Militären övertog makten i Myanmar
Myanmars militär har frihetsberövat ledaren Aung San Suu Kyi och gripit makten i en oblodig kupp. Efter tio års kompromissartad väg mot demokrati drar militären i handbromsen – efter ett val som inte gick deras väg. I stället utlovas ett helt nytt val.
Militären har tagit makten i Myanmar och stängt de flesta kommunikationsvägarna in och ut ur landet. Ledaren Aung San Suu Kyi har frihetsberövats.
På måndagen skulle det nytillträdda parlamentet samlas för första gången – men då gick militären in.
Regeringar och ledare i västvärlden fördömer samstämmigt kuppen och uppmanar landet att återgå till den demokratiska processen.
I gryningen – bara några timmar innan ett nytt parlament skulle samlas i huvudstaden Naypyidaw – fördes Aung San Suu Kyi, president Win Myint och flera andra medlemmar av regeringen bort från sina hem.
Telefonnätet begränsades, internet stoppades och den statliga tv-kanalens sändningar avbröts.
Militären meddelade via sin egen tv-kanal att den tagit makten och att landet kommer att ledas av en junta under ett års undantagstillstånd. Den påstår att det förekom fusk i parlamentsvalet i november – där Aung San Suu Kyis civila parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) vann en jordskredsseger.
Manar till motstånd
Under den senaste veckan hade det förekommit spekulationer och uppgifter om att militären stod i begrepp att göra något. Från militärt håll varnades till exempel för att det mycket väl skulle kunna bli aktuellt att ”upphäva grundlagen”, vilket man senare tog tillbaka.
Aung San Suu Kyi tycks ha förberett sig på att något skulle ske. I ett förskrivet meddelande som publicerats i sociala medier uppmanar hon det myanmariska folket att inte acceptera någon statskupp.
Filmklipp som har nått ut visar bland annat hur en parlamentariker blir bortförd från sitt hem av en grupp soldater tidigt på morgonen.
Militärjuntan leds av överbefälhavaren Min Aung Hlaing. Åtminstone 24 ministrar har avskedats från landets breda kompromissregering och en rad nya ministrar har tillsatts ur de militära leden.
Min Aung Hlaing gör i ett första uttalande gällande att det ska införas ett ”äkta” demokratiskt system med flera partier och ”disciplin”, under juntans översyn. Han lovar att det kommer att hållas ett nytt, rättvist val och att makten sedan kommer att lämnas över till det parti som vinner.
”Extremt upprörande”
Den oblodiga morgonkuppen ägde rum utan våld eller drabbningar i det offentliga. Den mäktiga militären tycks med sitt våldskapital i ryggen ha kunnat åsidosätta det civila styret utan nämnvärt motstånd.
Huvudstaden Naypyidaw är full av vägspärrar och i Myanmars största stad Rangoon har små grupper av anhängare till militären gått ut på gatorna för att fira maktövertagandet. Soldater och kravallpoliser står passivt vakt längs med gatorna.
På flera håll i landet försöker människor desperat hamstra mat, medan många andra har köat till bankomater med måttlig framgång. Bland många myanmarier finns en ilska över att militären sätter punkt för ett årtionde av demokratisk utveckling.
– Det är extremt upprörande. Jag vill inte ha någon kupp, säger en 64-årig man i Rangoonstadsdelen Hlaing.
– Jag har bevittnat många förändringar i det här landet och såg fram emot en bättre framtid, fortsätter mannen, som inte vill uppge sitt namn av rädsla för repressalier.
Myanmar tog ett kliv mot demokrati för ett årtionde sedan, då makten delades mellan den civila regeringen och landets generaler. Fram tills dess hade landet styrts av ett militärt välde i närmare 50 år.
Tveksamheter kring val
I valet som hölls den 8 november vann NLD med tillräckligt stor marginal för att få majoritet, detta även då fjärdedel av platserna i alla lägen vigs åt militären.
Men redan när valet utlystes i juli förra året larmades det om att ett nationellt val inte var möjligt att genomföra som vanligt i Myanmar. Man pekade på pandemin, men framför allt på det faktum att stora delar av landet är konfliktdrabbat och att hundratusentals människor drivits på flykt i militärens härjningar. Sedan valdagen har militären insisterat att resultatet därför bör underkännas.
Valobservatörer påpekade mycket riktigt att valet rent formellt inte följde alla regler, men det har också noterats att NLD vann med tillräckligt stor marginal för att det inte hade påverkat resultatet i det stora hela. 498 mandat i parlamentet väljs på demokratiskt vis och 22 av dem står tomma då det inte hölls val i de kretsarna.
Likväl hävdar den nya militärjuntan att dess kupp var nödvändig för att återupprätta en stabilitet i landet. Det håller landets nye president Myint Swe med om. Han tillförordnades på posten under kuppmorgonen och satte omgående sin formella signatur på alla juntans besked till allmänheten.