Töj ut pizzadegen – kavla inte
Glöm brödkaveln om du vill baka en pizza med god botten! Det säger den tyska pizzabagaren Christian Fretter, som har bakat pizzor i drygt trettio år. – Kaveln bryter sönder degens elastiska konsistens. Se i stället till att degen får jäsa i flera timmar,
Coronakrisen har många oväntade följder – en av dem är att folk har fått en mera positiv inställning till snabbmat, speciellt sådana helfabrikat som man bara behöver värma hemma. Det framgår av en färsk undersökning om folks inställning till färdigmat, som forskningsföretaget Bilendi har gjort i januari 2021, på uppdrag av pizzakoncernen Dr. Oetker i Finland.
– Nästan varannan finländare (46 procent) köper hem färdigmat ibland. Oftast gör vi det när vi har bråttom och vill underlätta matlagningen. Många piffar upp de färdiga matportionerna med egna kryddor och örter, och hela 42 procent av de tillfrågade medger att färdigmaten ibland smakar godare än den hemlagade, säger vd Pirkka Peltoniemi på Dr. Oetker, som har beställt undersökningen.
En av de färdigmaträtter som ökat sin popularitet i Finland under det gångna året är fryspizzor. Finländarna köper hem pizza främst när det är tomt i kylskåpet och middagen måste fixas snabbt, när man inte har lust att laga mat eller när man vill fira en hemmakväll med familjen.
Pizzans historia i Finland är rätt kort. Finland var länge ett agrarsamhälle, präglat av krigen och minnet av magra dagar då mat var en bristvara. I flera årtionden efter krigsåren satte husmödrar en ära i att man åt upp all mat, också resterna, berättar professorn i sociologi Terhi-Anna Wilska vid Jyväskylä universitet, som har forskat i finländarnas matvanor.
– Den finländska matkulturen var länge ganska "fattig", vi åt det vi odlade själva. Det var först på 1970-talet som attityderna började förändras och utbudet av maträtter vidgades, främst tack vare den friare rörligheten och större möjligheter att resa ut i världen. Då dök rätter som pizza, pasta, hot dog och annan snabbmat upp på restaurangernas menyer också i Finland, säger Wilska.
Hon menar att finländarna snabbt tog till sig nya rätter och smaker, speciellt amerikanska och sydeuropeiska, eftersom vi såg den amerikanska kulturen på tv och reste på sällskapsresor till Medelhavet.
– I takt med att kvinnorna började arbeta utanför hemmen och levnadsstandarden förbättrades blev också färdigmaten vanligare. Arbetande kvinnor hade inte längre tid att stå vid spisen och röra om i långsamma grytor. Det var då som industriellt tillverkad spenatsoppa och makaronilåda dök upp på matborden. De drogs ändå länge med ett dåligt rykte, de klassades inte som riktig mat, säger professor TerhiAnna Wilska.
Lite av detta rykte hänger fortfarande kvar i den finska folksjälen i dag, framför allt hos yngre generationer, som anser att det är en smula skamligt att värma färdigmat till middag.
Enligt undersökningen om attityder till färdigmat säger över 70 procent av de finländare som är över 55 år att de sällan eller aldrig har dåligt samvete för att de värmer sig en portion färdigmat, medan varannan person i åldern 18–35 år upplever att det är skamligt att äta färdigmat.
– Man kan fråga sig varför färdigmaten orsakar skam hos yngre finländare. Svaret är komplext, faktorer som tradition, samhällsklass, levnadsstandard och kön påverkar, men ytterst handlar det kanske om att maten har blivit en livsstil för speciellt unga vuxna. Man förknippar mat med hälsa och välbefinnande. Det är trendigt att laga sin mat själv och att satsa på råvaror av god kvalitet, förklarar Wilska.
En annan orsak är boendeformen, de som bor ensamma ids inte alltid laga mat åt bara sig själva. Då är det behändigt att värma en portion färdigmat.
En maträtt som många konsumenter gillar är pizza. Den är lätt att anpassa enligt olika smaker och dieter, och lagar man den själv kan man med fördel använda rester som grönsaker, korv och ost i fyllningen. Själva bottnen ska man ändå helst laga av prima ingredienser, tycker åtminstone den tyske baga
ren Christian Fretter, som bakade sin första pizza 1988, då som en ung bagarlärling. Sedan dess har han fortsatt baka pizza.
– Hemligheten bakom en lyckad pizzabotten ligger i degen, den ska vara elastisk. Den rätta konsistensen får man genom att låta degen jäsa länge, i flera timmar eller helst över natten. Det andra är att man inte ska kavla ut degen, kaveln förstör spänsten i den, säger Christian Fretter.
Blanda ljummet vatten och jäst i en skål.
Häll i mjölet lite i taget och knåda för hand eller blanda med hushållsassistent. Tillsätt salt och olja i slutskedet. Blanda tills degen känns elastisk.
Låt jäsa i många timmar, gärna över natten på ett svalt ställe. Degen blir bättre ju längre den får jäsa.
Bearbeta den jästa degen med mjölade händer, töj ut den till en rund pizzabotten. Kavla inte.
Bred ut tomatsås, strö över 100 g riven mozzarellaost samt valfri fyllning och örter.