Ska Rosa Clay få en gata i Helsingfors?
Flera lokalpolitiker vill att Rosa Clay, som hade ett gripande livsöde, får en gata uppkallad efter sig i Helsingfors. Men vem var hon?
Hon föddes i det som i dag är Namibia 1875. I Finland åkte hennes adoptivföräldrar runt och visade upp henne som ett cirkusdjur.
Rosa Clays livsöde är gripande. Nu föreslås hon få en gata uppkallad efter sig i Helsingfors.
Rosa Emilia Clay föddes 1875 i Omaruru i det som nu är Namibia. Pappan var jägaren och handelsmannen Charles William Clay och mamman kom från lokalbefolkningen.
Flickan separerades från sin mamma och växte upp med sina finländska adoptivföräldrar Karl August och Ida Sofia Weikkolin på en missionsskola. Adoptivmamman behandlade flickan illa och använde henne som piga som jobbade gratis.
När familjen flyttade till Finland 1888 kom Clay, som då var 13 år gammal, med. Adoptivföräldrarna reste runt med Clay i landet och visade upp henne som ett cirkusdjur på andliga tillställningar.
Clay fick senare gå i folkskolan i Vichtis och studera två år i Helsingfors. Hon kom in på lärarseminariet i Sordavala, där blivande lärare utbildades. Hon fick finskt medborgarskap 1899.
Fullmäktigeledamoten Abdirahim Husu Hussein (SDP) och 14 andra föreslår i en motion att Rosa Clay ska få en gata eller plats uppkallad efter sig i Helsingfors. Om man uppmärksammar Clay skulle det nyansera det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets snäva bild av det isolerade eller monokulturella Finland, står det i motionen.
”Genom att komma ihåg henne skulle vi få ett nytt perspektiv på det finska samhället och det skulle hjälpa unga finländare att känna igen sig i Finlands historia”, skriver undertecknarna av motionen.
Fästmannen dog
Rosa Clay fick sitt första lärarjobb på en bruksskola i Kuopio. Efter ett år av mobbning utförd av både elever och bybor slutade hon. Senare kom hon till Cederin koulu i Tammerfors där hon trivdes och var en omtyckt lärare.
Ett tilltänkt giftermål med en rysk läkare slutade i tragedi. Fästmannen sköt sig några veckor innan bröllopet. Det fick Clay att emigrera till Amerika 1904.
I New York umgicks hon med andra finländska emigranter och gifte sig med en amerikafinländare, Lauri Lemberg. Han skrev artiklar och pjäser samt regisserade dem. Paret fick två barn och flyttade, först till delstaten Michigan och sedan Oregon. Äktenskapet slutade i skilsmässa.
Rosa Clay slutade sina dagar i Chicago som ensamstående mamma. Hon försörjde familjen som hemlärare, att uppträda med sång och med att leda körer. På så sätt finansierade hon barnens musik- och danshobbyer. Clay dog sedan på ett finskt äldreboende i staden Covington i Michigan 1959.
Helsingfors namnkommitté, som fattar beslut om nya namn i staden, konstaterar att Clays livshistoria inte direkt hänger ihop med Helsingfors, men däremot med Sordavala, där hon studerade. Sordavala hör i dag till Ryssland.
I somras beslöt namnkommittén i Tammerfors att uppkalla en skvär efter Clay. Den heter nu Rosa Emilia Clayn aukio.
Enligt kommittén i Helsingfors är Clay en tidig representant för sin yrkeskår och hennes namn skulle därför kunna beaktas på ett område som hänger ihop med det finländska skolväsendet och dess bragder.
Rosa Emilia Clays namn finns nu i den så kallade namnbanken, vilket betyder att det eventuellt kan användas senare.
Stadsstyrelsen i Helsingfors behandlade motionen på måndagen och kom till samma slutsats som namnkommittén. Motionen ska ännu tas upp i stadsfullmäktige, eftersom så många fullmäktigeledamöter har undertecknat den.