Skottland söker exit efter brexit
Många skottar vill gå sin egen väg och inte stanna i Boris Johnsons Storbritannien efter brexit.
Ien folkomröstning 2014 sade en majoritet av skottarna nej till självständighet. När Skottlands förste minister Alex Salmond erkände ja-sidans förlust och meddelade att han avgår på grund av omröstningsresultatet konstaterade han samtidigt att skottarna "vid det här laget" inte vill ha självständighet.
Han antydde att det kan ske förändringar och det har minsann skett. Mycket är nu annorlunda och i dag är det fler som vill se ett självständigt Skottland.
Den stora omställningen och den händelse som inverkat mest på det nya opinionsläget i Skottland är brexit. Det är logiskt eftersom nästan två av tre skottar 2016 röstade för att stanna kvar i EU.
Utöver brexit är också premiärminister Boris Johnson en nagel i ögat för många skottar. Han är oerhört impopulär inte minst på grund av att han var motorn bakom brexit. Skottarna upplever också att de inte hade en chans att påverka de avtal britterna har slutit med EU före och efter utträdet. Även Johnsons hantering av coronapandemin får ytterst låga poäng i Skottland.
Johnson besökte häromveckan Skottland i ett försök att gjuta olja på vågorna och visa att han bryr sig om regionen. Besöket blev inge succé.
Storbritannien har mot många skottars vilja lämnat den union som de såg som viktigare än den som de fortfarande är medlemmar i – Storbritannien. Den unionen vill många nu komma ur. Självständighetsförespråkarna kräver en ny folkomröstning. där frågan skulle vara om Skottland ska bli självständigt eller inte.
Sedan juni i fjol har det utförts 20 opinionsmätningar och resultatet är enstämmigt, de skottar som vill lämna Storbritannien är i alla mätningar fler än de som vill stanna kvar. Ungefär 50 procent säger ja till självständighet, medan drygt 40 procent säger nej och var tionde tvekar.
Johnson motsätter sig en ny folkomröstning då skottarna redan sagt sitt i omröstningen 2014 och en ny behövs inte på "minst en generation".
Skotska nationalistpartiet SNP:s ledare och Skotlands första minister, Nicola Sturgeon, står på sig och säger att om inte London går med på en ny folkomröstning så arrangeras ändå en inofficiell rådgivande omröstning. Hennes parti ser fram emot det skotska regionala parlamentsvalet i maj. Opinionsmätningar antyder att SNP går mot en brakseger, vilket i så fall ger kravet på en folkomröstning större legitimitet.
Om det blir en ny folkomröstning är det viktigt att väljarna vet vad de olika alternativen innebär. Det får inte bli som omröstningen om brexit där kampanjen var full av lögner och ingen visste under vilka villkor britterna får lämna EU och hur handelsavtalen med EU därefter utformas.
Ekonomiskt skulle ett självständigt Skottland få det oerhört tufft. En rykande färsk undersökning från London School of Economics säger att självständighet skulle kosta Skottland mer än vad brexit gör. Övriga Storbritannien är den klart största marknaden för Skottland. Fördelarna som en ny anslutning till EU ger och som Skotland så fort som möjligt skulle eftersträva, kompenserar inte det bortfall en separation från Storbritannien skulle innebära.
Frågan är vad skottarna är villiga att betala för sin självständighet. Ekonomiskt är det åtminstone på kort sikt ingen lönande affär, men anser de att livet i övrigt blir så mycket bättre om man får bli herre i eget land?
Den brittiska regeringen vet att något måste göras. Om man inte går med på en folkomröstning så borde skottarna tillmötesgås med mer makt för det regionala parlamentet. Vissa vill emellertid förbigå det skotska parlamentet och i stället ge mer ekonomiskt stöd och makt direkt till de skotska lokalsamhällena. Samtidigt måste alla förändringar för Skottlands del balanseras mot läget i Nordirland och Wales. Speciellt Nordirlands band till Storbritannien har försvagats av brexit. Dessutom finns risk för en konstitutionell kris om skottarna mot Johnsons vilja arrangerar en folkomröstning.
Boris Johnson har stora utmaningar att hålla ihop det 313 år gamla Förenade konungariket.