Längdskidåkning – fasansfullt eller fantastiskt?
Famnen full med skidor och stavar. Bindningar som går upp. Hårda och kalla pjäxor med frusna snören. Alltid bakhalt. Mössan halkar ner över ögonen ... Coachen Anna Markelin kommer från Skåne där längdåkning inte hör till favoritgrenarna. Men skam den som
Som en skänk från ovan har vi nu fått en riktig vinter och det är bara att passa på att njuta. När utförsåkning i Alperna inte är ett alternativ så har många i stället letat fram sina längdskidor ur förrådet och just nu är det perfekta förhållanden. Det finns många spår att välja mellan, allt från små slingor till långa rutter och med lite planering kan man slippa den värsta rusningen. Det går också fint att skida på kvällstid i upplysta spår.
Längdåkning kan vara alldeles fantastiskt. Det kan också vara extremt frustrerande, aggressionsframkallande och tungt som bara den – för den som inte kan. När man försöker få två armar och två ben att samarbeta för att ens komma framåt känns det enormt irriterande att se lättheten hos dem som skidat länge. Utan någon synlig ansträngning glider de förbi och de ser faktiskt ut att njuta.
Wilhelm Stenbacka, motionschef vid Finlands Svenska Idrott, beskriver känslan hos den som faktiskt kan åka skidor:
– Det är nästan som en dans. När man kommer till det stadiet då man inte behöver fundera på tekniken, rörelserna klickar och kroppen hittar rytmen, då får man flow på skidåkningen.
Men, för dem som bara trasslar ihop kroppen och inte hittar sin takt, finns det några knep? – Man ska komma ihåg att längdskidåkning är en tekniskt och motoriskt krävande motionsform. Armar och ben ska samarbeta, bålen ska vara aktiv och även balanssinnet utmanas. I grund och botten är längdskidåkning också uthållighetsmotion – så även konditionen spelar en roll. Tålamodet är också viktigt, det tar tid att lära sig och många har inte skidat alls sen de där jobbiga rundorna i skolidrotten.
Om man bara ägnar tiden åt att bli frustrerad och trött i spåret kan det vara en bra idé att ta lite teknikhjälp.
– Man kan boka in någon timme med en expert. Jobba med att stärka mage och rygg och gör gärna balansövningar på ett ben – större delen av tiden i längdspåret tillbringar du ju på endera foten. Dessa färdigheter hjälper dig på traven när du vill utveckla din skidåkning, tipsar Stenbacka.
Det kan också vara bra att bestämma sig för varför man åker skidor. Är det för träningseffekten, eller är det för naturupplevelsen och lugnet? Det här styr förstås insatsen, både vad gäller skidteknik och utrustning. Just nu är det högt tryck på sportbutikerna, den nya versionen av klassiska skidor, så kallade skinnskidor, säljs som aldrig förr och underlättar för den som inte kan valla. Men du behöver verkligen inte köpa det allra trendigaste. Det viktigaste är att skidorna är anpassade efter din vikt och längd. Med rätt valla går det alldeles utmärkt att skida sig både trött och glad på gamla skidor.
Det är också viktigt att välja kläder efter både väder och tempo. Om man ger sig ut på ett snabbt konditionspass så ska man inte vara för varmt klädd. Om det planeras en lugn runda så måste fötter och händer hållas varma och det är smart att ha en ryggsäck med ett extra lager, som en dunväst, med. Kom ihåg att ta med vatten eller något varmt att dricka!
Det allra viktigaste att komma ihåg är dock ”korsningschokladen”. Varje gång man kommer till en korsning får man belöna sig med en bit choklad – med det tipset kan man locka även en skåning att orka några kilometer till ...
Man ska komma ihåg att längdskidåkning är en tekniskt och motoriskt krävande motionsform. Wilhelm Stenbacka motionschef, Finlands Svenska Idrott