Svensk Natooption går mot landets alliansfrihet
En Natooption innebär att det kan uppstå frågor om vart Sverige är på väg, säger den svenske försvarsministern Peter Hultqvist i en intervju för HBL.
Processen för att välja vilket jaktplan Finland ska ha i framtiden är nu på slutsträckan, och ett av alternativen är svenska Jas Gripen. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist säger till HBL att om Finland väljer det svenska alternativet så ”skapar det ju oerhörda möjligheter att verka tillsammans på ett väldigt djupt sätt”. Samtidigt poängterar han att ett negativt beslut för Sverige inte påverkar det militära samarbetet.
Den svenska försvarsmakten kommer att genomgå en jättelik förändring under de närmaste fem åren med en budgetökning på 40 procent, jämfört med 25 procent under åren 2015–2020, återaktiverad värnplikt och garnisoner som startas upp igen.
Den svenska försvarsministern Peter Hultqvist (Socialdemokraterna) konstaterar att Sverige nu går från insatsförsvar till ett nationellt försvar. En av grundbultarna i det svenska försvaret är det fördjupade samarbetet med Finland. Det är också en av orsakerna till att ett jaktplansköp från Sverige skulle vara viktigt.
– Vi vill ju gärna att Finland köper det svenska alternativet och vi jobbar seriöst för att det ska vara så attraktivt som möjligt. Det är klart att skulle man välja att ni skulle ha samma stridsflygplan så skapar det ju oerhörda möjligheter att verka tillsammans på ett väldigt djupt sätt. Men det är det här vi får svara upp mot i de offerter som ska lämnas. Sedan har jag full respekt för att Finland fattar sina egna beslut.
Hultqvist påpekar att ett negativt beslut för Sveriges del inte påverkar det militära samarbetet.
– Nej, Sverige och Finland har ett bra samarbete som vi ska fortsätta utveckla.
Marinsamarbetet bra exempel
Hultqvist säger att det militära samarbetet också i fortsättningen ska handla om att utveckla den operativa verksamheten genom att öva mera tillsammans. Det banar väg för ett ökat informationsutbyte och ett stegvis ökat förtroende mellan försvarsmakterna och det leder till att man tillsammans bestämmer sig för olika typer av projekt.
Som exempel tar han Swedish Finnish Naval Task Group som grundades redan 2014 och som om ett par år ska kunna skydda sjöfart och utföra sjöbevakningsuppgifter i Östersjön. Gruppen har en stab som består av 25 personer, lika många från den finländska marinen som den svenska. Länderna turas om att ha det högsta ansvaret.
– Jag har själv besökt den här gruppen när den övar och de är väldigt samkörda. Vi har personal både på den svenska och på den finska sidan som har övat mycket tillsammans med marina enheter från respektive land. De blir stegvis bättre och bättre så att de också operativt kan verka tillsammans om det är så att vi skulle bestämma oss för det, säger försvarsministern.
Under jul- och nyårshelgerna besökte Hultqvist Finland trots de svenska direktiven att inte resa. Enligt uppgift hade han ett officiellt möte med kollegan Antti Kaikkonen (C) men Hultqvist är förtegen om mötets innehåll.
– Nej, det kan jag inte gå in på här. Det var samarbetsfrågor av olika slag, men det är sådant som får stanna mellan dem som deltog i mötet.
Natooption svår nöt
När propositionen om totalförsvaret presenterades i mitten av december blev det ett ordentligt rabalder när oppositionspartierna i riksdagen fick majoritet efter att Sverigedemokraterna be
slöt sig för att förorda en Natooption med brasklappen ”vi kommer inte att godkänna ett Natomedlemskap”.
Både utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) och Hultqvist gick hårt ut mot Natooptionen.
Hultqvist säger att den svenska grundprincipen är militär alliansfrihet. Det är den som alla internationella samarbeten bygger på.
– Vi ser det som viktigt att man inte ändrar i de säkerhetspolitiska formuleringarna och hur man beskriver vårt lands förhållningssätt. Det vi vill åstadkomma med vår politik är förutsägbarhet, långsiktig stabilitet och vi vill undvika att det ska uppstå frågor om vart Sverige är på väg. Däremot är vi tydliga i våra signaler att vi ser vad som har hänt i Georgien, annekteringen av Krim, konflikten i Ukraina, den ryska uppbyggnaden i Arktis. Att börja en process som ändrar den säkerhetspolitiska doktrinen och basen för vårt agerande – det gagnar inte situationen. Så där har vi en annan uppfattning än partierna som befinner sig i oppositionen.
Den finländska Natooptionen har funnits sedan 1995. Det har, enligt Hultqvist, aldrig haft någon inverkan på det fördjupade samarbetet.
– Finland har sitt sätt att beskriva sin position och det har man haft väldigt länge, så det är förutsägbart. Sverige har haft sitt sätt att beskriva sin position och det har vi haft väldigt länge, och det är också det som ger förutsägbarhet. Vad vi är ute efter med vårt samarbete är att bidra till stabilitet och långsiktig fred i vår del av Europa.
Samarbete med hela Norden
Finland, Sverige och Norge undertecknade i september i fjol ett avtal om koordinerad planering på Nordkalotten. Under konferensen Folk och försvar som ordnades för några veckor sedan efterlyste den svenska insatschefen Michael Claesson ett fördjupat samarbete också med Danmark. Han konstaterade att Sverige och Danmark har ett fungerande men inte särskilt djupgående militärt samarbete, och menar att det behöver utvecklas till att bli dagligt operativt. Speciellt när det gäller sjöfartsskydd mellan Atlanten, Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Östersjön.
– Kontrollen över farlederna genom Öresund och Bälten är avgörande för ett stort antal operativa vägval i händelse av en konflikt i Östersjöregionen, sade Claesson. Det är på gång, menar Hultqvist. – Vi är beredda att utveckla koordinerad planering med Norge, Danmark, Storbritannien, USA och Nato. Det fattade vi beslut om strax innan jul i totalförsvarspropositionen. Det är ett arbete som inte har påbörjats ännu, men som vi ska prioritera under det kommande året. Genom den här koordineringen bedömer vi att vi ska kunna hantera krissituationer av olika slag på ett effektivare sätt.
Hultqvist säger att det ska leda till att förmågan att samverka förbättras.
Kritik mot Ryssland
Ryssland och det ryska vapenskramlet har hela tiden varit en av orsakerna till Hultqvists idoga arbete för att stärka den svenska försvarsberedskapen. Nu när demonstrationerna mot Vladimir Putin ökar i styrka efter fängelsedomen mot den ryska regimkritikern Aleksej Navalnyj ser han det som en fortsättning på Putins auktoritära regim.
– Vi har sett att Ryssland är berett att använda militärmakt för att nå politiska mål i olika sammanhang. Dessutom är ju den ryska regimen auktoritär. Man bedriver ju också operativ verksamhet på andra länders territorium. Vi ska inte glömma giftattacken i Salisbury, vi ska inte glömma det som har hänt Navalnyj. Vi ska inte heller glömma spionaget som var riktat mot organisationen för kemiska vapen. Ryssland är en nation som är beredd att ta till åtgärder som inte stämmer med internationell lag och rätt. Det här är något som vi från svensk sida har kritiserat i väldigt många sammanhang.
❞ Vi vill ju gärna att Finland köper det svenska alternativet och vi jobbar seriöst för att det ska vara så attraktivt som möjligt ... Sedan har jag full respekt för att Finland fattar sina egna beslut.
Peter Hultqvist om Finlands val av jaktplan