Stor fondutdelning trots coronakrisen
Det svårt drabbade kulturfältet kan räkna med fondstöd på hög nivå
Coronakrisen inverkar knappt alls på de finlandssvenska fondernas allmännyttiga utdelning, visar några stickprov i fondvärlden. Tack vare buffertar och diversifierade portföljer blir utdelningen på samma nivå som i fjol, eller högre.
Då kulturfältet drabbats extra hårt av coronarestriktionerna vill bland annat Svenska kulturfonden vara extra flexibel.
– I sådana fall där bidragsmottagaren tvingats skjuta upp sin verksamhet eller bara delvis kunnat förverkliga den kan ansökan kompletteras och pengarna användas senare, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.
Det går ändå inte att använda pengarna för ett helt annat ändamål än de beviljats för.
– I så fall ser vi hellre att man betalar tillbaka pengarna och ansöker på nytt.
Jag har själv jobbat som frilans i branschen och vet hur det är när man inte har jobb. Man är ganska hjälplös, för räkningarna löper ändå. Sören Lillkung vd Svenska kulturfonden
Kulturfältet har drabbats extra hårt av coronakrisen, men budskapet från fondvärlden är att bidrag åtminstone kan delas ut som vanligt. Diversifierade portföljer och buffertar för sämre tider bäddar för det. Däremot kan ändamålet för ett beviljat bidrag inte ändras – i så fall måste man ansöka på nytt.
I snart ett års tid har coronarestriktionerna effektivt kapat utkomstmöjligheterna på kulturfältet, inte minst för frilansande kulturarbetare. Inför Svenska kulturfondens stora utdelning i mars betonar vd Sören Lillkung därför att man försöker vara så flexibel som möjligt för att avhjälpa krisen.
– Vi försöker vara tillmötesgående i sådana fall där vi tidigare beviljat bidrag för verksamhet som mottagaren tvingades skjuta upp eller bara delvis kunde verkställa. Då har man kunnat komplettera sin ansökan för att använda pengarna senare, när läget normaliseras, säger Lillkung.
Att använda samma pengar för ett annat ändamål än de beviljats för går däremot inte.
– I så fall ser vi hellre att man betalar tillbaka pengarna och ansöker på nytt. Då vi har haft sakkunniga som bedömt ansökningar och förtroendevalda som fattat beslut om bidrag med definierade mål går det inte riktigt att ändra syftet.
Lillkung känner igen sig i många kulturarbetares svåra situation.
– Jag har själv jobbat som frilans i branschen och vet hur det är när man inte har jobb. Man är ganska hjälplös, för räkningarna löper ändå.
Han ser ändå en ljusglimt i coronaträsket.
– Vi har blivit bättre på att samarbeta med Undervisningsoch kulturministeriet och de finska fonderna. Vi kan nu styra våra bidrag effektivare så att de inte överlappar utan kompletterar statliga insatser.
Pengarna tar inte slut
Pengarna som Kulturfonden delar ut kommer från avkastningen på det kapital på ungefär 1,8 miljarder euro som Svenska litteratursällskapet (SLS) förvaltar. Det är SLS finansråd som avgör hur mycket Kulturfonden kan dela ut i bidrag till sökande. Kulturfonden är i sin tur en paraplyorganisation för närmare 500 fonder.
I fjol användes 56 miljoner euro för SLS verksamhet och Kulturfondens utdelning. Enligt Kristian Gerkman, placeringschef vid SLS, kommer summan inte att minska i år.
– Pengarna ska räcka till det värdefulla arbete som görs på kulturfältet. Men eftersom utdelningen på våra aktieinnehav var något lägre 2020 och sannolikt fortsätter så i år får vi tulla lite på den konjunkturutjämningsfond vi har för sådana här situationer.
Buffert
Konjunkturutjämningsfonden är ett slags buffert för sämre tider som hos SLS motsvarar 1,5–2 års verksamhets- och utdelningsbehov. Bufferten naggas ändå på sin höjd i kanten av coronaviruset. Utdelningen bygger på avkastning från flera olika instrument: aktier, placeringsfonder, fastighetshyror och räntekuponger.
Coronakrisen syns främst i försiktigare utdelning hos bolag som drabbats hårdare av krisen, och
hos banker som väljer att följa Europeiska centralbankens rekommendation och skjuta upp utdelningen.
– Kassaflödet för 2020 var lägre än året innan, men portföljen är mycket diversifierad. Trots nedgången på våren 2020 landar den totala avkastningen på ungefär 5,5 procent, säger Gerkman.
Av SLS förmögenhet ligger cirka tre fjärdedelar i aktier och aktierelaterade instrument, resten i fastigheter och ränteplaceringar. Bland enskilda bolag finns SLS största direkta placeringar i UPM, Sampo, Nokia och Wärtsilä. Störst är innehavet i skogsjätten UPM, som i likhet med den övriga börsen sjönk dramatiskt på våren, men sedan repade sig nästan lika snabbt.
– På våren reserverade vi högre likviditet med tanke på osäkerheten. Men vi är försiktiga och har som mål att inte behöva realisera innehav för att finansiera utdelning och verksamhet, utan låta utdelningen bygga på avkastningen. Vi följer kursrörelserna på dagsnivå, men det är inte vår strategi att reagera på korta upp- och nedgångar, säger Gerkman.
– Om läget inte förvärras tror jag vi kan hålla bidragen på samma nivå också nästa år.
"Hyfsat"
Tongångarna är likartade inom flera andra fonder, till exempel vid Svenska folkskolans vänner (SFV), som främjar utbildning, kultur och bildning på svenska. I fjol delade SFV ut över 1,7 miljoner euro, utöver den egna bildningsverksamheten.
– Vi kommer att hålla samma nivå också i år. Trots omständigheterna blev fjolåret hyfsat. Våra värdepapper avkastade drygt 8 procent, och sedan årsskiftet har värdeökningen varit ytterligare drygt 4 procent, uppger kanslichef Johan Aura.
SFV har sina största direkta aktieinnehav i bland annat Neste och UPM.
– Flera av våra fonder har gått väldigt bra, vilket bidrar till portföljens värdestegring. Vi utgår ifrån den totala värdestegringen då vi gör upp budget. Aktieutdelningen påverkar endast kassan som nu är mycket stark, säger Aura.
Vid Föreningen Konstsamfundet är finansdirektör Ronny Viljanen inte överraskad över att flera fonder planerar en utdelning på normal nivå. Konstsamfundet tänker göra likadant.
– Överlag är finländska stiftelsers placeringar i hög grad i noterade aktiebolag som antas ge en stabil avkastning framöver. Alla förutsättningar för god bidragsutdelning finns också hos Konstsamfundet. Under kriser kan det snarast finnas anledning att ge mer bidrag, säger Viljanen.
Tillsammans med Svenska kulturfonden fördelade Konstsamfundet till exempel nyligen en miljon euro bland svenskspråkiga teatrar och
kulturhus. Bidragen är den del av den gemensamma satsningen Kultur under tiden för att stödja aktörer som drabbats hårt av coronakrisen. Det första bidragspaketet sjösattes redan på våren i fjol.
Viljanen väntar sig stabil utdelning också framöver.
– Inget enskilt innehav står för mer än 10 procent av vår portfölj. Att enstaka bolag varslar om lägre utdelning under ett år påverkar inte bidragen nämnvärt, säger Viljanen.
Sitt största enskilda noterade innehav har Konstsamfundet, liksom SLS, i UPM (44,9 miljoner euro),
följt av Wallenberg-bolaget Investor i Sverige och Elisa och Sampo i Finland.
Tidigt ute
Vid stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, som beviljar bidrag till organisationer som stödjer barn och unga, resonerar man på samma sätt. Stiftelsen har i själva verket redan fattat beslut om att dela ut över 9 miljoner euro till bland annat klimatfostran, ungas välbefinnande och forskning om mobbning bland barn.
Coronaepidemin har praktiskt taget ingen inverkan på bidragen, enligt finansdirektör John Juslin.
– Avkastningsmässigt var ju 2020 ett bra år. Visst syns det att en del bolags utdelning är lägre, men vi tittar alltid på den totala avkastningen. Det spelar alltså inte så stor roll om utdelningen utgör noll procent och värdeökningen tio procent, eller tvärtom. Det viktiga är att kunna dela ut bidrag på en stabil nivå. Vi har i nuläget tillräckligt med kassatillgångar för att inte bli tvungna till försäljningar, säger Juslin.
Hos stiftelsen utgör inget enskilt aktieinnehav mer än drygt 3 procent av förmögenheten. Den största enskilda aktieplaceringen finns i svenska Investor och är just nu värd omkring 14,6 miljoner euro.
Också stiftelsen Tre Smeder, som stöder kulturell och ideell verksamhet på svenska i Helsingfors, tänker hålla utdelningen på samma nivå som i fjol.
– Vi är flexibla och tillmötesgår olika önskemål och behov på grund av epidemin. Vi har till exempel förlängt tiden för rekvirering till 18 månader och tiden för redovisning till 18 månader från utbetalt stöd, berättar ombudsman Patrik Lerche.