Gubbväldet går mot sitt slut
Den japanska OS-chefens olyckliga kommentar är bara en reflektion av den föråldrade hierarkin i den internationella olympiska rörelsen.
"Styrelsemöten med kvinnor tar för mycket tid. Kvinnorna har svårt att sluta prata."
Låter som en fläkt från 1700-talet, men ovanstående är ett färskt citat av den japanska OS-chefen Yoshiro Mori i tidningen Asahi Shimbun. Han bad senare om ursäkt – men vägrade att avgå.
Och vem skulle tvinga honom att avgå? Gubbstyret i den internationella olympiska kommittén IOK?
Moris olyckliga kommentar är bara en reflektion av den föråldrade hierarkin i den internationella olympiska rörelsen. Av femton medlemmar i IOK:s inflytelserika styrelse är bara fyra kvinnor. Inside the Games noterar att det Internationella Triathlonförbundet ITU:s chef Marisol Casadoi och det internationella Golfförbundets chef Annika Sörenstam är de enda kvinnorna som leder ett grenförbund i sommarspelen. Kate Caithness i internationella curlingförbundet är den enda kvinnliga grenchefen i ett olympiskt vintersportförbund.
Åtminstone på ett plan har jämställdheten avancerat. OS i Tokyo 2020 var tänkt att bli de första sommarspelen i historien med lika många män som kvinnor. Åtminstone ungefär. Kvinnornas andel av deltagarna skulle vara 48,8 procent.
I skrivande stund är det förstås oklart om OS i Tokyo någonsin blir av. Den japanska OS-chefen Mori sade i veckan att OS går av stapeln oavsett hur covid-19-pandemin utvecklar sig. IOK-chefen Thomas Bach har också sagt att OS ska ordnas. Det är förstås ett oerhört stort beslut att stoppa OS. Det har redan förorsakat väldiga kostnader att skjuta sommarspelen framåt med ett år.
Samtidigt blir invånarna allt mer negativt inställda till OS i Tokyo. Omkring 80 procent av japanerna anser att OS borde bli avblåst eller flyttat framåt igen, enligt en färsk enkät som utfördes av Kyoto News. Mer än en tredjedel var av den åsikten att det är bäst att inte ordna OS alls.
Enligt nya beräkningar kommer OS i Tokyo att kosta mer än 20 miljarder euro – fyra gånger mer än den ursprungliga budgeten. Enligt en färsk studie vid Oxford University är OS i Tokyo redan de dyraste sommarspelen någonsin hittills. Det kostar dessutom ungefär 2,5 miljarder euro att flytta framåt OS från sommaren 2020 till sommaren 2021.
Enligt samma studie vid Oxford University är det som en naturlag att kostnaderna för att ordna ett OS alltid skenar i väg. Det beror bland annat på ansökningsprocessen där värdkandidaterna alltid försöker underdriva sina kostnader.
IOK-chefen Thomas Bach har en del att fundera över. Han kommer dock att bli omvald till en ny fyraårsperiod i mars eftersom det inte fanns några motkandidater. Men under de närmaste åren står IOK inför en rad utmaningar.
OS i Tokyo är bara det mest akuta problemet. Bara ett halvt år senare ska Kina stå värd för vinter-OS. Häromdagen kom BBC med en ny alarmerande rapport om hur de fängslade uigurerna i Kinas fångläger i Xinjiang utsätts för systematisk våldtäkt. Det har redan tidigare rapporterats om att över en miljon uigurer sitter fängslade. Är det rätt att låta Kina ordna vinterspelen?
Under de senaste månaderna har de mänskliga rättigheterna fått större uppmärksamhet i idrottssammanhang. Internationella ishockeyförbundet IIHF tvingades till slut frånta Vitryssland värdskapet för herrarnas ishockeyVM i Minsk. Nyligen skrev idrottsministrarna i 27 EU-länder – enligt Yle Urheilu på Finlands initiativ – ett brev till idrottskommissarien Mariya Gabriel och vädjade om att de mänskliga rättigheterna respekteras i samband med stora idrottsevenemang.
Det lönar sig förstås inte att bli alltför naiv. Vitryssland är inte en betydelsefull aktör internationellt. Det var inte svårt för IIHF att flytta VM. Däremot har Kina makt. Vilket gör att det blir betydligt svårare för omvärlden att påverka Kina politiskt sett. IOK har inte uppvisat någon sådan vilja. Däremot ser det ut att ha skett en förändring i attityderna utanför IOK. De stora idrottsförbunden har inte längre råd att ignorera de mänskliga rättigheterna.
Förändringen sker långsamt. Det kanske kräver en helt ny generation av idrottsledare. Men den är på väg. Gubbväldet, med alla dess föråldrade värderingar, är på väg mot sitt slut.
Förändringen sker långsamt. Det kanske kräver en helt ny generation av idrottsledare. Men den är på väg.
Regerande mästarlaget Kansas City Chiefs mot utmanaren Tampa Bay Buccaneers. Patrick Mahomes, 25, mot Tom Brady, 43. Quarterbackduellen anses av många bestå av den just nu bästa på sin position (Mahomes) och den bästa genom alla tider (Brady), och hade ett annat år varit given mittpunkt när den amerikanska fotbollssäsongen natten mot måndag når sin kulmen: Super Bowl.
Men den här säsongen liknar ingen annan.
Trots över 700 positiva coronasvar – The Athletic uppger att NFL gjort 954 830 covid-19-tester mellan den 1 augusti och den 23 januari – är säsongen nu framme vid sitt slutmål. Enligt tidtabell dessutom – trots att flera matcher fick skjutas upp under hösten till följd av utbrott i både Tennessee Titans och Baltimore Ravens. Men än sitter man inte lugnt i båten.
– Jag är stolt över spelarna och jätteglad över att vi är här. Men vi måste fortfarande nå hela vägen fram, eller hur? Det gäller att ta det dag för dag, sade spelarfacket NFLPA:s vd DeMaurice Smith i förra veckan enligt The Athletic.
Knappt 25 000 på arenan
Trots att pandemin ännu är långt ifrån över väntas det, med dagens mått mätt, storpublik på finalarenan Raymond James Stadium i Tampa. Knappt 25 000 åskådare – 7 500 är gratisbiljetter som ges till vaccinerade sjukvårdsarbetare som tack för deras insatser under pandemin – kommer att följa matchen på plats, skriver nyhetsbyrån Reuters.
NFL har sagt att man ska vidta alla åtgärder för att smittsäkra evenemanget. Bland annat kommer åskådarna, som ska spridas ut på en arena som vanligtvis rymmer 65 000, att förses med munskydd och handsprit vid ankomst.
Hög terrorhotnivå
Men det är framför allt i anslutning till finalarenan som de största potentiella hoten finns, anser ansvariga för säkerheten i Tampa. Inte minst har det att göra med det säkerhetspolitiska läge som USA befinner sig i sedan stormningen av Kapitolium i Washington DC den 6 januari. Säkerheten kring Super Bowl är vanligtvis väldigt hög. Det här året är arbetet mer rigoröst än vanligt.
– Vi såg vad som hände i DC, och om någon skulle få för sig att vilja få fram ett politiskt budskap ... det är något vi har i tankarna, säger FBIagenten Michael McPherson, som ansvarar för säkerheten i Tampa, till nyhetsbyrån Reuters.
Även Tampas polischef Brian Dugan är förberedd på våldsamma politiska manifestationer vid arenan samt på Tampa Riverwalk, där en del aktiviteter kopplade till Super Bowl kommer att hållas, den här veckan.
– Vi förbereder oss på alla olika sorters manifestationer, det spelar ingen roll vilket budskap det gäller, säger han.
Spelar på hemmaplan
Att Tampa Bay Buccaneers spelar på sin hemmaarena, första lag att göra det i Super Bowl-historien, är ytterligare en riskfaktor. Michael McPherson säger att man därmed får hålla koll på mer spontana folksamlingar, inte minst om hemmalaget vinner finalen.
Och på allt detta: coronaviruset, som har tagit över 450 000 amerikanska liv. Att garantera säkerheten blir en prövning.
– Ett av mina största bekymmer är att se till att vi har friska personer som kan driva igenom den här planen, säger Michael McPherson.
Förhoppningen är att den största, och enda, striden utkämpas på Raymond James Stadiums gräsmatta – mellan Tom Bradys Buccaneers och Patrick Mahomes City Chiefs.