Lokala avtal väcker känslor
● I måndags publicerade Finansministeriet en rapport som gav ny fart åt debatten om lokala avtal. I rapporten konstateras att Finland riskerar att hamna på efterkälken ekonomiskt jämfört med resten av Norden. En viktig förklarande faktor är den dystra befolkningstillväxten i jämförelse med grannländerna, men rapporten lyfter också fram bristen på flexibilitet på arbetsmarknaden som ett problem.
● En av slutsatserna är att möjligheten till lokala avtal borde stärkas. En av författarna, finansrådet Markku Stenborg, sade efteråt att Finlands arbetsmarknadsmodell liknar en kartell, med hänvisning till att facken och arbetsgivarorganisationerna gör upp om villkoren kollektivt.
● Stenborgs uttalanden väckte omedelbar kritik från fackligt håll. Till Helsingin Sanomat kommenterade FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta att Stenborgs kommentarer är "pinsamma". Enligt honom är inte Finland någon udda fågel i en nordisk kontext, eftersom också det svenska systemet i hög grad bygger på kollektivavtal.
● Stenborgs uttalanden om att tanken med att öka de lokala avtalen inte är att sänka lönerna på företag med sämre konkurrenskraft får också mothugg från andra ekonomer. Nationalekonomen Roope Uusitalo säger i samma HS-artikel att orsaken till att lokala avtal stärker produktiviteten är just möjligheten att sänka lönerna. – Ingen stoppar en arbetsgivare från att betala sina anställda en högre lön, och redan nu kan man komma överens om arbetsturer och bonusar lokalt, säger Uusitalo till HS och fortsätter: – Den produktivitetsökande effekten kommer av att ett företag med problem kan komma överens lokalt om att frångå kollektivavtal, vilket är till den anställdas nackdel.