Världens största medelklass
”I Mumbai ligger kvarter med plåtruckel vägg i vägg med Bollywood-stjärnornas palats.”
Den unga generationen som växer upp på den indiska landsbygden och i storstädernas slumområden är i en avsevärt bättre situation än sina far- och morföräldrar. De har gått i skola och lärt sig läsa och skriva. Som barn har de vant sig vid ensidig kost, men har inte svultit. Om de är flitiga och lyckas få jobb har den nya generationen goda möjligheter att bli en del av den växande indiska medelklassen.
I dag hör varannan indier till medelklassen. Ekonomer från Mumbais universitet har definierat medelklassen som sådana som konsumerar mellan två och tio dollar per dag. Från 2004 till 2012 ökade medelklassen snabbt, från 300 miljoner till 600 miljoner människor. De rika är omkring 100 miljoner. Mest har den lägre medelklassen stigit. Indiska hushåll med över 10 000 dollar i årlig inkomst tjugofaldigades från 1990 till 2015, och utvecklingen har fortsatt efter det.
Det här betyder att varje dag får massor av indier det bättre ställt. Människor som har tvingats att koncentrera sig på att skaffa mat och tak över huvudet har nu extra pengar att spendera. De kan ägna sig åt utbildning, nöjen och hobbyer. De kan skaffa sig motorfordon, mobiler, tv och kylskåp. En trend som hör ihop med den växande medelklassen är att nativiteten minskar. Då indierna får det bättre ställt vill de ha färre barn. Nu ligger antalet barn per kvinna på 2,24 och medianåldern är 28,4 år.
Till den växande medelklassen hör chaufförer, butiksanställda, frisörer, snickare, skräddare med mera. De här yrkena kräver sällan någon formell utbildning. Många yrkesarbetare har själva lärt sig sitt jobb. Det nya är att de här personerna har en slant över efter de nödvändiga utgifterna.
Den nya medelklassen betyder enorma påfrestningar för infrastrukturen och miljön. I många storstäder står trafiken stilla i rusningstid, eftersom så många har kunnat skaffa sig bil eller motorcykel. Att förflytta sig fem kilometer i Bengalurus centrum kan ta en timme i anspråk. Då allt flera har råd med luftkonditionering har energiförbrukningen ökat. Indiens storstäder är världens mest förorenade.
Andelen extremt fattiga indier är i dag 13,4 procent av befolkningen (enligt Världsbankens definition). De har mindre än 1,90 dollar att röra sig med per dag. Men Indien hör inte mera till den fattigaste gruppen i världen (LDC) utan till gruppen av länder med lägre medelinkomst. Dit hör länder som har 1 000–4 000 dollar i nationalinkomst per person per år.
Samtidigt med den snabbt ökande medelklassen pågår andra megatrender som urbaniseringen – storstäderna fortsätter att locka folk – och befolkningsökningen. Indiens befolkning ökar med 37 000 människor per dag eller 13,5 miljoner i året, men ökningen minskar och beräknas ta slut på 2060-talet.
Det som alltid förvånar nordbor på olika håll i världen är att den rika klassen är så otroligt rik och den fattiga så otroligt fattig. I Mumbai ligger kvarter med plåtruckel vägg i vägg med Bollywood-stjärnornas palats. Rika barn skjutsas med privatchaufförer till dyra privatskolor genom trafikstockningar, där smutsiga och halvnakna jämnåriga försörjer sig genom att tigga. Fastän medelklassen ökar kommer det under överskådlig framtid att finnas mycket rika indier och sådana som är ytterst fattiga.