Låga räntor väcker intresse för skog

● Skogsfonderna för privatplacerare dök upp på marknaden för ungefär fem år sedan. Fonderna gör det möjligt för småsparare att ta del av avkastningen som en skogsinvestering ger, utan att själv behöva sköta skogen.

● Den huvudsakliga avkastningen består av intäkterna från försäljningen av virket, och är därmed beroende av priset på trävaror. Den som investerar i skogsfonder kan inte räkna med stor avkastning, däremot är den tämligen stabil.

● Eftersom fondägarna delar på avkastningen måste fonden köpa mer skog då kapitalet ökar, så att man når avkastningsmålen. Det här är inte lätt, vilket är orsaken till att bland annat OP:s skogsfond har stängt för investerare i perioder.

● Vad är det som lockar institutionella placerare att lägga pengarna i skogen? För den här artikeln har HBL intervjuat flera skogsexperter, och de tänker alla i liknande banor.

● För det första räknas skogsinvesteringar som en så kallad trygg hamn, en investering som är tämligen oberoende av konjunkturer och börsens nycker. Traditionellt sett växer avkastningen i takt med inflationen, eller lite mer under de senaste tio åren då inflationen varit nära noll.

● Dessutom lyfts skogens attraktionskraft av ett fenomen som höjt värdet på de flesta former av kapital sedan finanskrisen: de låga räntorna. Eftersom man inte får någon avkastning på andra klassiskt stabila investeringar som räntebärande värdepapper söker sig kapitalet till andra objekt.