Kvinna från al-Hol inför rätta i Norge
Kvinnan togs hem till Norge från IS-lägret al-Hol tillsammans med sina två barn, det ena allvarligt sjukt.
Nu åtalas hon i Norge för deltagande i terrorsektens verksamhet. Men inte för att själv ha stridit, utan för att hon genom att ta hand om barnen och hemmet möjliggjorde att hennes make gjorde det.
I Norge har betydligt fler terrorismdomar fallit än i Finland. Hos oss ska lagstiftningen nu ses över.
En kvinna i Norge åtalas för att ha deltagit i IS verksamhet – det här genom att ta hand om hem och barn så att hennes män kunde ha en aktiv roll i terrorsekten. Norge tog hem kvinnan och hennes barn från lägret al-Hol för ett år sedan, vilket utlöste regeringskris. I Finland ses terrorismlagstiftningen för tillfället över.
I januari i fjol tog Norge hem en norsk-pakistansk 30-årig kvinna från IS-lägret al-Hol i Syrien. En betydande orsak var hälsotillståndet för ett av hennes två barn. Barnet, då fem år, var svårt sjuk av cystisk fibros.
Nu åtalas hon för deltagande i terroristisk verksamhet.
Enligt åklagaren deltog kvinnan i terrororganisationen IS verksamhet från 2013 till 2019, då det sista IS-fästet föll. Hon ska inte själv ha deltagit i strid eller genomfört fientliga handlingar. Men genom att passa barn och sköta hushållet underlättade hon för hennes män att genomföra terrorhandlingar, menar åklagaren. Hon var gift i tre omgångar.
– Hon flyttade dit, gifte sig med tre utländska stridande och fick barn med två av dem. Hon tog hand om barn och hem så att de kunde gå ut i strid och delta i terrorhandlingar, säger åklagaren Geir Evanger till NRK.
Straffet kan enligt honom bli upp till sex års fängelse.
Kvinnan åtalas också för att ha tagit emot ekonomiskt stöd från terrorrörelsen när hennes första make dog.
Enligt åtalet, som tidningen
Verdens Gang refererar, uttalade hon sig dessutom positivt om IS och livet i Syrien, med målet att få kvinnor i Norge att gifta sig med IS-krigare. Det senare har enligt åklagaren Evanger ändå inte handlat om en straffbar rekrytering, uppger han till Aftenposten men han vill ha med det för att ge en bild av helheten, som han säger.
De tre män hon varit gift med hade enligt åtalet alla svurit IS trohet och deltog i väpnade uppdrag. Den första maken var en känd, högprofilerad IS-medlem. Hennes andra man, som hon gifte sig med efter att den första maken dött, var även shariadomare. Han dog i strid för IS varefter hon gifte sig med en tredje IS-krigare.
"Hon har överlevt"
Kvinnan greps av den norska säkerhetstjänsten PST genast då hon anlände till Norge, anklagad för samröre med IS och Nusrafronten.
Under rättegången, som inleds i Oslo den 1 mars, kommer mycket av fokuset att handla om huruvida kvinnan var i Syrien frivilligt eller av tvång. Hon har påstått att hennes första make lockade henne till konfliktområdet, och att hon under flera år försökte ta sig ut ur landet utan att lyckas.
– Hon reste dit frivilligt, då kan hon inte skylla på att hon inte kunde ta sig ut igen, kontrar åklagaren Evanger till VG.
Kvinnans advokat skriver i ett uttalande till VG att hon nekar att hon skulle ha gjort sig skyldig till straffbara handlingar.
"Vi anser att den åtalade måste frikännas. Hon har inte deltagit i IS. Hon har överlevt IS", står det i pressmeddelandet som tidningen citerar.
Enligt advokatbyrån är det upp till rätten att avgöra om kvinnans handlingar i Syrien verkligen handlar om ett straffbart deltagande i en terrororganisation.
"Rätten måste också ta ställning till om hon tvingades uppträda som hon gjorde, och om hon därför behöver frikännas."
Bara en dom i Finland
Från Norge har ungefär 100 kvinnor och män enligt säkerhetstjänsten rest till IS-området, från Finland har 80 gjort det enligt Skyddspolisen.
I båda länderna har frågan om barnen, och om också deras föräldrar, ska hjälpas tillbaka väckt intensiv politisk debatt.
I Norge ledde beslutet att ta hem kvinnan och barnen till att regeringen sprack. Fremskrittspartiet lämnade regeringen eftersom det anser att Norge inte ska ta hem vuxna som har anslutit sig till IS, men att man "kunde ha tagit emot barnen". Kvinnan vägrade ändå ge ifrån sig barnen.
Strax före jul repatrierade Finland för första gången två vuxna kvinnor från konfliktområdet, tillsammans med deras sammanlagt sex barn. Fyra kvinnor med barn har kommit på egen hand.
Polisen har meddelat att den utreder om kvinnorna har gjort sig skyldiga till brott, men ännu handlar det om förutredningar, inga egentliga förundersökningar eller rättsprocesser har inletts.
Kvinnan i Norge reste till Syrien i februari 2013 men åtalet gäller från juni 2013, då deltagande i terrororganisation utomlands blev kriminaliserat i Norge.
I Norge har överlag fler domar för terroristbrott getts. Nio personer har fällts sedan 2015, i huvudsak för deltagande i terrororganisations verksamhet, enligt Helsingin Sanomats sammanställning.
I Finland har bara en person dömts för terroristbrott, det handlar om mannen som dömdes för knivattacken i Åbo 2017.
Justitieministeriet arbetar som bäst med att se över terrorismlagstiftningen. Enligt det förslag som ligger som grund skulle det bli straffbart att ha hand om uppgifter som är väsentliga för verksamheten i en terroristgrupp, däremot skulle inte enbart medlemskap i sig vara straffbart.
Förslaget har varit på remiss och väckt en del diskussion om gränsdragningar och definitioner. Det är tänkt att nå riksdagen under våren.
– Vår grundtanke är att det inte är straffbart att leva familjeliv och koka gröt därhemma, och inte ska vara det heller enligt den nya paragrafen. Men om man också sköter uppgifter i anslutning till en terroristgrupp så kan det bli frågan om att man utför uppgifter som är väsentliga för gruppens verksamhet, sade arbetsgruppens Jussi Matikkala i HBL i somras.