Företag fyllde lagren före brexit
Brexit syns som en svacka i handeln till och från Storbritannien, men en stor del beror på att företagen fyllde sina lager i förväg. Kurvan har återhämtat sig, men är ännu inte uppe på tidigare nivå.
Den första veckan efter nyår riktades blickarna mot hamnarna i Storbritannien och Nederländerna, där det på bara några dagar skedde stora förändringar.
Kött och livsmedelsprodukter kunde inte tas fritt över gränsen, och på ett videoklipp i nederländska Een Vandaag syns hur en lastbilschaufför försöker rädda sina lunchmackor genom att föreslå att han plockar ut köttet ur de folieinpackade smörgåsarna.
– Nej, allting måste beslagtas. Välkommen till "the brexit". Jag är ledsen, säger den nederländska tulltjänstemannen.
Smörgåshistorier till trots har den första månaden förlöpt rätt lugnt i handeln i Finland.
Enligt direktör Timo Vuori vid Centralhandelskammaren har det inte kommit någon anstormning av telefonsamtal till dem, och både den finländska tullen och den brittiska sidan har satsat på information till företagen.
Tullen har anställt och skolat in 30-40 personer för att öka resurserna inför brexit, och det är inom allt från tulldeklaration och övervakning till rådgivning för företag och privatpersoner, säger Jarkko Saksa, direktör för Tullens utrikesoch skatteenhet.
– Och det var bra att vi kunde göra det i tid, för det är något som det krävs månader att sätta sig in i, säger Saksa.
Även datasystemen behövde uppdateras med reglerna för Storbritannien efter brexit, precis som med andra länder utanför EU.
Enligt Saksa har det synts en tydlig svacka i handeln till och från Storbritannien kring årsskiftet, men en stor del har berott på att företagen undvek leveranser just då, fyllde sina lager i förväg och tidigarelade eller senarelade leveranser. Ännu har kurvan inte nått upp till tidigare nivå.
I februari, mars när lager sinar kan det synas om det uppstår fördröjningar eller inte, säger Timo Vuori.
– Då ser vi närmare om kapaciteten håller i hamnar, transport och lager.
– Det allra viktigaste har ändå varit vetskapen om att det inte uppstår tullavgifter eller tullkvoter, säger Vuori om julaftonsavtalet som innebar att man undvek en så kallad hård brexit.
Utan avtal skulle tullavgifter och kvoter ha kunnat drabba en stor del av handeln, där Finlands export till Storbritannien är värd omkring 35 miljoner euro och importen är värd ungefär dubbelt så mycket.
Nästa år ser man
Vid Utrikesministeriet bedömer man att det kan dröja till nästa år innan vi ser hur mycket av handeln som bestående styrs om eller uteblir på grund av extra kostnader för företagen. En tidigare kalkyl från Tullen uppskattade att den ökade byråkratin kring export och import skulle kosta alla de finländska företagen omkring 100 miljoner euro.
Att varorna måste förtullas kan innebära logistikkostnader som fortfarande är svåra att överskåda, men de flesta använder sig av företag som sköter förtullandet professionellt.
För många privatpersoner har förändringen inneburit en överraskning då varor från näthandeln kommit fram, säger Saksa.
– En del är överraskade att man ska betala mervärdesskatt på 24 procent på varorna innan man tar ut dem, som för varor från tredje land.
Momsen gäller för allt som är värt över 22 euro, och på dyrare varor kan det tillkomma tullavgifter ifall varan har ett annat ursprungsland är Storbritannien.
Snårigt med ursprungsmärkning
Just tolkningar kring ursprungsland är en fråga som krävt en hel del rådgivning.
Tullfriheten gäller varor med ursprung i EU eller Storbritannien, men var går gränsen? Ursprung kan också uppstå om man gör tillräckligt stor förändring med en råvara, skapar ett tillräckligt stort mervärde i priset eller om det uppstått ett sammanlagt mervärde av ingrepp både i EU och i Storbritannien.
Företagen har fått en övergångstid för att ordna ursprungsdokumentation, men Vuori ger ett exempel på vad gränsdragningarna kan handla om.
– Om man köper en ost och skivar den maskinellt eller river den till riven ost i Storbritannien, så har det uppstått ett mervärde vars ursprung är i Storbritannien, men det uppstår inte ett lika stort mervärde om man bara skär osten i fyra fem bitar, förklarar Vuori.
Det finns inte heller någon automatik i att få ut en ny hårtork på marknaden, ifall den ska genomgå en myndighetsgranskning. En sådan granskning kan kosta tio procent av exportkostnaderna, säger Vuori.
En annan kostnadsfråga är begränsningar i den fria rörligheten för tjänster.
– Men en större fråga i det långa loppet är hur regleringen av marknadsreglerna kan gå skilda vägar, säger Vuori.
Redan i januari väckte det reaktioner då britterna diskuterade förändringar i sina regler kring arbetstider. Den här veckan rapporterades det dock att planerna lagts på is.
För att lösa kommande konflikter i marknadsreglerna ska EU och Storbritannien grunda ett gemensamt råd.