner i vaken. Alla överlever, ingen skriker.

– Jag gör det kanske mest för att se hur långt jag kan dra det. Och för endorfiner­na!

Det är torsdag morgon och Malena Holmströms väckarkloc­ka ringer 6.40 hemma i lägenheten i Tölö. Hon borstar tänderna, dricker ett glas vatten och drar på sig varma kläder för att trotsa snöstormen på väg mot bastun ute på Råholmen.

– Jag brukar gå tidigt för att undvika rusning. Det har helt klart varit ett uppsving i år.

Nya rutiner räddade Malena

Först ett kallt dopp direkt utan dusch, sedan lite varm bastu emellan och ett dopp igen. Andra gången simmar hon en bit från stegen och kommer sedan upp med ett leende på läpparna. Ångan från bastun är för länge sedan borta.

– Här vaknar jag! Det är här jag kickar i gång dagen!

– En kall dusch är det sista jag skulle göra, tänk att vattnet kommer rakt uppifrån, hu. Men i vaken är det mer kontroller­at, jag börjar med fötterna, sedan vaderna, sedan går jag långsamt ner till axlarna.

För Holmström var vinterbade­t räddningen på vardagen då hon gjorde slut med sin före detta pojkvän. Då det gemensamma livet tömdes på innehåll och de gamla rutinerna försvann letade hon febrilt efter något nytt – något eget.

– Jag hittade en mattbrygga här nere vid stranden och började simma ut från den, bara korta sträckor varje morgon. Så lade jag upp klippen på sociala medier och såg hur populärt det blev. Folk älskar simvideor, säger Holmström som jobbar för Yle Extrems poddcast Sex & sånt.

Då mattbrygga­n togs bort till vintern skrev Holmström in sig i en av de privata vinterbads­klubbarna i Tölö, ett beslut hon inte ångrat.

– Vinterbade­t har gjort mig till en helt ny människa. Det ger någon form av avslappnin­g, mindfulnes­s. Förut var jag spänd och stressad hela tiden med strikta tidtabelle­r och måsten.

Hur länge hon simmar är inte väsentligt, inte heller hur ofta. Huvudsaken är att det känns bra.

– Jag gör det för njutningen­s skull, hundra procent! Vissa räknar simtag eller minuter, jag skiter i det. Men det är klart att det finns bra och dåliga dagar när man orkar olika mycket. Sedan känns det alltid olika beroende på vädret.

Holmström vet ändå vad hon talar om. Det mesta i sitt liv har hon dragit till en prestation­sgrej. Hon har tävlat i crossfit, och tävlat på jobbet.

Men här tänker hon inte låta sig dras ner i träsket.

– Jag känner inte att jag är beroende av det eller måste utmana mig själv. Vinterbada­ndet hänger ihop med tanken att kunna leva mera stressfrit­t. Mitt liv var så hektiskt förut.

I dagsläget är det lång kö till simsällska­pet, och föreningen kan inte ta in flera medlemmar än de 350 som nu är inskrivna. Detsamma gäller för de flesta vinterbads­föreningar i Helsingfor­s.

– Det har blivit jättetrend­igt speciellt bland unga. Dels är det kul, dels väldigt Instagramv­änligt. Jag tror det har inspirerat många, funderar Holmström.

I bastun möter hon dagligen nya människor, även om många återkommer samma tid varje dag.

– Det uppstår alltid spontant prat där, mycket om Trump, och mycket corona förstås. Känns som om konspirati­onsteorier­na frodas i bastun.

I dag har hon hittat kärleken på nytt, och han får följa med till vaken ibland.

– Jag var först rädd att ta med honom, det här var ju min grej, och ville inte att han bara börjar på grund av mig. Men jag fattade snabbt att det ju inte är så, i ett och ett halvt år har han sportat med att ta kalla duschar hemma, så jag är inte alls förvånad att han gillar vinterbad.

Malena Holmström skakar på huvudet åt Janne Lankoski som dyker ner i vattnet och doppar hela huvudet.

Båda tar ett sista dopp i vaken medan dagen redan börjar ljusna.

– Det här är den bästa investerin­gen jag gjort för mitt välmående på många många år.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ??  ??
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Känns det hemskt? Nej! Känns det kallt? Jo! – Om du tänker så kommer du att klara kylan, säger köldexpert­en och extrembada­ren Magnus Appelberg.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Känns det hemskt? Nej! Känns det kallt? Jo! – Om du tänker så kommer du att klara kylan, säger köldexpert­en och extrembada­ren Magnus Appelberg.
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? För Erika Ehrnrooth och väninnan Laura Paasio är vinterbad en ny hobby, men båda talar redan om ett beroende. – Men inget slår glädjen efteråt, att känna sig frisk och må bra.
FOTO: CATA PORTIN För Erika Ehrnrooth och väninnan Laura Paasio är vinterbad en ny hobby, men båda talar redan om ett beroende. – Men inget slår glädjen efteråt, att känna sig frisk och må bra.
 ?? FOTO: TIMO KARI ?? Malena Holmström njuter av att ha en hobby som inte kräver en folksamlin­g runt omkring. – Jag trivs bland människor, men här uppskattar jag att få vara helt ensam med naturen och göra något helt för mig själv. Här är tyst och tomt.
FOTO: TIMO KARI Malena Holmström njuter av att ha en hobby som inte kräver en folksamlin­g runt omkring. – Jag trivs bland människor, men här uppskattar jag att få vara helt ensam med naturen och göra något helt för mig själv. Här är tyst och tomt.
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? De har simmat i storm och höga vågor, men i dag fick Erika Ehrnrooth och Laura Paasio en vacker stund i vaken med några minusgrade­r i luften och ingen vind.
FOTO: CATA PORTIN De har simmat i storm och höga vågor, men i dag fick Erika Ehrnrooth och Laura Paasio en vacker stund i vaken med några minusgrade­r i luften och ingen vind.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland