Coronapandemin håller influensan på mattan
Säsongens influensasiffror för Finland är sällan skådade. Trenden är likadan över hela Europa.
För tillfället borde influensasäsongen vara på väg att explodera i Finland, med det är den inte. Måndagens statistik visar 19 laboratoriebekräftade fall av A-influensa sedan början av oktober. I fjol vid samma tidpunkt hade redan 5 497 personer däckats av just A-influensavirus. I mitten av oktober – för närmare fyra månader sedan – bokfördes två fall av B-influensa. Det var precis som året innan, men efter starten har fortsättningen sett annorlunda ut. I måndags hade sammanlagt 14 finländare testat positivt för B-influensa under säsongen. I fjol hade däremot redan 792 personer haft B-influensa mellan oktober och februari.
– Nej, du har inte läst statistiken fel. Alla europeiska länder har samma trend med bara enstaka fall, säger Niina Ikonen, specialsakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd.
Ikonen säger att vi nu ser hur skyddsåtgärderna mot coronapandemin har effekt också när det gäller annan smitta.
– Säsongsinfluensan smittar på samma sätt som coronaviruset och när vi nu arbetar på distans, håller avstånd och använder munskydd så har inte säsongsinfluensan heller kommit åt att sprida sig. Och så kanske folk inte sprider säsongsinfluensa när ingen nu går till arbetsplatsen lite småsnorig på det sätt som man gjorde före coronan, säger hon.
Också färre pneumokocker
Ikonen påpekar att folk kanske testas mindre än normalt för influensa i år; den som testas för corona testas inte automatiskt för influensa samtidigt, utan bara om läkaren anser att det behövs.
– Men det är ju en klassiker att influensan når toppen just under sportlovsveckorna i Finland. Det här är en tid när influensan borde grassera på norra halvklotet, men någon sådan epidemi har vi inte nu, säger hon.
En minimal risk finns för att säsongsinfluensan blommar upp som epidemi senare än vanligt.
– Men just nu ser det fint ut, säger Ikonen.
Det är inte bara säsongsinfluensan som ligger lågt under coronapandemin. I början av 2020 bokfördes lika många pneumokockinfektioner som under föregående år, men i april samma år rasade också den statistiken. Mot 748 fall av allvarlig pneumokocksmitta 2019 landade siffran för 2020 på 315 fall.
Pneumokocker är bakterier som orsakar inflammationer i bihålor och mellanörat, men också lunginflammationer, hjärnhinneinflammationer och blodförgiftning som kräver sjukhusvård. Eftersom influensa bäddar för följdsjukdomar som orsakas av pneumokockbakterier har de få influensafallen också lett till färre följdsjukdomar på grund av pneumokocker.
Förutom att säsongsinfluensan och pneumokocksmittorna ligger lågt, visar statistik på Institutet för hälsa och välfärd att också antalet allvarliga infektioner som orsakas av meningokocker och haemophilus-bakterier minskat under coronaepidemin.