Lärare drabbas när Prakticum skär ned
Ska spara över 700 000 euro i år
Samarbetsförhandlingarna som förs på yrkesinstitutet Prakticum väcker oro för den svenskspråkiga yrkesutbildningens framtid i huvudstadsregionen bland studerande och lärare.
Förutom att 25 personer i personalen kan sägas upp och 15 kan tvingas övergå från heltid till deltid kommer närundervisningen att minska.
Ett av grundproblemen är att närundervisningen är dyr i förhållande till gruppernas storlek i den nya, delvis prestationsbaserade finansieringsmodellen. Prakticum behöver med andra ord fler studerande som studerar i snabbare takt.
Samtidigt vill man inte tumma på kvaliteten och inte heller lägga ned någon av studielinjerna.
–Det är en ödesfråga för finlandssvenskheten i huvudstadsregionen. Om vi väljer bort en linje betyder det att tvåspråkiga studerande i stället väljer ett finskt yrkesinstitut, säger rektor och vd Laila Andersson.
Yrkesinstitutet Prakticum varslade nyligen om samarbetsförhandlingar som i hög grad drabbar institutets lärare. Målet är att spara över 700 000 euro i år. Det ska uppnås genom att bland annat minska personalen med högst 25 personer och ändra ytterligare högst 15 anställningar från heltid till deltid.
Proportionellt berörs en stor del av personalen. I dag har Prakticum ungefär 100 lärare och totalt drygt 150 anställda. Nedskärningarna ska genomföras senast inom maj 2021.
Beskedet väcker oro för den svenskspråkiga yrkesutbildningens framtid i huvudstagsregionen bland både studerande och lärare. Svensk ungdoms kretsordförande Emmi Piippo, som själv också avlagt yrkesexamen, kräver mer respekt och resurser för att trygga yrkesutbildningen.
"I dessa krävande tider då studerande behöver mera stöd än någonsin kan det inte vara ett alternativ att skära i lärarresurserna", säger Piippo i ett uttalande.
Fusion och reform på en gång
Den ekonomiska rävsax Prakticum fastnat i har flera sammanflätade orsaker. För några år sedan inleddes en fusion med yrkesinstitutet Inveon i Borgå, tidigare Östra Nylands yrkesskola. Processen kunde inte slutföras förrän vid årsskiftet 2019–2020.
– Det blev en tidskrävande organisationsförändring som väckte känslor. För att få i gång verksamheten i Borgå var vi tvungna att skaffa nya lokaler till kostnader som vi inte hade budgeterat för. I dag har vi bra lokaler också i Borgå och ett fint samarbete med hyresvärden, yrkesinstitutet Karelia, säger Prakticums rektor och vd Laila Andersson.
Prakticums utdragna organisationsförändring ägde rum samtidigt som den stora yrkesutbildningsreformen 2018, som Juha Sipiläs (C) regering drev igenom, skulle verkställas.
– På grund av att vår energi och tid gick till fusionen hann vi inte riktigt med, säger Andersson.
"En chock"
Den mest betydande förändringen är att yrkesutbildningen delvis är prestationsfinansierad. I praktiken betyder det att instituten får mer pengar ju fler examensdelar som avläggs och ju fler studerande som utexamineras.
– Den här modellen ger inte ekonomiska möjligheter för den mängd närundervisning som Prakticum har velat satsa på. Vi har inte lyckats fylla alla studieplatser, och i små grupper blir närundervisningen dyr. När den prestationsbaserade modellen för första gången syntes i resultatet i fjol kom det som en chock, säger Andersson.
– Vi måste bli bättre på att utexaminera studerande i snabbare takt.
Det handlar om en känslig fråga inom det finländska utbildningsväsendet. Enligt källor inom Prakticum upplever lärare nu ett tryck på att sänka kraven och godkänna sämre prestationer av ekonomiska skäl.
Andersson säger däremot att kraven absolut inte sänks.
– Det kan kännas som en press utifrån, men det har aldrig varit ledningens mål att godkänna studerande som inte nått den kunskapsnivå som krävs. Men det är sant att många skulle uppleva en starkare basfinansiering som en tryggare modell. Nu tvingas vi söka finansiering flera gånger om året.
Omstöpning
Enligt uppgifter till HBL finns också en minskning av närun
dervisningen från 18 till 16 lektioner per kunskapspoäng på bordet under förhandlingarna. Det skulle innebära att en studerande får ungefär 300 timmar mindre närundervisning under sin studietid.
– Inom andra yrkesinstitut har man redan gått in för det. Vi har bland de högsta antalen närundervisningstimmar i landet. Det är inte frågan om att sänka kraven, utan om att hitta bättre sätt för studenterna att nå målen.
De nya sätten handlar bland annat om ökad digitalisering, bättre samarbete med arbetslivet och yrkeshögskolor och individualiserade studiestigar.
– Alla måste ha möjlighet att gå vidare i sin egen takt, så att den som kan mer kan få sitt kunnande identifierat och erkänt snabbare. Vi vill också skapa smidigare vägar mellan yrkesinstitut och yrkeshögskola så att den som till exempel studerat till närvårdare och vill studera vidare till sjukskötare lätt kan göra det, säger Andersson.
Förlorade i rätten
Till Prakticums ekonomiska trångmål bidrar också ett rättsfall där några av de egna lärarna var motpart. Arbetsgivaren överförde datanom- och medielärarna till en annan del av kollektivavtalet, vilket i vissa fall innebar en sänkning av månadslönen med närmare tusen euro.
Detta svalde lärarna inte, utan tog ärendet till rätten. Domstolen gav lärarna rätt, och domen har nyligen vunnit laga kraft.
– Det har påverkat vår ekonomi, men det är inte en orsak till samarbetsförhandlingarna, säger Andersson.
En faktor som däremot har en direkt inverkan är övergången till årsarbetstid, som enligt yrkesutbildningsreformen måste vara genomförd senast 2022.
– Det blir en merkostnad för arbetsgivaren, men det är i sig en positiv förändring då lärarna får vanlig arbetstid som alla andra.
Folkhälsans roll
Till Prakticums största löpande utgifter hör också de hyror man betalar för huvudbyggnaden och bilhallen i Arabiastranden i Helsingfors. Kostnaderna uppgår till långt över en miljon per år, av en budget på ungefär 10–11 miljoner.
Det är en ödesfråga för finlandssvenskheten i huvudstadsregionen. Om vi väljer bort en linje betyder det att tvåspråkiga studerande i stället väljer ett finskt yrkesinstitut, och då är risken stor att man börjar identifiera sig som finskspråkig. Laila Andersson Prakticums rektor
Hyresvärden är Prakticums största ägare, Folkhälsan, som äger hälften av yrkesinstitutet. Nio kommuner och Sydkustens landskapsförbund delar på den andra hälften.
Kretsar inom Prakticum har väckt frågan om en tillfällig hyressänkning kan minska nedskärningsbehovet bland lärarna.
Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede är samtidigt Prakticums styrelseordförande. Han betonar att hyresfrågan inte är entydig.
– En hyressänkning är inte en omöjlig tanke. Det är något vi funderar på. Samtidigt ändrar en tillfällig hyressänkning inte på de strukturella orsakerna till samarbetsförhandlingarna, alltså närundervisningens höga andel i förhållande till antalet studerande och övergången till årsarbetstid för lärarna, säger Wrede.
Yrkesutbildning hör formellt inte till Folkhälsans primära uppdrag. Men Folkhälsan har varit engagerad i Prakticum ända från början, vilket i sin tur bottnar i Folkhälsans gamla barnavårdsinstitut som efter en serie fusioner uppgått i det som i dag är Prakticum.
– Vi är väldigt intresserade av Prakticum och stöttar skolan, inte minst för att vi, som många andra, har ett stort behov av den yrkeskunniga personal som Prakticum utbildar, säger Wrede.
– Men här aktualiseras frågan om hur mycket föreningar och fonder ska skjuta till när det behövs mer resurser för en verksamhet som egentligen borde tryggas i den offentliga finansieringen.
"Behövs också inom Ring III"
Trots knipan ser både Wrede och rektor Laila Andersson hoppfullt på Prakticums framtid. Nyckeln är att öka antalet studerande.
– Förhandlingarna är också en möjlighet att modernisera studierna så att ungdomar ser Prakticum som ett ännu mer lockande alternativ, säger Andersson.
Målet är att bevara samtliga nuvarande studielinjer, trots mindre resurser.
– Det är en ödesfråga för finlandssvenskheten i huvudstadsregionen. Om vi väljer bort en linje betyder det att tvåspråkiga studerande i stället väljer ett finskt yrkesinstitut, och då är risken stor att man börjar identifiera sig som finskspråkig, säger Andersson.
Hon nämner flera linjer med behov av nya studerande: fordonsmekaniker, kock, närvårdare och kosmetolog.
– Vi har väldigt duktiga och yrkesstolta lärare. Svenskfinland behöver yrkesutbildning också inom Ring III.