Oppositionen håller liv i EU-strid
Tre oppositionspartier vill rösta om regeringens förtroende med anledning av EU:s återhämtningsfond. Samlingspartiet håller ännu inne sitt slutliga ställningstagande, men riktar också hård kritik mot det europeiska stimulanspaketet på 750 miljarder.
Debatten om EU:s återhämtningsfond rasade i riksdagen på onsdagen, men får en fortsättning. Tre partier har lämnat in en interpellation mot regeringen. Det är Sannfinländarna, KD och Rörelse nu som står bakom den.
SFP:s Anders Norrback anser att det är ”oansvarigt att försöka vinna kommunalvalet” genom att ifrågasätta EU:s motiv för stimulanspaketet.
Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho säger att han ser EU:s återhämtningsfond som ett försök att integrera EU och skapa delade skulder ”med coronakrisen som förevändning”.
Partiet lämnade in en interpellation om återhämtningsfonden tillsammans med KD och Rörelse Nu.
KD:s Sari Essayah anser att Finland skulle ha fått lån från marknaden billigare genom egna lån.
– Vi motsätter oss inte stimulans i sig, utan att det görs på det sätt där länderna binds till gemensamma skulder, säger Essayah.
Partierna ifrågasätter också att återhämtningsfonden är en engångsföreteelse. Essayah frågar sig om det är någon annan än regeringen som tror det.
Harry Harkimo från Rörelse Nu säger att EU är viktigt på grund av frihandel, men han kritiserar paketet för att förvränga konkurrensen.
– En sak som inte fått mycket uppmärksamhet är att det snedvrider konkurrensen. Italien och Spanien stöds med tiotals miljarder euro till de här samma ändamålen, digitalisering och grön tillväxt. Vilka fördelar får de av det, säger Harkimo och tillägger att han därför är med om interpellationen.
Skatter på EU-nivå väckte debatt
Interpellationen lämnades in på onsdagen strax innan riksdagen debatterade EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder.
Finlands andel av skulden i återhämtningsmekanismen väntas vara 6,6 miljarder, medan summan Finland får slutligen slås fast 2022 på basis av hur ekonomin påverkats. Den första uppskattningen var 3,2 miljarder, medan andelen i en senare kalkyl krympt med en halv miljard för att Finlands ekonomi inte lidit lika mycket som väntat i fjol.
I praktiken debatterades frågan om EU:s så kallade egna medel. Beslutet om egna medel innebär att EU höjer gränsen för hur mycket medlemsavgifter man kan ta in i framtiden, och använder den potentialen för att få lån på marknaden till stimulanspaketet på 750 miljarder.
Men egna medel kan också innebära att EU får intäkterna från något annat. Till exempel överväger unionen koldioxidtullar, beskattning av de digitala jättar som inte nu betalar skatt i Europa, och skatt på plast som inte kan återanvändas.
Sannfinländarna och KD kritiserar planerna på beskattningsrätt.
Antti Lindtman (SDP) framhåller att det inte är inhemska skattebetalare som det drivs in skatt av.
– Låt de amerikanska digitala jättarna, som nu inte betalar någon skatt, göra det och låt de kinesiska ståljättarna betala koldioxidtullar.
Saml: Motivet att värna om enighet i EU
Samlingspartiet sällade sig till den kritiska kören, även om partiet stöder gemensam europeisk stimulans. Partiet vill värna om stränga ekonomiska regler.
– Det är dåligt förhandlat, säger partiledare Petteri Orpo (Saml) .
– Det är inte acceptabelt att regeringen inte krävde villkor med regler för den ekonomiska politiken, klara kriterier och ansvar för egna skulder, vilket vi har efterlyst, säger Anne-Mari Virolainen (Saml).
Kompromissen innehåller kriterier för vad utdelningen kan användas till och ett rättsstatsvillkor, samt en möjlighet för medlemsländer att lämna in klagan över andras användning av fondpengarna. Varje land ansvarar i första hand för sin andel av lånen, men oppositionen oroar sig för vad som händer om något land fallerar.
Samlingspartiet säger ändå att det finns en politisk tyngd i att nå en gemensam kompromiss, för att hålla EU enigt och globalt handlingskraftigt. På en direkt fråga om Samlingspartiet säger ja eller nej svarar Orpo att man kommer att studera behandlingen i utskotten och avgöra ”i sinom tid”.
Vanhanen: EU bygger ren på fördelning
Finansminister Matti Vanhanen (C) säger att EU bygger på att ett tiotal länder är nettobetalare och andra får mer, för att utveckla hela marknadsområdet, och att Finland som euroland tjänat på låga räntor.
– Norge betalar en och en halv procentenhet mer än vi i ränta. Varje procentenhet motsvarar över en miljard per år. Det är av enorm tyngd jämfört med vad vi eventuellt betalar för stimulanspaketet om 37 år, säger Vanhanen.
Vanhanen kallar det också propaganda att kalla paketet för ett steg mot ”inkomstöverföringsunion”, då inkomstöverföringar hela tiden funnits i de olika netto- och bruttoandelarna av EU:s budget.
Även Italien, som användes som exempel på ett land som får mycket från fonden, är en nettobetalare i EU, påminde Vanhanen.
Centerns gruppordförande Antti Kurvinen bad oppositionen föreställa sig vilken effekt det hade haft om det inte fötts ett samförstånd om återhämtningsfonden, och sade att risken då hade varit en bankkris eller fler stödpaket till enskilda länder, av den typ som förekommit tidigare.
– Och de tycktes ju passa för Sannfinländarna, som då de satt i regeringen godkände stödpaket till Grekland.