Min gamla bil
När människor evaluerar olika aspekter av sitt liv brukar de allt som oftast jämföra sig själv med personer i sin närmaste krets: grannar; vänner eller bekanta; kolleger och så vidare.
Jag är själv ett bra exempel. Jag bryr mig mindre om hur det går för mig i relation till Finlands medeltal och mera om hur mitt liv ter sig jämfört med personer som jag kommer i daglig kontakt med. Att Finland i snitt kör med en nästan tio år yngre bil än jag själv bekommer mig mindre, snarare lägger jag märke till samtliga mina grannars unga bilpark. Det har delvis att göra med vad geografen Waldo Tobler redan 1970 postulerade, numera känt som Geografins första lag: ”Allting är relaterat till allt annat, men näraliggande enheter är mer relaterade till varandra än till enheter som ligger längre bort.”
Vetenskapen kan ganska övertygande påvisa att små skillnader inom ett samhälle oftast leder till ett högre medeltal för hela samhället. Det gäller likväl skillnader i hälsa som skillnader i utbildning, trygghet eller social rörlighet. I synnerhet har vetenskapen intresserat sig för inkomstskillnader.
Under det senaste årtiondet har en räcka kända forskare, med amerikanen Joseph Stiglitz, fransmannen Thomas Piketty, tidigare världsbanksekonomen Branko Milanović, eller den brittiska forskarduon Richard Wilkinson och Kate Pickett i spetsen, belyst den växande ekonomiska ojämlikheten i världen, mellan världens länder eller inom länderna.
Själv forskar jag för tillfället bland annat i regionala skillnader i subjektiv livskvalitet i Europa. Med subjektiv eller upplevd livskvalitet avses saker som lycklighet, förnöjsamhet med livet, eller hur meningsfullt man upplever sitt liv vara. Även här tycks gälla samma mekanism. De regioner där skillnaderna i till exempel invånarnas rapporterade lycklighet är minst är i regel även de regioner där medeltalet av rapporterad lycka är högst. De finländska regionerna rankar de facto mycket högt i europeisk jämförelse. Vi är jämlikare, lyckligare, nöjdare och upplever i större grad att vårt liv har en mening än invånarna i de flesta andra regionerna i Europa.
Det krävs givetvis annat än känsla av jämlikhet för att förklara vår upprymdhet. Som tur är har vetenskapen – än en gång ganska övertygande – försett oss med det vinnande receptet. Inköpslistan är lång och innefattar bland annat god hälsa, tillit till medmänniskor, myndigheter och samhälle, känslan av tillräcklig inkomst, kvaliteten på sociala kontakter, att kunna kombinera arbete eller studier med fritid, låg kriminalitet, bra miljö, utbud på i synnerhet offentliga tjänster, tillgång till kvalitativ utbildning och så vidare. Listan är givetvis mycket längre än så och varierar stort från person till person.
Och därtill då små skillnader till dem man jämför sig med. Här kan jag avslutningsvis säga att min egen lycka nog inte påverkas nämnvärt av att jag har en 21 år gammal bil. Det där med bil är helt enkelt inte viktigt för mig, dessutom använder jag den knappt. Men skulle jag råka bo granne med en ståtlig barockherrgård från 1700-talet kan det faktiskt vara att det skulle ha en inverkan. Lyckligtvis är så inte fallet.