Som på räls.
Nu finns det flera hundra kilometer skidspår i huvudstadsregionen – som gjorda för att träna muskelstyrka, balans och uthållighet. Skidåkning är en mångsidig motionsform som inte bara ger bättre kondition utan också naturupplevelser, frisk luft och vackra vintriga vyer.
Det tjocka snötäcket erbjuder oss ypperliga förhållanden att förbättra konditionen – skidåkning är nämligen en effektiv, skonsam och coronavänlig motionsform. Runtom i huvudstadsregionen finns hundratals kilometer preparerade spår – naturens eget gym där man kan träna muskelstyrka, uthållighet och balans. Allt detta sker i frisk luft och varierande miljö.
Ett tjockt och fluffigt snötäcke ligger över Brunnsparken i södra Helsingfors. Det har snöat rejält under natten, så det klassiska spåret som dagen innan var i flitigt bruk har för tillfället försvunnit i drivorna. Hälsocoachen Niclas Wiitala, som jobbar som verksamhetsutvecklare på Folkhälsan, har tänkt ta en skidtur i parken före dagens arbetspass som personal trainer, men den rikliga snön bromsar upp hans fartfyllda planer.
– Det är så otroligt vackert med snö överallt. Bara att gå ut och titta på de fina vyerna ger hjärnan avkoppling och får oss att varva ner. Jag visste inte att det var möjligt att åka skidor i parker i Helsingfors, men de erbjuder en fantastisk chans till motion i närmiljön, säger Wiitala, som nyligen har flyttat till huvudstaden från Vasa.
Bakom Stora Räntan ligger havet öppet, så det sveper in en råkall vind genom parken. Det är för kallt att stå stilla och prata, men efter ett par spurter uppför den snörika backen mot observatoriet får vi upp både pulsen och värmen.
– Skidåkning förbättrar balansen och stärker många muskler i kroppen, inte minst den viktigaste muskeln av alla, nämligen hjärtat. Vid skidåkning jobbar vi förstås med armar, axlar och ben, men också bålen och ryggen deltar aktivt i arbetet, räknar Wiitala upp om skidåkningens hälsofrämjande effekter.
För nybörjare eller skidåkare som haft flera års paus kommer de första skidturerna att kännas som träningsvärk på de mest oväntade ställen i kroppen. Räkna med att träningen känns i åtminstone ryggmuskler, höftböjare och vristleder.
– Det lönar sig att gå ut försiktigt och öka farten lite i taget, så hinner kroppen vänja sig vid nya rörelser. Man måste starta på sin egen nivå, inte jämföra med andra åkare. Efter skidturen är det bra att komma ihåg kroppsvården, att stretcha spända muskler och göra rörlighetsövningar i leder som känns stela, tipsar Wiitala.
Det fantastiska med skidåkning är att det är en motionsform som passar de allra flesta, såväl barn och seniorer som elitidrottare och motionärer.
– Skidåkning är en otroligt mångsidig motionsform. Beroende på om du skidar långsamt eller i högt tempo, på slät mark eller i kuperad terräng, kan du variera svårighetsgraden. Det är lätt att få upp farten och också skida ganska långa sträckor då man väl behärskar tekniken. Själv tycker jag att tjusningen i skidåkningen ligger i de snabba växlingarna, det kan gå trögt i tunga uppförsbackar, men sen får man njuta av fartens tjusning i långa och härliga nedförsbackar!
Niclas Wiitala uppmuntrar alla att passa på nu och röra sig ute i naturen under lediga stunder, med eller utan skidor. Det viktiga är att man går ut dagligen.
– Det kan vara lite besvärligt att ta sig ut i naturen vintertid, speciellt under snörika vintrar som den här. Men med skidor på fötterna kommer man behändigt ut i skog och mark. Vi får inte underskatta naturens inverkan på välbefinnandet – det gör under för en trött hjärna att vistas ute i orörd natur, att titta på vackra vyer och andas frisk luft. Det sätter fart på endorfinerna och får kroppen att producera lyckohormoner som gör att vi mår bättre. Det hjälper oss också att orka genom tunga vardagar, förklarar Wiitala.
Tekniskt svår gren
Och Finlands Svenska Idrotts motionschef Wilhelm Stenbacka, som på sin fritid aktivt tränar just skidåkning i föreningen Sibbo-Vargarna, är inne på samma spår.
– Skidåkning som motionsform är väldigt mångsidig. Den ger aerob träning på samma sätt som löpning, cykling och simning, men på ett sätt som aktiverar hela kroppen. Överkroppen deltar mera aktivt i rörelserna än vid exempelvis löpning, där du jobbar mera med benen.
Den största skillnaden ligger nog ändå i tekniken – längdskidåkning är svårt, både tekniskt och motoriskt. Det tar tid att lära sig att röra på armar och ben i rätt rytm och riktning.
– Speciellt fristilsåkningen känns svår för många, rörelserna där skiljer sig väldigt mycket från det vi annars gör i vardagen, som när vi går. Om man inte behärskar tekniken eller balansen i åkningen kan det orsaka
smärtor eller belastning i fötter, underben och knän, då fristilsåkningen belastar just dessa kroppsdelar.
Stenbacka poängterar ändå att skidåkning är en skonsam träningsform, där uppstår inte upprepade hårda smällar mot knän och höfter, som i joggning.
– Den största risken för olyckor finns i nedförsbackarna. Om man av nån anledning inte får falla och slå sig ska man undvika krävande nedförsbackar, där kan farten bli så hög att man tappar kontrollen och balansen. Då är det tryggare att välja ett platt skidspår över åkrar och ängar, säger Stenbacka.
Den del av kroppen som lättast blir överbelastad vid skidåkning är ryggen.
– Om du står ostadigt på skidorna och måste spänna benen leder det sannolikt till att du får ont i ryggen av den extra spänningen. Det är alltid en bra idé att träna lite extra på rygg- och magmuskler, för det är med hjälp av dem du håller upp hela kroppen. Situps är den kanske kändaste magmuskelövningen, men vilken rörelse som helst som aktiverar musklerna mitt i kroppen är nyttig. Lägg till lite muskelträning och balansövningar på ett ben som komplement till tv-tittandet och kvällsnyheterna, föreslår motionschefen.
Klassiskt i kylan
Alberga idrottspark i Esbo ligger centralt och lättillgängligt för många stadsbor. Lokaltåget stannar några hundra meter bort och busshållplatserna ligger ännu närmare. Här upprätthåller stadens idrottsverk skidspår av varierande svårighetsgrad, från den lätta motionsslingan mot Albro till de FIS-rankade spåren med branta backar i skogen norr om idrottsplanen.
Fredagsmorgonens stränga kyla på -15 grader har gallrat friskt bland skidåkarna, nu är det nästan tomt i den annars livligt besökta idrottsparken. Markku Panula låter ändå inte kölden hindra honom från att motionera.
– Skidåkning är bra för konditionen. I vinter har jag åkt åtminstone varannan dag, ibland oftare. Jag gillar både fristil och klassisk stil, men i dag valde jag de klassiska skidorna på grund av kölden, det är så dåligt glid, säger Panula.
Under normala vintrar besöker han gymmet fyra gånger i veckan, men nu satsar han helhjärtat på skidåkningen, han har tillryggalagt drygt 400 kilometer hittills i år.
– Skidspåren här i Alberga är de bästa möjliga, jag gillar den varierande terrängen med rejäla backar.
De flesta andra skidåkare som passar på att njuta av februaridagens krispiga solsken har likt Panula valt klassiska skidor. De nypreparerade spåren ligger ännu nästintill orörda och sammetsrandiga i solglittret.
– Stressen försvinner så fort man kommer ut i skidspåret. Det är ett utmärkt sätt att avsluta distansdagen vid hemmakontoret, att komma hit ut och skida en timme. Jag har åkt skidor nästan dagligen i vinter, det är en så bra motionsform och dessutom coronatrygg, säger Outi Töytäri.
Hon trivs bäst i de platta spåren som startar vid stadion och slingrar sig över åkrar och genom skogspartier norrut, förbi Fågelberga mot Tavastberga.
– Jag brukar skida en timme per dag. Det är fantastiskt att märka att man fortfarande kan utvecklas, att tekniken blir bättre ju oftare man åker skidor, säger Töytäri.
Lasse Holopainen njuter av det rådande vintervädret och tar ut den maximala nyttan av skidspåren i hemstaden.
– Jag åker både fristil och klassiskt, men nu har det blivit mera klassiskt, det känns som om det är snäppet mångsidigare som motionsform. Jag strävar efter att ta en skidtur varje dag så länge förhållandena är så här goda, säger Lasse Holopainen, som bokför sina skidade kilometer. Han har redan passerat 700 kilometersstrecket i vinter.
Finlands Svenska Idrott ordnar teknikkurser i både klassisk och fristil runtom i Svenskfinland under de kommande veckorna. Följande kurser hålls i Alberga i Esbo 9–10.2, i Jakobstad 15–16.2, i Reso i Åboland 17–18.2 och vid Kokon i Borgå 22–23.2. Senare i vinter hålls kurser också i Ekenäs och i Vanda. Anmälningar och tidtabeller finns på webbplatsen idrott.fi/teknikkurser-iskidakning-under-vinter-2021/
Själv tycker jag att tjusningen i skidåkningen ligger i de snabba växlingarna, det kan gå trögt i tunga uppförsbackar, men sen får man njuta av fartens tjusning i långa och härliga nedförsbackar!
Niklas Wiitala
hälsocoach