Estoniafilmare friades för att dykfartyget var tyskt
Den prisbelönta dokumentaristen Henrik Evertsson frias i Göteborgs tingsrätt. Båten från vilken han lät fira ner en kabelrobot till det fredade Estoniavraket var tysk och omfattades inte av gravfridsavtalet.
Det var i sig olagligt av dokumentaristen Henrik Evertsson att dyka vid det nu 26 år gamla Estoniavraket söder om Utö – enligt svensk, finländsk och estnisk lag.
Men filmteamet som firade ner en kabelrobot och hittade hittills odokumenterade sprickor i den sjunkna bilfärjan gjorde det från det tyskflaggade fartyget Fritz Reuter. Och Tyskland har inte förbundit sig till den överenskommelse om gravfrid som gäller på platsen där 852 människor omkom i katastrofen i en höststorm 1994.
Så dokumentaristen Henrik Evertsson och havsforskaren Linus Andersson stod åtalade med hot om villkorlig fängelsedom och böter men friades på måndagen av Göteborgs tingsrätt.
Dykningarna från det 24 meter långa tyska forskningsfartyget gjordes i september 2019. I rätten hördes bland annat befälhavaren från det finländska bevakningsfartyget Turva, kaptenlöjtnant Ville Puustinen.
Turva hade legat på patrull ovanför Estoniavraket när Evertssons fartyg närmade sig. Fritz Reuter ska till och med enligt rättens beskrivning ha bett det finländska patrullfartyget flytta på sig.
Enligt rättens beskrivning ska befälet på Turva per radio ha informerat om att dykning i området var förbjuden och förhört sig om vilka nationaliteter som var företrädda ombord, men därefter inte ha ingripit i dykningarna.
Vi tycker de gjorde helt rätt. Vi är väldigt tacksamma att de velat göra det här, för nu kanske vi får veta sanningen om förlisningen. Lennart Berglund Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga
"De gjorde helt rätt"
Dokumentären som sändes av tv-kanalen Discovery har belönats med det svenska Stora Journalistpriset. Också anhöriga till Estoniaoffren har varit tacksamma över att dykningarna gjordes.
– Vi tycker de gjorde helt rätt. Vi är väldigt tacksamma att de velat göra det här, för nu kanske vi får veta sanningen om förlisningen, säger Lennart Berglund som leder Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga.
I Sverige har nu också uppstått en diskussion om de ”Estonialagar” som stiftades i de närbelägna länderna sedan svenska myndigheter beslöt att inga kroppar skulle bärgas från den sjunkna färjan, utan att den i stället skulle fredas som en gravplats.
”Jag anser tingsrätten hanterar konflikten mellan svensk lag och (den av FN instiftade) havsrättskonventionen fel”, skriver Mark Klamberg, professor i internationell offentlig rätt vid Stockholm universitet, på Twitter.
Klamberg anser att tingsrätten kunde ha tagit sig beslutanderätt över dykningarna vid Estonia.
De anhörigas representant Lennart Berglund säger till nyhetsbyrån TT att han tycker att det strider mot folkrätten att förbjuda människor från att ta upp anhöriga ur havet.
– Vi kan inte förstå hur man kan frånta familjer rätten att ta hand om omkomna familjemedlemmar när man vet var de finns, säger Lennart Berglund.
Stöd av nordiska journalister
De åtalade har också hänvisat till yttrandefriheten och hävdat att det har funnits ett behov att hämta in mera information om haveriet än den internationella haveriutredningen kom fram till. Också de nordiska journalistorganisationerna, inklusive Finlands journalistförbund har stött de nu frikända mediearbetarnas åsikt.
Efter dokumentären har bland annat Sverige beslutat att gravfriden vid vraket tillfälligt kan hävas för att myndigheterna ska kunna göra nya utredningar. De kommer sannolikt att genomföras i sommar.
Samtliga länder kring Östersjön samt Storbritannien har gått med i överenskommelsen om gravfrid vid Estonia, medan Tyskland står utanför.