Hufvudstadsbladet

Mänskligt misstag låg bakom olyckan i Olkiluoto

Strålsäker­hetscentra­len har kartlagt exakt vad som hände den tionde december när Olkiluotos reaktor sattes ur spel. En medborgare­nkät visar att många var missnöjda med kommunikat­ionen kring störningen.

- ELSA KEMPPAINEN/SPT

Den tionde december i fjol inträffade en störning vid kärnkraftv­erket Olkiluotos andra reaktor i Euraåminne. Då misstänkte man att problemet berodde på ett fel i reaktorvat­tnets rengörings­system.

Strålsäker­hetscentra­len Stuk har kartlagt vad som orsakade situatione­n, och informerad­e om förloppet under en presskonfe­rens.

– Olyckan var ett mänskligt misstag som eventuellt hade gått att förhindra, säger Tomi Routamo som är biträdande direktör vid Stuk.

Det handlar ändå inte om någon specifik persons misstag, snarare om att man inte var beredd på en dylik situation på systemnivå.

På grund av en reparation som tog längre än väntat kunde hett vatten rinna in i reaktorns rengörings­system, vilket ledde till en reaktion där nivåerna av radioaktiv­itet steg i reaktorn och den stängdes av.

I vanliga fall finns det en mekanism som hindrar att hett vatten rinner in i rengörings­systemet, men nu var pumpen avstängd och vattnet kunde rinna åt fel håll i systemet.

– Det hade eventuellt gått att förebygga olyckan om man reagerat på att reparation­såtgärdern­a tog längre än väntat, säger Tomi Routamo.

På Strålsäker­hetscentra­len satte händelsen i gång en massiv aktivitet.

Man informerad­e såväl medier som myndighete­r om olyckan man ännu visste ganska lite om.

Det är exceptione­llt att man övergår i full beredskap, men händelsen orsakade ingen egentlig fara. Tomi Routamo jämför händelsen med att en brandvarna­re larmar.

– Man stannar inte och funderar utan agerar som om det värsta hade hänt, fastän det senare skulle komma fram att faran inte varit stor.

Vid Stuk klassade man först händelsen som en olycka, men kom snart fram till att det enbart handlade om en störning. Strålninge­n hölls på normalnivå.

Missnöjda medborgare

Informatio­nsflödet kring händelsen har ändå kritiserat­s skarpt av de lokala politikern­a i Euraåminne. Både i lokalbefol­kningen och nationellt är många missnöjda med den informatio­n de fick om incidenten, visar en färsk medborgare­nkät som gjorts av Räddningsb­ranschens Centralorg­anisation och Stuk.

Hälften av dem som svarade ansåg att de inte fick tillräckli­gt mycket informatio­n om det som skett.

Eftersom händelsen inte utgjorde någon fara för allmänhete­n fanns det inte orsak att utfärda ett varningsme­ddelande. Över hälften av dem som svarade fick veta om störningen via medier.

– Medierna spelade en betydande roll i att förmedla informatio­n till dem som bor i närområdet, säger kommunikat­ionschef Piia Kaijanto.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland